Vattenfall skriver i ett pressmeddelande på sin hemsida att man nu planerar bygga ny vattenkraft. Det är den första nybyggnationen på tolv år och avser fyra platser i Sverige där det redan finns vattenkraft. Tidigast kommer man sätta ett av nybyggena i kommersiell drift 2026, övriga efter 2030. Från Vattenfalls sida är man mer orolig för utdragna tillståndsprocesser, än protester från miljöorganisationer och liknande. Från regeringen välkomnar man projektet, men säger sig också värna miljön.

Totalt kommer man tillföra elnätet 720 megawatt, vilket man jämför med sin största vattenkraftstation Harsprånget som ger 818.

Byggstarten är planerad till 2026 och fortsätter in på 2030-talet, förstudier har redan påbörjats. Kostnaderna ligger i miljardklassen, men beskrivs inte mer i detalj. Man skriver att satsningen behövs för att möta efterfrågan på fossilfri el, som krävs för att uppnå klimatmålen. Vattenfall står för 40 procent av Sveriges energiproduktion.

Man säger att vattenkraftmagasinen är Sveriges ”gröna batterier” och att ny flexibilitet och reglerförmåga möjliggör en stör andel vind- och solkraft i elsystemet. Man vill med vattenkraften balansera elsystemet och möta efterfrågan som elektrifieringen skapar.

De fyra platser det handlar om är dels Juktans kraftstation i Västerbotten, där en förstudie om återställning pågår. Där tror man på kommersiell drift 2031 och en potential på 380 megawatt.

Porjus kraftstation i Norrbotten är också aktuell, 80 megawatt kan man uppnå och kommersiell drift innan 2031.

Även Harsprångets kraftstation i Norrbotten är aktuellt, då handlar det om att förnya och återta ett aggregat, 110 megawatt och kommersiell drift kan påbörjas redan 2026.

Det fjärde planerade är Messaure kraftstation, även det i Norrbotten, med kommersiell drift först 2032, och med 150 megawatt.

Beskedet har mottagits väl av miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari. Till DN säger hon att det politiska stödet finns, vilket det är viktigt att vara tydlig med. Hon säger också att ”vi behöver bygga ut all fossilfri energiproduktion i den utsträckning som vi kan”. Vattenfalls planer är ett bra exempel på det, säger hon.

Hon lovar också att ”Sverige fortsatt kommer att ta hänsyn till våra starka miljölagar och att vi gör balanserade avvägningar – naturmiljö kontra utbyggnaden av vår energiproduktion.”

Vd för Vattenfall Vattenkraft är Johan Dasht. På frågan från SR om han är orolig för att det ska bli protester mot byggena svarar han att han är mer oroad för att tillståndsprocesserna tar lång tid. Det är en utmaning som Vattenfall och andra har framför sig, menar han.

Tyskland har nu stängt ned sina sista kärnkraftverk, efter ett beslut fattat 2011 under Angela Merkels ledning. Det har visserligen dykt upp nya diskussioner och även politiker inom förbundskansler Olaf Scholz egen koalition har velat skjuta upp beslutet. Samtidigt har man i Finland öppnat en ny reaktor som nu går på full kraft, miljövänlig el säger operatören TVO.

Den 15 april stängde det sista tyska kärnkraftverket för gott, skriver Aftonbladet. Det ursprungliga beslutet togs 2001, men revs upp 2010. Men 2011 efter katastrofen i Fukushima i Japan återinfördes beslutet om nedstängning.

Debatten blev ännu hetare efter att Ryssland gick in i Ukraina i fjol. Opinionen vände och i augusti 2022 ville en majoritet av tyskarna se en förlängning av kärnkraften. 41 procent ville bygga ut kärnkraften.

Kritiker har påpekat att landet nu kommer behöva förlita sig på fossila bränslen. Landet har som mål att vara koldioxidneutralt 2045 och fasa ut kolet 2030.

Reaktorerna som stängs har stått för sex procent av landets elproduktion. Enligt myndigheterna kommer underskottet av el nu att lösas med kolkraft, gas och förnybar energi.

Just förnybar energi kommer regeringen bygga ut snabbt, har man lovat. Innan stängningen utgjorde 70 procent av landets energibehov av import.

Efter stängningen hölls fester i flera tyska städer. Greenpeace som länge varit en grundbult i kärnkraftsmotståndet festade vid Brandenburger Tor i Berlin.

https://twitter.com/JTrittin/status/1647337772858892288

Klimataktivsten Greta Thunberg har sagt att det är ett misstag att stänga ned kärnkraften i Tyskland om det innebär att förbrukningen av kol ökar.

Annan politik i Finland

I oktober 2022 sattes Olkiluoto 3 igång för provdrift. Bygget har varit kritiserat men när Finland liksom stora delar av Europa i höstas ställdes inför en energikris fick den nybyggda reaktorn nya vänner. Den skulle stått klar för 13 år sedan men flera förseningar har skett under åren.

Reaktorn har en kapacitet på 1 600 megawatt och är en av de största i världen, skriver Svt. Den har kostat 110 miljarder kronor att bygga. Den täcker ungefär 14 procent av det totala energibehovet i Finland.

Natten till söndagen 16 april togs reaktorn i full tjänstgöring. Efter flera tester är produktionen nu regelbunden, skriver Yle. Samtidigt har elpriserna sjunkit till nivåer liknande våren 2019, och har varit noll vissa nätter. Priset beror på faktorer som hur produktionen i Europa ser ut för tillfället.

Nu täcks ungefär 50 procent av Finlands energibehov av kärnkraft, motsvarande 4 300 megawatt per vecka. Totalbehovet är 8 300 megawatt.

Enligt Olkiluotos operatör TVO är öppnandet av en ny tredje reaktor Finlands största gärning för klimatet, skriver AFP. Man ökar nu takten för att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle, menar man.

Bahnhofs vd Jon Karlung säger till SVT att han vill bygga en ny kärnreaktor i Norra Djurgårdsstaden. Bahnhof bygger just nu ett nytt datacenter i området. På platsen är det nära till ett fjärrvärmeverk som kan ta hand om spillvärmen. Dessutom finns redan elnät på plats. Många storföretag är med på noterna, men vissa är också totala motståndare. Stolfabrikanten H2 Greensteels kunder kräver helt kärnkraftsfri el.

Även om Bahnhof inte är en storförbrukare av el jämfört med tung industri är man ändå del av en stor och växande bransch. Serverhallar förbrukar tre terawattimmar per år, men det väntas öka till sex inom ett par år. På tio års sikt är den här formen av investering möjlig, tror Karlung, men man måste ta sig förbli vissa politiska hinder.

Jag har ett helhetsperspektiv. Det vore fint att komma fram till en lösning där man återanvänder energi och producerar el med en mindre reaktor, säger han.

https://twitter.com/JonKarlung/status/1632363189030510593

Det är inte bara Bahnhof som vill göra liknande satsningar. SVT har gjort en enkät som visar att gasföretaget Linde (tidigare AGA) och gruvföretaget Boliden är inne på samma spår.

Att vi ska vara en kärnkraftoperatör, det tror jag inte. Vi är ett metallföretag. Men att däremot i vissa lägen investera för att komma åt elen, det kan man nog tänka sig, säger Mikael Staffas, vd Boliden till SVT.

Till SVT säger nio av elva storföretag att det är ganska eller mycket viktigt med ny kärnkraft. Dessa vill dock främst ha vindkraft, men den räcker inte till. Det handlar främst om stora företag inom skogs, gruv- och metallindustrin. Utan satsningar på energiförsörjningen är tusentals arbetstillfällen hotade.

Gruvbolaget LKAB väntas öka sin energiförbrukning mellan 60 och 70 TWh till 2045. De flesta som svarat på enkäten vill ha utbyggnad av samtliga energislag, som sol, vind och liknande.

Ett undantag från den positiva synen på kärnkraft är H2 Greensteel som bygger en ny stålfabrik i Boden. De kommer bli en av landets största elförbrukare, men vill inte köpa el från kärnkraft. Deras kunder är nämligen väldigt medvetna i sina val och kräver att stålet är både fossilfritt och kärnkraftsfritt.

Man valde att lägga sin fabrik nära kraftledningarna i Boden, ett medvetet val. Och man har avtal med norska Statkraft som äger vattenkraftverk även i Sverige. Man har gjort allt man kan för att inte köpa el från kärnkraft. Man räknar också med att produkten fossilfritt stål säljs till ett premiumpris.

Den elfte februari kom ett förslag från regeringen om att möjliggöra för byggandet av nya kärnkraftsreaktor. Just nu får reaktorer bara finnas på tre platser i landet. Man har också inspirerats av andra länder, där man bygger mindre reaktorer.

Lagstiftningen ska anpassas efter ny teknik och ny utveckling, enligt miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Regeringen tittar också på att återstarta Ringhals 1 och 2.

Länder som planerar bygga små kärnreaktorer är bland andra Polen, Kina, Storbritannien, Kanada och USA. I Kina väntas man driftsätta reaktorer 2026 och i Polen 2029.

Beslutet följer på bristen av fransk el, då mer än hälften av Frankrikes kärnkraftverk är nerstängda, sa Habeck till journalister i Berlin. Den franska elen som fryser inne kompenseras med gaseldade kraftverk i Tyskland, och där finns det vissa problem med importen just nu, och ett tag framåt.

Hans beslut innebär en besvärlig helomvändning, även om Habeck sa att det var en reaktion på den nuvarande situationen, inklusive vad han kallade en eskalering av situationen i Ryssland, ”som utvecklas ganska dramatiskt”, och att han var motståndskraftig mot populistiska krav.

Habeck, från gröna Allians 90/De gröna, har länge motsatt sig kraven på att fortsätta använda kärnkraft som energikälla. Hans argument blev allt svårare att försvara i takt med den uteblivna ryska gasen. De franska kärnkraftverken har svårt att kyla reaktorerna, då vattnet i floderna sinar.

”Vi måste ju på något sätt kunna få ut elproduktionen vi vill bygga här”, säger markägaren Carl Kuylenstierna i en intervju med SVT Halland.

”Elsystemet vi har i Sverige byggdes till stor del upp på 50- och 60-talet”, säger Daniel Salomonsson, planeringsansvarig för regionnät inom Eon, till SVT Halland. ”Energiomställningen nu när vi ska ställa om från fossilbränsle till el istället har nog överraskat många, vilket gör att det är en överansträngd situation i elnätet.”

Det är när solcellsparkernas el ska flyttas över till regionnäten i Sverige som det blir problem, det finns helt enkelt inte plats för mer ström. Även stamnätet är i behov av modernisering. Det är framför allt tillståndsprocessen som sinkar arbetet med utbyggnad och upprustning, och i dag kan det ta upp till tio år att få tillstånd att bygga en ny luftledning.

Tillståndsprocessen för utbyggnad av elnätet utreds sedan 2021 av regeringen, rapporten ska vara klar 2023.