”En person uppmärksammandes som försökte ta sig in på arenan” sa förbundets säkerhetsansvarige Martin Fredman till Aftonbladet. ”Allt hos oss har fungerat. Jag har bett min personal att rapportera avvikelser, och det här var definitivt en avvikelse.”

”Mannen har lyckats ta sig väldigt långt in i arenan, trots att han inte ska vara där. Mannen har sagt saker som fått oss att reagera”, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid polisen. Han säger vidare att mannen omhändertagits, och att han är under kontroll. Inkräktaren ska ha medfört väskor som polisen beskriver som ”misstänkt farliga föremål”.

Enligt polisen finns det någon form av religiösa förtecken som förstärker det avvikande beteendet. En förundersökning om grovt olaga hot och förberedelser till grov allmänfarlig ödeläggelse har inletts. Mannen är känd av polisen sedan tidigare, och har dömts för våldsbrott och olaga intrång.

Man har ju under de senaste åren vant sig vid att Sverige, under Janne Andersson, spelar taktiskt och tätt, och slår vilka lag som helst, till exempel i VM 2018 då man relativt enkelt manövrerade ut lag som Mexiko. Den vinsten framstod för mig som obegriplig, eftersom Mexiko i första matchen i gruppen hade slagit de, vid den tiden, regerande världsmästarna Tyskland i en "svindlande" match. Sverige, å sin sida, hade slagit Sydkorea i samma omgång, i en inte lika svindlande tillställning.

Men Mexiko kom ingenstans mot Sverige i sista gruppomgången (i mellanomgången hade svenskarna förlorat mot Tyskland, varför Mexikomatchen var avgörande för Sveriges öde i turneringen), det såg ut som att de stod still på planen och väntade på att Sverige skulle byta förbundskapten, så att de visste hur de skulle anfalla. Sverige vann med 3–0. Och sedermera med 1–0 mot Schweiz i åttondelen innan vi åkte ut mot England i kvartsfinal.

Men trollkarlen Janne Andersson har fyra år senare tappat stinget, eller kanske dunderhonungen. Serbien rann, i matchen i Belgrad på lördagskvällen, igenom, särskilt på vänsterkanten, hela tiden och efter ett vackert svenskt 0–1-mål hann det bli både 1–1 och 2–1 till Serbien innan halvtid. När matchen var slut stod det 4–1.

Krönikörers och tyckares pennor och röster började gå varma redan innan spelarna hade hunnit duscha, fotbollspanelen på TV6 till exempel, var inte helt nöjda. Den här matchen var ju ingen tillfällighet heller, förluster hade radats upp det senaste året och sådant är ingen vana när det gäller Anderssons landslag.

TV6-panelen har en bra sammansättning av svenskt och utländskt, den försiktige Fredrik Ljungberg, till exempel, kontrasterade mot den ursinnige Bojan Djordjic, i eftersnacket. Bägge väntade förstås ivrigt på att få tala med Janne Andersson. Som slingrade sig som en orm, när Djordjic påpekade att man inte hade stört serberna tillräckligt när dessa hade bollen. "Jaså, säger du det?", ungefär. Fast han sa något annat, förstås.

Janne Andersson har, förutom sin talang att leda landslag, åtminstone såsom denna tog sig uttryck i den omnämnda matchen mot Mexiko för fyra år sedan, en stor förmåga att hantera media, han är "medietränad", ja han ger nästan själva ordet ett ansikte. Att de här friserade svaren på journalisters frågor dock är en bluff, ser man (eller "såg man") när Janne i direktsändning nere på gräsmattan skällde ut sina kollegor förbundskaptener från Tyskland i matchen 2018, i samband med att Sverige hade släppt in 1–2-målet i sista minuten på frispark. Då hötte han med knytnäven mot den tyske assisterande förbundskapten som, menade Andersson, hade hånat honom. Han fick säkert en plats i svenska folkets hjärtan efter det, en riktig människa som håller på Sverige. Samtidigt kunde de ju se att medieträningen hade flugit all världens väg.

I tisdags kväll var det så dags för matchen mot Slovenien på Friends Arena, en match som skulle avgöra om Sverige skulle stanna kvar i grupp B eller få tillbringa framtiden i Nations League i grupp C, tillsammans med så kallade "blåbärslag."

Jag befann mig på kortsidan, på den svenske målvaktens sida i den första halvleken och fick således bevittna på nära håll Sloveniens konstnummer till 0–1, ett kontrollerat volleyskott som avslutning på en lång springrörelse, det nästan svåraste en fotbollsspelare kan göra. Inte konstigt då att det gjordes av Sloveniens unge supertalang B. Sesko. På min halvbesatta kortsideläktare reste sig, bland publiken som satt där, ett tjugotal supportrar och saluterade Sloveniens ledningsmål i högan sky. Men de hade inte rest från Slovenien och hit, ty dessa har inte, på samma sätt som Serbien och Kroatien, högljudda supportrar som skrämmer folk på familjeläktaren.

De var somalier, antagligen från Solna, några kvarter från Friends Arena, som ville protestera mot att Sverige har fått en ny högerregering. Fast de kanske mest jublade för att det var ett snyggt mål, de jublade nämligen också när Sverige strax före halvtid kvitterade, också ett fint mål av Forsberg. Apropå att ge ord ett ansikte, så skulle det i Emil Forsbergs fall bli mullvad, eftersom han "plöjde" genom Friends Arenas (för dagen fina) gräsmatta, i full fart och full kontroll, med slovener hängande på sig, och placerade bollen vid sidan av den slovenske målvakten (den sistnämnda som enligt min son är ordinarie i Atletico Madrid, så en del prominenta personer uppträdde faktiskt i den här matchen).

I den andra halvleken satt jag således fint till för att få se ett eller flera svenska ledningsmål. Men inget hände. Precis som mexikanerna 2018 hade svårt att få till det mot Sverige, kom de senare ingenstans nu. 1–1 slutade matchen. I bägge fallen har Janne Andersson varit ansvarig.

När jag (vi) gick hem alldeles efter matchen var det ganska lätt att föreställa sig hur arg Bojan Djordjic skulle vara där i studion (utomhusstudion) om han var det redan i lördags i Belgrad. Och hur svensk Fredrik Ljungberg skulle vara. Men jag var som sagt inte på plats bakom tv-skärmen så jag vet inte vad de sa.

Av det jag läste idag har det dock inte kommit några avgångskrav på Andersson.

Sverige hade ju, det såg man från min kortsideläktare, den icke avundsvärda uppgiften att föra matchen, mot ett lågt spelande, extremt defensivt lag som Slovenien som "backcheckar" intensivt, lämnar bollhållaren ingen ro. Då måste man ha ett "homogent" förande lag (exempel Barcelona) som är vana i den rollen och där alla, minus de som är extra bra (stjärnor) , håller en hög lägstanivå ifråga om tekniska färdigheter.

Det har inte Sverige. Vi har dock några riktigt bra spelare, som Kulusevski, Forsberg och Elanga i anfallet/mittfältet. De springer och vill mycket och blir de riktigt bra lekkamrater kan resultaten kanske börja peka uppåt.

Sedan hade man ju gärna haft Alexander Isak. Han gör stor skillnad eftersom han är en megastjärna vilket drar till sig både psykologiskt och fysik uppmärksamhet, varpå motståndarnas stabila box (ishockeyspråk) hade kunnat rubbas.

Men han kostar en miljard kronor och därför får han inte spela med landslaget.

Nej men gå, Janne! Släpp medieträningen nästa gång någon intervjuar och visa känslor, som du gjorde på planen mot Tyskland. Säg: "Fan jag vet inte vad jag ska göra. Jag har inget mer att tillföra."

Nej och så kan det vara. Du har redan tillfört en hel del. Och av VM 2018, och även innan dess, kan andra lära av vad du har gjort. Och bygga vidare.

IFK Värnamo tog steget upp till Allsvenskan i fjol. För första gången i föreningens 109-åriga historia ska man spela i den högsta divisionen. Hemmaarenan Finnvedsvallen är av det gamla slaget, byggd 1935 och med löparbanor runt planen. 2022 får man söka om dispens för att få använda den för allsvenskt spel, men planerna på en ny arena är redan satta i verket.

Sedan 2006 då Borås arena stod klar har det varit en fullkomlig boom för arenabyggen landet över. I många fall har dessa byggen inte motsvarat de ekonomiska förväntningarna, utan blivit en belastning för klubbar och kommuner. Här gör vi en översikt över ett antal uppmärksammade arenaprojekt, och hur utfallet blev. Kommer Värnamos nya arena bryta mönstret och leverera det som kommuntopparna utlovar? Eller blir det ännu ett sänke som skattebetalarna måste rädda upp?

Den nya arenan ska byggas 2023–24 och beräknas kosta 210 miljoner kronor. Det finns inga garantier att klubben lyckas hålla sig kvar i Allsvenskan under kommande år, men tidplanen är lagd enligt den dispens man fått för Finnvedsvallen som gäller kommande tre säsonger. 24 februari fattas det slutgiltiga beslutet i Värnamo kommunfullmäktige.

Friends arena: störst, värst och dyrast

Det finns få nya arenor som inte mötts av kritik. Men den kanske mest skandalomsusade är Nationalarenan i Solna, känd under sponsornamnet Friends arena. Nationalarenan stod klar 2012 och kostade 2,8 miljarder kronor, en miljard mer än ursprungligen beräknat då man behövde göra extra markarbeten. Solnas tidigare kommundirektör Sune Reinhold fälldes för mutbrott, kopplat till hur arenan kom till. Swedbank ville inte kopplas samman med arenan efter detta, och efterskänkte sin namnsponsring till stiftelsen Friends.

Totalt gjorde arenan en förlust på 994 miljoner åren 2013 till 2016. Inte heller fick man uppleva den utlovade evenemangshysterin, få människor tog tåget upp från Hamburg för att besöka arenan. Man har aldrig varit nära den mängd evenemang som behövs årligen för att kunna få ekonomin att gå runt.

Man blev inte heller en del av EM 2020 (spelades 2021) utan Parken i Köpenhamn tog platsen, trots att den inte uppfyllde kraven som satts för mästerskapet. I grunden handlade detta om politik, det danska fotbollsförbundet hade bättre relation till rätt personer inom Uefa.

Kan en ny arena i Värnamo stå sig ekonomiskt?

Nu är ju de flesta arenor betydligt mindre och billigare än skräckexemplet Friends arena. Men byggen i mindre kommuner kan vara nog så kostsamma för skattebetalarna. I Småland finns det två klubbar som byggt nya arenor de senaste tio åren, Östers IF från Växjö och Kalmar FF. Båda är bra jämförelser med Värnamo, om än med ungefär det dubbla invånarantalet i respektive kommun.

Östers IF var konkurrent till Värnamo i Superettan i fjol och slutade på en femteplats 2021. Visma arena, tidigare Myresjöhus arena, stod klar 2012 och har en kapacitet på 12 000 åskådare. Den fick som på beställning Växjö kommuns byggnadspris året efter.

2016 var man nere en vända i Division 1, motsvarande tredjedivisionen. Någon sportslig succé med hjälp av den nya arenan har det alltså inte blivit tal om. Publiksnittet 2021 landade på blygsamma 2375, efter att restriktionerna lättats helt i september. Knappt 20 procent av arenans kapacitet alltså.

Kalmar FF är en annan Smålandsklubb som efter guldet 2008 fick blodad tand och ersatte den klassiska Fredriksskans med den moderna Guldfågeln arena. Men rent ekonomiskt flög aldrig Guldfågeln, arenan har varit en black om foten på föreningen och kommunen har fått rädda upp situationen med skattebetalarna som hjälp. Arenan invigdes 2011 och kostade 250 miljoner. Kommunen tog över ägandet helt 2017, tidigare var man borgenär åt klubben. Kalmar FF:s egna kapital minskade med runt fem miljoner årligen på grund av arenan. Kommunen kände sig därför nödgad att ta över arenan helt för att inte riskera klubbens existens.

Publikkapaciteten är 12 182 och man hade 5406 personer i publiksnittet 2021, räknat på alla matcher utan restriktioner efter september. Ungefär halvfullt alltså, men man kan i alla fall glädja sig åt att arenans utsida kan skifta färg.

Brommapojkarna, hemmahörandes på Grimsta IP i Vällingby utanför Stockholm, byggde en ny läktare för 57 miljoner. Arenan är nu godkänd för spel i Superettan och Allsvenskan och tar 5000 åskådare. Det finns också möjlighet att utöka kapaciteten med temporära extraläktare. Hade BP:s modell varit ett alternativ för Värnamo, i stället för en helt ny arena?

Man ska ha i åtanke att BP knappt har någon egen publik utan räknar med att publik från gästande lag fyller arenan, detta gäller främst när de spelar i Allsvenskan. För kommunen hade det varit ekonomiskt mer motiverat att låta BP spela på Tele2 arena i Johanneshov. I Superettan 2019 hade man ynka 534 personer per match i publiksnitt.

Helsingborgs IF är en annan förening som låtit renovera upp sin gamla arena, i stället för att bygga en helt ny. Detta har man dock gjort trots åratal av ekonomiska problem för föreningen, där kommunen fått gå in med pengar för att undvika att stadens lag skulle gå i konkurs. Men kommunen ansåg ändå att det var värt att lägga 290 miljoner på en renovering. 2018 gick man 13 miljoner i förlust och hemvändande stjärnan Andreas Granqvist spelade utan ersättning under hösten. 2020 var man nära konkurs men räddades av statligt och kommunalt stöd under pandemin, säsongen spelades utan publik.

För att bygga en ny arena krävs det att klubben har en sportslig vision. I Värnamos fall är det att etablera sig i Allsvenskan. Men även lag som redan varit etablerade i landets högsta serie sedan länge kan få stora sportsliga motgångar.

Gefle IF är en sådan klubb, som nu är en stabil klubb i Division 1. Klubbens nya arena Gavlevallen stod klar 2015, året efter ramlade man ur Allsvenskan. 2018 åkte man ur Superettan. Gavlevallen kostade 140 miljoner att bygga och ägs av Gävle kommuns fastighetsbolag Gavlefastigheter AB. Någon sportslig effekt kan man alltså inte säga att arenainvesteringen gav.

Värnamo kan ändå?

I Värnamo kommun bor det 34 601 personer vilket kan jämföras med 95 671 i Växjö kommun och Kalmar kommuns 71 255. En betydligt mindre mängd skattebetalare ska stå som säkerhet för den nya arenan. Men kommunledningen verkar gå på rosa moln efter klubbens avancemang till Allsvenskan.

Biträdande kommundirektör Kjell Fransson har gjort en utredning och kommit fram till att det ekonomiskt mest hållbara är om kommunen bygger, äger och sköter driften av arenan. Föreningarna betalar hyra för att använda arenan, alla andra kostnader tar kommunen. En del av finansieringen är genom aktieutdelning från Värnamo Stadshus AB.

En upprustning av Finnvedsvallen för att klara allsvenskt spel kostar 12 miljoner och är ett krav för att få dispens. Men den långsiktiga planen är ny arena. Utan dispens hade man förmodligen varit tvungen att spela hemmamatcherna 2022 i Växjö.

Ordföranden i tekniska utskottet, Gottlieb Granberg, säger att kommunen inte är fattig men att det kan bli svåra ekonomiska prioriteringar i och med den påtänkta arenans kostnad på 200 miljoner.

Vi ringde upp Jesper du Rietz, chef på tekniska förvaltningen på Värnamo kommun, för att få lite mer klarhet i arenaprojektet.

Vilken kapacitet får nya arenan?

Den är inspirerad av Falkenbergs arena, Falcon alkoholfri arena, som är en konceptarena. 5500 är deras kapacitet, och som kan växa med 1500 vid utbyggnad på en kortsida. Vår kommer bli något mindre, 4500 cirka, och den kan byggas ut med 1500 personer.

Finnvedsvallen har 1000 sittplatser under tak. Men kravet från SvFF 3000 under tak och det kommer den nya arenan ha.

Var det otänkbart att bygga ut eller bygga om Finnvedsvallen?

Tomten för liten för att bygga ut eller bygga om. Det är ett bostadsområde bredvid, och Lagan. En väldigt begränsad yta.

Hur har ni tänkt på ifall ni inte blir kvar i Allsvenskan, blir investeringen värd i alla fall?

Elitidrott är risky business, det går inte garantera vilken division man kommer spela i. Finns ingen kalkyl för vilken serie man är i, kommunen gör en satsning som anses vara förnuftigt, oavsett om man åker ur Allsvenskan. Det finns med i beräkningen att man kanske spelar i en lägre division.

Gör man övervägningar för om arenaprojektet ställs mot andra kommunala satsningar?

Det finns med i bedömning när kommunen gör investeringar, olika satsningar kan ställas mot varandra. Som tjänsteman i kommunen gör jag själv inga politiska värderingar. Men det är en politisk fråga, som finns med i politikernas bedömningar.

Alla partier har ställt sig bakom att Ljussevekaområdet är området som ska utredas för arenabygge. Endast Jan Cherek (SD) och övriga från partiet avstod från att rösta. Anledningen är att man tycker att beslutet är förhastat då tekniska förvaltningen ännu inte genomfört en geoteknisk analys av området, som är Värnamos enda vattentäkt.

SD förespråkar istället att bygga mitt emot Mossleplatån och vill även se en ny hockeyrink och simhall, ett helt nytt arenaområde.