Två gängmedlemmar dömdes i juni av Gävle tingsrätt för mord på en gängledare. Nu frias de i Hovrätten. Indiciekedjan är stark enligt åklagaren. Försvararen Thomas Bodström är kritisk.

Alexander Sabanovs och Osama Adem dömdes till 14 respektive 12 års fängelse för att ha skjutit gängledaren Baran Arslan den 11 november 2021 i Gävle. Vid tiden för mordet var de 20 och 19 år gamla. Rättegången i hovrätten har avslutats och i tisdags kväll släpptes de fria. Domen kommer den 16 september.

Arslan sköts till döds på Brunnsgatan i Gävle sent på kvällen och vittnen såg två maskerade män fly från mordplatsen på cykel. Två typer av ammunition hittades på platsen så förmodligen sköts han av två personer. Sabanovs och Adem greps en timme senare.

Polisen har beskrivit Gävles gängkonflikter som en strid mellan den blå och den röda falangen. Det aktuella mordet handlade i sin tur om en falangstrid inom falang röd – mellan grupperna G10 och G20, som polisen kallar dem

Den mördade Baran Arslan var ledare för G20, och Sabanovs och Adem är underhuggare i konkurrerande G10. Under 2021 fick polisen underrättelser om att en konflikt hade blossat upp och att G10 och G20 inte längre samarbetade. De såg en hotbild mot Baran Arslan. Under rättegången vittnade hans far om att sonen varit rädd för Sabanovs och Adem.

Kammaråklagare Therese Stensson Jonsson lade fram en indiciekedja. Sabanovs hade en ovanlig ammunition hemma i källaren av samma typ som användes vid mordet. Han hade också rester på händerna av tändsatspartiklar från sådan ammunition när han greps. Enligt nationellt forensiskt centrum försvinner tändsatspartiklar från händerna på 3–4 timmar. På mordkvällen hittade polisen två cyklar några hundra meter från platsen där Arslan sköts. På den ena cykeln hittades DNA från de båda misstänkta och tändsatspartiklar.

– Indiciemål är väl aldrig lika starka som om man har bevisning från brottsplatsen, eller utpekanden, men jag tycker att indiciekedjan var riktigt stark. Det blir ändå alltid en sannolikhetsbedömning i slutändan och det går inte att komma ifrån att den blir subjektiv, förklarar Stensson Jonsson.

Fler saker talade emot de åtalade, till exempel stämmer deras kroppsbyggnad in på vittnesuppgifterna – båda är smala och den ena är längre än den andra. Någon annans DNA än de misstänktas hittades inte på cyklarna. I ventilationstrummorna i trapphuset och källaren i Sabanovs hyreshus hittades påsar med ammunition. Man hittade också en handske med Adems DNA på sig, som var fylld med en ammunitionstyp som inte fanns på brottsplatsen.

Är du överraskad över att hovrätten släpper dem fria?

– Både och, skulle jag säga. Indiciemål är svåra att veta var de kommer att sluta, men samtidigt tyckte jag att vi hade en bra indiciekedja, så jag är nog lite överraskad.

Är du besviken?

– Ja, det är klart man är det efter en sådan här lång utredning. Det har lagts ned mycket resurser från både polis och åklagare, så det är klart man blir besviken.

I källaren hittades en patron med repor efter en mantelrörelse som stämmer överens med reporna på tomhylsorna på brottsplatsen. Patronen i källaren har alltså med stor sannolikhet någon gång suttit i ett av mordvapnen.

Nämndemännen i tingsrätten ansåg att bevisningen räckte för att döma Sabanovs och Adem. Rättens ordförande Mikael Hammarstrand hade en skiljaktig mening. Det saknades teknisk bevisning och vittnesuppgifter och enligt honom höll inte indiciekedjan. Han kritiserade också utredningen för att den för tidigt riktade in sig bara på de åtalade. Nu verkar hovrätten hålla med honom.

Osamas advokater

I tingsrätten försvarades Osama Aden av advokaten Catrin Listad, men samma dag som domen föll uteslöts hon ur advokatsamfundet med omedelbar verkan. Hon hade haft en kärleksrelation med en klient som var kriminell gängmedlem.

I hovrätten försvarades han av förre justitieministern Thomas Bodström. Efter sin tid som minister blev han ordförande i riksdagens justitieutskott, innan han lämnade politiken för att bli advokat igen.

Socialdemokraten Bodström satte sig också i styrelsen för det beryktade fondbolaget Allra. 2017 drog Pensionsmyndigheten öronen åt sig och stoppade Allra från premiepensionssystemet, och ekobrottsmyndigheten inledde en brottsutredning. Bodström valde att hoppa av från styrelsen. Efter många turer i rätten dömdes Allras ledning mutbrott och trolöshet mot huvudman 2021.

2017, när Allras skumraskaffärer började uppdagas, var Bodström på god väg att bli landshövding i Stockholms län. Regeringen Löfven hade redan utnämnt honom men 54 anställda på Pensionsmyndigheten skrev och klagade över beslutet. Flera riksdagspartier stämde in i kritiken och Löfven tvingades backa.

Kritik mot utredningen

I tingsrätten var rådmannen skiljaktig, och Thomas Bodström upprepade kritiken att du inte utrett mordet förutsättningslöst och sökt andra möjliga gärningsmän. Har du någon kommentar till det?

– Det är lätt att i efterhand komma med åsikter om vad som borde ha gjorts de första dygnen. All bevisning som finns i slutändan i förundersökningsprotokollet fanns inte dag ett, två, tre och fyra, och så vidare. De dygnen lever vi i en annan verklighet där man får förhålla sig till vad vi vet där och då. Då tyckte inte jag att det fanns nånting som konkret pekade mot någon annan, som gjorde att det var aktuellt att plocka in någon och delge misstanke. Om jag ser tillbaka och tänker på vilka omständigheter jag hade klart för mig då, då skulle jag inte gjort på något annat sätt, säger Stensson Jonsson.

Hon hävdar att de konkreta spår de fått fram på cyklar, ammunition och i telefoner inte har pekat åt något annat håll, och om det hade dykt upp någonting som direkt pekat åt ett annat håll så hade de utrett det.

Hon funderar också kring om Högsta domstolen kommer att ta upp målet:

– Det kommer att bli en vända till när domen kommer, att man får läsa och reflektera över hur hovrätten har bedömt det hela. Sedan blir det ett övervägande om jag ska kontakta vårt utvecklingscentrum som avgör om man vill ta upp det till Högsta domstolen. Sedan är det Riksåklagaren som måste besluta det i så fall.

Vad skulle det finnas i det här målet som gör att HD eventuellt kan ta upp det?

– Ja, nu är det, så vitt jag vet, två indiciemål på väg upp i HD. Ibland vill de ha fler ärenden samtidigt när de ska göra en sådan prövning.

Antalet gängmord i Sverige ökar. Sedan 1990 har antalet döda i skjutningar i kriminella miljöer ökat med 1000 procent. I dessa siffror döljer sig också att minst 15 helt oskyldiga fått sätta livet till i gängens uppgörelser.

Siffrorna kommer från kriminologen Mikael Rying på Polisens nationella operativa avdelning (Noa). Han har sammanställt statistik över det dödliga våldet från 1990 till i dag. Det handlar om över 3 000 fall.

Den nedåtgående trend i dödligt våld man kunde se fram till 2012 har brutits, och från att det då dog färre än 80 personer ligger siffran nu stadigt på över 110 om året. Anledningen till trendbrottet stavas gängskjutningar.

Det är inte nog med att dessa skjutningar ökar kraftigt. Polisen lyckas inte heller lösa dem i någon större utsträckning. Det finns en tystnadskultur bland gängen som gör att utredarna inte kommer någon vart, och enligt Rying saknas det resurser. Det krävs fler utredare för att utreda gängmord än andra mord. Sedan 2015 ligger uppklarningssiffrorna bara på 25 procent.

Det är till och med så att siffran 25 procent är missvisande. Den avser fall där någon gärningsman dömts, men ofta har då ytterligare gärningsmän eller anstiftare sluppit undan.

Mellan 2000 och 2010 låg antalet döda i gängrelaterade skjutningar på knappt tio stycken om året. Sedan har siffran ökat stadigt. Åren 2020 och 2021 dödades 43 respektive 44 personer. Till största delen med illegala vapen.

Stockholms län har dominerat stort i dödsskjutningar de senaste åren. Bara förra året sköts där 24 personer till döds och året före var siffran 25. På sensommaren small det flera gånger i Tensta och Hjulsta. Natten mellan den 29 och 30 augusti sköts två unga män i huvudet på en innergård i Hjulsta, och en av dem dog.

De är lättkränkta, de har dålig impulskontroll, de är unga och de är ovana. Det kan vara småsaker som en mindre skuld eller kränkning eller individuell konflikt, sa Robert Karlsson, tillförordnad regionpolischef i Stockholm, till TT då.

Han fyllde i med att det nog skulle ta 15–20 år att få bukt med gängkriminaliteten – om samhället kraftsamlar.

För en vecka sedan åtalades tre män för dådet i Hjulsta, och enligt åklagaren Carl Mellberg handlar det om en konflikt mellan två grupperingar från Järvaområdet.

De skjutna eller några i deras gruppering hade blivit beskjutna i Tensta tidigare under kvällen, och begav sig till Hjulsta för att ge igen. Det misslyckades bevisligen, och nu återstår att se om de åtalade kommer att straffas och om polisen kan bättra på uppklarningsprocenten.

Oskyldiga drabbas

Enligt Rying har 15–20 oskyldiga personer dödats i gängskjutningar sedan 2009. Han pratar alltså specifikt om skjutningar; inte om bombdåd, handgranatsdåd och andra typer av våldsbrott.

2015 sköts 20-årige Petar Petrovic ihjäl när han skulle hämta en pizza på Vårväderstorget i Biskopsgården i Göteborg, men tyvärr hamnade han mitt i en hämndaktion med automatvapen.

Sommaren 2020 dödades en tolvårig flicka, som hamnade i gängens skottlinje när hon var ute och rastade sin hund i Norsborg.

Annat dödligt våld minskar

Skjutningar i kriminella miljöer, det som ovan har kallats gängskjutningar, står i dag för 36 procent av alla dödsfall orsakade av våld. Den siffran har stigit stadigt sedan 2010 när den låg på 10 procent.

En tröst är att det delvis beror på att annat dödligt våld minskar. Enligt Mikael Rying har dödligt våld mot barn halverats sedan 90-talet och alkoholmissbruksrelaterade mord har också minskat kraftigt. Det dödliga våldet mot kvinnor har legat still över tid.

Otrygghet

Rying konstaterar att det stora antalet döda i gängskjutningar tillsammans med den låga uppklarningen skapar en otrygghet i samhället. Det gör också att de kriminella tappar respekten för polisen.

Även om polisen inte lyckas med uppgiften att utreda gängskjutningarna så går det bättre när det handlar om andra typer av dödligt våld. Där löser man regelbundet över 85 procent av fallen.

https://www.youtube.com/watch?v=dxViace1DgA