Medlemmarna gjorde den chockerande upptäckten vid en träff för nya föräldrar. De förbluffade mammorna, av vilka några träffade mannen genom informella kanaler, började sedan kontakta lokala IVF-anläggningar för att se om samma man varit på klinikerna.

”Anledningen till att han upptäcktes är för att han inte är helt kaukasisk”, säger fertilitetsläkaren Anne Clark till News Corp Australia. Clark sa att han endast varit på hennes klink en gång. Men mannen erbjöd sina tjänster också genom flera inofficiella och oreglerade kanaler, som Facebook-grupper.

Inseminationerna genomförs ofta på parkeringsplatser eller hotell, där spermiedonatorn lämnar över det önskade för omedelbar användning. Det sker ibland mot betalning, vilket inte är förenligt med lagen.

Blöjan är gjord av papper som har förbehandlats med natriumklorid (vanligt bordssalt), och är utrustad med ett minimalt kretskort försett med ett litet batteri, skriver den vetenskapliga tidskriften Nano Letters. När blöjan blir blöt reagerar sensorn. Den kan till och med ge information om hur blöt blöjan är; föräldrarna kan då fika vidare en stund eller byta blöjan omedelbart.

# More images available in the Full Article

”Idén föddes faktiskt ur personlig erfarenhet”, sa huvudförfattaren Huanyu Cheng, pappa till två små barn. ”Det finns inget enkelt sätt att annars veta hur blött det är, information som kan vara riktigt värdefull för föräldrar.”

Men du som gläds åt småbarnsåren får vänta ett tag till på den nya blöjan. Tekniken och appen är fortfarande är i utvecklingsstadiet; den smarta blöjan kommer ”snart”.

Du har säkert tänkt tanken, kanske flera gånger: Hur skulle det vara att ge fan i allt? Att sälja prylarna och styra in på en enklare bana, i alla fall för en tid. Den före detta reklamaren Alex Epicure gjorde det, dessutom delar han ärligt och frikostigt med sig av alla svar på frågorna du behöver för att bestämma dig. Frågan är bara vad som fäller avgörandet. I Alex fall var det risken att förlora sina barn.

De syns överallt längs den vackra portugisiska kusten; Volkswagenbussar från 70-talet som överlevt 50 års resande, blandat med hypermoderna husbilar insålda med lovord som ”beyond comfort”. Budgetalternativen har uppenbara skavanker och tillhör inte sällan surfare med solblekt hår och cannabisluktande drömmar om ett skööönt liv. På behörigt avstånd parkerar pensionärer som skjutit ut sig från ett livslångt arbetsliv och med pengar till en minibil på trailer bakom den gigantiska husbilen.

Allra längst bort, gärna svårtillgängligt och dit inga rekommendationer når, söker sig Alex. Ofta med havsutsikt, alltid i sällskap med sin Beatrice. Hon är en intensivblå Volkswagenbuss från 2001, som såldes av sin tidigare ägare i tron om att hon var slutkörd. Tji fick han, Beatrice har fört Alex runt hela Europa utan kompass, fram och tillbaka längst kusterna, upp och ner i dalar och berg. De har blivit lite som ett par, sammansvetsade av fyra års resande till saltmarinerade Atlantstränder och gnistrande skidorter.

Alex älskar sitt minimalistiska liv med Beatrice, och säger sig har aldrig känt sig så fri som han gör nu. Och han vet hur det är att leva den raka motsatsen. Det fanns en tid med familj, 16 timmars arbetsdagar och flyg mellan reklambyråers och IT-bolags kontor i Stockholm, Oslo och Köpenhamn. En tid han saknar lika mycket som det svenska vintermörkret.

# More images available in the Full Article

”Du har ju hela helgen på dig”

Robert Gustafsson silar fulöl genom tubsockan, Lotto-Åke förnedrar chefen med ”du har ju hela helgen på sig” och bröderna Jepsson tycker att glass är ”gott-gotti-gott-gott”.

Den svenska reklamindustrin var kanske världens bästa på 80- och 90-talet. Det mesta händer i Stockholm. Det är högt till tak, politiskt inkorrekt och fullt ös. Bakom reklamsuccéerna finns hårt arbetande människor som dövar stressen med kvälls-shots på krogen.

Mitt i denna upptrissade cirkus befinner sig Alex, med feta restaurangnotor i ena kavajfickan och sjysta visitkort i andra. Reklambyråerna och IT-bolagen han jobbar för har kontor i flera huvudstäder och Alex respendlar med flyg, bland kunderna kan nämnas Volvo som Burger King.

Det är också ett Sverige i förändring. Göteborgsposten har till exempel bestämt sig för att satsa på webb med flera delikata problem, och de anlitar IT-bolaget Alex jobbar för.

Min uppgift var att få journalistkåren av gamla KPMLR’are att samsas under samma tack som annonssäljarna i backslick och tidningsledningens vinstintressen. En utmaning minst sagt.

Men summan av alla laster är alltid konstant, de som inte suktar efter pengar kräver efter självbekräftelse. Med den insikten lät jag journalisterna förstå att de fortfarande var tidningens ryggrad, och så var saken avklarad. Jag gjorde till och med prestationer tryckta på stora kapaplattor istället för i Power-Point.(Alex skrattar högt)

Men mitt bland alla framgångar börjar något skava hos Alex. Någonstans därinne. Tempot är för högt, timmarna för många, och pauserna obefintliga.

Idag är allt som en grå sörja. Jag minns inget. Huvudet kändes som en sten på väg att explodera.

Det var tydligt för honom varför han pressar sig så hårt, närapå plågar sig mot högt uppsatta mål.

Jag gjorde det för att visa att jag inte var en förlorare, en odugling. Min barndom var fylld av misslyckanden, där mina föräldrar stod på mina motståndares sida och hånade mig. Min självkänsla var noll.

Att komma från en universitetsfamilj men välja bort den akademiska banan var dömt att mötas av motstånd, och Alex jobbade stenhårt för att kompensera sina föräldrars missnöje. Men reklamindustrin var också var en kompromiss med livsmål och frihet.

Jag ville egentligen in i konstens värld, men det blev reklam och IT. Jag kände att jag horade, att det inte var äkta kreativitet och lust, istället ett påtvingat producerande där jag var den store förloraren. Återigen.

En tid efter millenieskiftet gick det inte längre och Alex kör bokstavligen in i väggen. Han sover inte på flera månader. En slags självbevarelsedrift tar över och han fattar ett livsavgörande beslut.

Jag bestämde mig tvärt att måste ändra kurs. Situationen var så illa att jag kände döden nära, jag bara måste få gå på slör ett tag. Det jag behövde var ett land och en kultur där livsglädje värderades högre än prestationer, söder ut med sol och värme. Det fick bli Barcelona.

När han idag ser tillbaka på den hektiska tiden, liggandes tillbakalutad i sin hemmabyggda folkabuss med datorn på lut bredvid, är det lättare att se alla misstag. Med blicken mot de blå Atlantvågorna tänker han klarare. Att släppa de omöjliga och högt uppsatta målen för ett liv i takt med livet var det bästa beslut han kunde ta. Varför gjorde han det inte tidigare?

Det kom att krävas ytterligare en vända i reklamvärlden för den unga Alex innan han vågar ta steget fullt ut.

Sverige krymper

Att behandla utbrändhet kan kräva olika lösningar. Den klassiska vägen med psykologbesök och eventuella tabletter var inget för Alex. Han valde streetart, och lek med modeindustrin i Katalonien. Ett vinnande koncept skulle det visa sig.

I Barcelona hittade jag det jag sökte. Det var nära till bergen, nära till surfing, och kulturlivet sprudlade av livsgläde. Precis som Barcelonas kvinnor, och som lång, blond svensk var det lätt. Dessutom lärde jag mig ett spanska och släpptes in genom porten till den latinska kulturen. Det stärkte mitt självförtroende så klart.

Efter några år i Katalonien träffade han sin blivande fru. Hon var från Dominikanska republiken – dit de flyttade bara ett år senare. Men som en otur i turen, snart hade hans fru ett diplomatjobb i Stockholm och Alex tvingades tillbaka till Sverige igen. En olustig känsla ruvade inom honom men strax var Alex tillbaka i reklamsvängen, den här gången i egen regi. FPWA (Alex fyra förnamn) som samtidigt var en lek med den världskända byrån med snarlik förkortning, senare Alex & Friends AB. Det rullande på.

Men samtidigt stod det klart för Alex att han hade fått en ny syn på Sverige efter åren utomlands.

Jag har gjort flera längre resor i mina yngre år. Varje gång jag kommer tillbaka har det varit som om att det jag varit stolt över med Sverige har krympt. Jag tyckte mig se ett märkligt fenomen, det partier, speciellt ett av dem, det som en gång byggt Sverige verkade gå huvudstupa framåt i ett blint söndrande av det fungerande systemet. Och så är det nu också, nu än mer rabiat, som om de har tappat förmågan att se effekten av sina handlingar, förblindade av ett spel av motpoler, ett vi och dem istället för tillsammans. Och det var väl Sveriges storhet? Så var det i min värld i alla fall.

Alex tvivel på sitt hemland vid hemkomsten 2005, skolan, sjukvård och sociala skyddsnät inte minst, ökar för varje år. Snart är Sverige inte Sverige längre.

Det är 2009 och de har precis fått barn mitt i brinnande finanskris. Hans reklambyrå går på knäna, förhållandet spricker. Efter tre år av varannan vecka med barnen, och en rad misslyckande på olika uppdrag, bestämmer sig plötsligt Alex exfru för att flytta till Portugal med barnen med kort varsel. Hej då och lycka till! Sedan inte ett ljud från dem. Året är 2018.

Jag ringer svenska skolan i Portugal och får reda på att de är inskrivna där. Mer vet jag inte.

Det är nu han fattar det radikala beslutet att sälja och ge bort allt han har för att rusa efter sina barn. Den kom att förändra hans liv på alla sätt.

Kraften i havet

I Uppsala stämmer Alex träff med en hissmontör som har en Volkswagenbuss att sälja. Montören har fått nog av allt, speciellt de myndigheter som inte låter honom träffa sina barn. Han tänker dra till skogs och leva i tält för att slippa skulder, och samhället.

Mötet med hissmontören skrämde mig. Jag kände igenom hans motgångar och frustration i mina, men han slog bakut, farligt nära en mental härdsmälta som jag upplevde det som. Samhället bryter lätt ner folk som inte är i linje med vad man ska vara, jag förstod honom. Vissa blir kriminella och andra flyr skulder. Men det var inte min väg.

Alex köper bussen trots strul med obetalda trängselskatter, i sista sekund väljer hissmontören att betala och med det kan Alex fortsätta enligt plan. Han döper den kantstötta skåpbilen till Beatrice och bygger om den på korta två veckor nere hos hans kanske bäste vän Kent Zeiron i Åsa. Sedan ger han sig raskt av mot Portugal, mot barnen.

Under resan ner till Portugal hände något med mig. Jag träffade människor längs vägen med samma bakgrunder och sorger, de allra flesta män, inte sällan med barn de inte kom nära. Jag förstod att jag inte var ensam, och våra samtal gav mig styrka att fortsätta kämpa. Och så havet så klart, surfing i Europas blåaste vågor med några av världens bästa surfare och surfboard-shapers, visst gjorde det att mitt jag fick luft under vingarna. Väl nere i Portugal var jag som en annan, en glad människa, den bästa sortens pappa.

Men det tar över fyra månader innan han får tag på sina barn. Han tvingas vänta på dem utanför skolan, att nå dem via mamman var alltjämt omöjligt. Det blev en vidunderlig och kärleksfull återträff där barnen slängde sig handlöst om hans hals, och deras kärlek var så obestridbar att mamman inte hade mer att sätta emot.

Efter det väntade Alex utanför skolgården varannan dag, och hade de bägge döttrarna fram till sovdags. Nu drygt fyra år senare, och med barnen i en ålder att de kan kontakta sin pappa i egna mobiler har de mer flexibilitet. Alex kan åka på äventyr ett par månader, och skriva om det, men kommer tillbaka och stannar vid deras sida. Då och då sover de över hos Alex i Beatrice. Det är det bästa som finns säger barnen: "Åh, pappa. Du har gjort det så mysigt."

Två kvadratmeter räcker

I taket surrar en solcellsdriven fläkt och hela bilen är ordentligt isolerad med gullfiber. Portugal är oftast varmt men på vintern sjunker nattemperaturen ner till nollan i vissa områden.

Det är mestadels fenomenalt underbart, men det kan också bli rätt bökigt och jobbigt. Två kvadratmeter för allt jag äger och har är ett Tetris-extraordinair när det blir blött. Och det kan det verkligen i Portugal under vintern.

Man klarar sig betydligt längre än man tror utan bekvämlighetsinrättningar. Dusch är totalt onödigt om du har en sjö eller hav nära, tvål och schampo är helt onödigt. Ja ok, man ska inte ta det för långt, som under första lockdown i södra Portugal. Det rådde vattenbrist så vi fick inte duscha i vattnet avsett för jordbruk, men vi fick inte heller ta oss till havet. Då luktade jag inte gott. Men i normala fall normaliserar sig huden. Helt övertygad om att immunförsvaret blir starkare på samma gång. Efter tre månader blev jag tvungen att köpa en ny madrass och underkläder. Blääh!

Här lite goda råd för den som vill bygga egen campervan – Ventilation är a och o för att hålla fukt och dålig lukt borta. Alex har installerat solcelldriven fläkt för utluft vid bilens högsta punkt och mekanisk inluft vid den lägsta punkten i sidan av bilen. Torrborr eller avfuktare användes till en början men är bara nödvändigt när det är riktigt illa. Kondens kommer alltid att uppstå, det viktiga är att inte bygga för tätt så att fukten kan ventileras ut.

Alex erkänner med ett skratt att det kan bli tajt när man bjuder hem en dejt, men att friheten och det enkla livet väger tyngre än till och med en flört med Miss Universum.

Ekonomi då?

Beatrices inköp och inredning blev totalt 34 000 kronor, och då utgör solpanelen och kylskåpet 10 000 av dessa. Billigt så det förslår. Det krävs alltså ingen gigantisk plånbok för att våga sig iväg.

Alex sålda lägenhet och pinaler gav pengar som skulle komma att räcka i tre år räknade han ut, vilket det också gjorde. Det har givetvis varit viktigt att hitta smarta sätt att leva, både billigt och bra. Till exempel förklarar Alex vitsen med att ha en äldre bilmodell som är mindre datoriserade och billigare att serva, 2001 till 2002 är där det slår om, välj inte nyare bilar om du inte har en fet plånbok, säger Alex.

Och som Alex döttrar hävdade, han har gjort det mysigt i det lilla krypinet av två kvadratmeter. Plywood skuren med balanserade proportioner, lakan, kuddar och belysning. Och så gillar Alex god mat och ännu godare viner. Det ska vara bra råvaror, gärna närproducerad/fångad kött och fisk. Förutom att det ger ett påtagligt välbehag menar Alex att han skriver bättre på ett glas eller två. Kanske är det så? Under intervjun rabblar han kända författarnamn med stor törst.

Men skämt åsido, maten och drycken är viktiga ingredienserna för ett långvarigt vanliv, enkelt är inte det samma som torftigt.

Skräpmat, nej tack. Hellre en fin firre och ett glas Sancerre, eller en lagrad Torriga Nacial och en Porco Preto. Fast, jag gillar chips. Min största last om jag ska vara ärlig. Men annars sparar jag in på godis, och annat ditt och datt. Bra mat, och vällagat, men kapar kostnaderna på allt annat.

Det är lätt imponerande att höra hur han lyckas hålla matkostnaden på runt tio euro om dagen. Maten lagas på en platta satt direkt på en medelstor gasoltub, och inne i bilen, och som regel bara en gång om dagen.

En utgift som han inte är mindre nöjd med men har svårt att ändra på är de löpande servicekostnaderna på Beatrice, som brukar landa på runt 600 euro om året. Å andra sidan dricker hon bara 0,7 kronor milen trots sin ansenliga ålder, och inredning i trä.

Han erkänner sig dock en svaghet som sväljer en del pengar. Han älskar surfbrädor.

Jag har lagt mer pengar på dem än vad jag borde. Men va fan, jag är inte felfri.

”A life well wasted”

En T-shirt med den texten hänger på ena väggen. En perfekt sammanfattning av hur andra ser på honom, och han på sig själv, säger Alex.

Idag läggs all tid på författarskapet, trots dyslexi från barndomen. Eller kanske tack vare det, listan med dyslektiska storskrivare är lika lång som den av alkoholister.

Tre böcker har publicerats, både på svenska och engelska, och på gång finns ytterligare tre. Vad än Alex skriver är det existentiella skildringar, reseberättelser och aforismer eller dikter. Och så Alex första fiction, ute tidigt 2024 om allt vill sig väl. Ja, det gäller att ha framförhållning som författare.

Alex debutroman började som en dagbok, inte alls menad att bli bok, mer för hans döttrar att läsa när de blev vuxna och undrade vad som egentligen hände. Med råg i ryggen av författande vänner tog han mod till sig och publicerade sitt alster utan omsvep. Efter det är det som att Alex inte kan sluta skriva, och han känner en stor frihet i det.

Men visst är det inte bara frid och fröjd. Under julen nu nyligen blev Alex yngsta dotter inlagd med brusten blindtarm.

Jag rusade iväg mot henne och sjukhuset, min frihet gjorde mig rörlig, mer än någon karriärmänniska vill jag mena. Och jag stannade vid hennes sida i tio dagar, morgon till kväll, med mamman hos henne över nätterna.

Alex ekonomi är kanske i svagaste laget, men han väljer att se en djupare mening med livet än mammon. Den återspeglar sig också i författarpseudonymen Epicure. Epicurus var den grekiska filosofen som i 300 verk förklarade fördelarna med ett lugnt och fritt liv omgärdat med vänner och med ambitionen att vara självförsörjande – att se glädje i det man har och inte sträva efter mer och bättre.

Någon oro för sin ekonomi känner Alex inte längre. Värre var det när han hade ”allt”.

Jag ser det som en del av friheten att uppleva upp- och nergångar. På botten försöker jag tänka att det blir härligt när solen väl skiner igen. Ibland skrattar jag åt mig själv när jag ligger under varma täcken i min överlevnadskapsel. Det är då, när det är som råast, som livet är som närmast.

Om livet inte hade varit en sinuskurva av upp och ner hade det varit en ”flat-line”, och det är inget annat än döden.

Enkla tips för dig som vill leva "vanlife"

• Gör det mysigt, och ät bra. Annars vill du tillbaka efter en vecka.
• Gör dig tillkänna på nya orter, anpassa dig efter kulturer du möter. Ingen ger sig på en människa de lärt känna. Glöm det svenska eller stanna i Sverige.
• Försök konsumera så lite plast och bränsle som möjligt. Skrytbilar är balla, om du bor i stan, ute på resa kommer de riktiga vanliferna se snett på dig. Ju mindre desto bättre.
• Se glädje i allt och alla du möter. Försök inte eftersträva glorifierade drömbilder från Instagram. Visst kan det vara så ibland, men oftast slår inget en fin bok på magen, när regnet smattrar mot taket..

Alex böcker finns att köpa på Bokus.com, Adlibris.se etc

Barnet kommer inte att överleva utan brådskande operation för ett medfött hjärtfel. Hans föräldrar sa att de inte var villiga att fortsätta om de inte fick en garanti att han bara skulle få blod från ovaccinerade donatorer. Hälsomyndigheterna hävdade att möjligheten att tillåta föräldrarna att vägra vaccinerat blod skulle skapa ett farligt prejudikat.

Högsta domstolens beslut placerar pojken under tillfälligt förmyndarskap av sin pediatriska hjärtkirurg och kardiolog, för att kunna genomföra operationen. Förmyndarskapet gäller till att operationen genomförts och pojken återhämtat sig, troligen senast i januari 2023. Föräldrarna kommer att behålla vårdnaden i alla andra frågor.

Trenden att de som tar emot blod kräver blod från ovaccinerade har noterats i andra länder, liksom de som frågar om riktad donation.

Storbritanniens födelsetal har sjunkit till 1,61 barn per kvinna, jämfört med 1,94 för ett decennium sedan. Befolkningen når en topp på 71 miljoner på 2040-talet, innan den sjunker till 57 miljoner 2100 – en nivå som senast sågs 1989. Storbritannien får då en åldrande befolkning, vilket sätter press på vårdsystemet och underminerar den ekonomiska tillväxten, skriver Daily Mail.

Men miljövänner tror att en krympande befolkning minskar koldioxidutsläppen och förbättrar livskvaliteten, samt att luckor på arbetsmarknaden fylls med robotar och datorer.

Fertiliteten sjunker i stora delar av den utvecklade världen, där Sydkorea har den lägsta siffran på 0,81 barn per kvinna. Sverige hör till länderna i Europa med ett högt barnafödande, mycket beroende på barnomsorgen. Hos oss föds 1,67 barn per kvinna, men talet sjunker stadigt.

Tokyos högsta domstol fattade den kontroversiella domen i går, två månader efter att den beslutat att landets totala förbud mot homosexuella äktenskap inte stred mot grundlagen. Transkvinnans partner, som födde båda barnen, är den juridiska mamman till båda barnen.

Domstolen sa att ”det finns för närvarande inget i japansk lag som erkänner hennes föräldrarättigheter”, en dom som transkvinnan överklagade.

Japan har de strängaste anti-HBTQ-lagarna i G7-länderna Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. (Även EU är medlem i gruppen.) Landet tvingar transpersoner att genomgå en operation innan de lagligt kan ändra sitt kön, något som kritiseras skarpt av japanska människorättskämpar.

Transkirurgi modifierar inte DNA; ett faderskapstest skulle bekräfta att personen är pappan. Men inte i Japan.

Media valkompasser är oanvändbara, nålen bara snurra runt. Det finns inga verkliga poler.
VI erbjuder istället en valguide, som ger fasta måttstockar mot vilka politikerna i årets val kan vägas och mätas.
Den här gången förklaras vad äktenskap, familj, barn och trohet har att göra med bedömningen av en politiker.
Och eftersom politiker gärna lägger sig i ditt privatliv har du all rätt i världen att lägga dig i deras.

Vi börjar med att förflytta oss nästan 100 år tillbaka i tiden:

Han och hans fru förstod ganska snart att deras barn inte var som andra. Läkarna konstaterade efter några få år att den lilla flickan hade Downs syndrom. När den doktor som framförde diagnosen såg den oförstående, förvirrade blicken hos den stränge överste som tornade upp sig över honom, sa han snabbt och lugnande:

”Men var bara lugn! Numera finns det mycket bra hem där ni kan placera er lilla flicka. Jag försäkrar att hon kommer att få den allra bästa vård och omsorg”.

Nu försvann förvirringen ur överstens ögon. De svartnade medan han stirrade på läkaren. Antagligen tänkte översten ”idiot”, det gjorde han ofta när han ställdes inför människor som sade något dumt. Han verkar dock inte sagt det högt den gången, istället sa han bara:

”Non.”

Och han och hans fru tog med sig den lilla flickan hem. Ett i omgivningens ögon mycket underligt beslut eftersom året var 1928. 20 år senare dog hon. Då hade hon varit nära sin föräldrar i fred såväl som i krig, hon hade varit med under den farliga båtfärden till England, och under tiden i Alger. När hon dog hade hennes far översten hunnit bli general och sitt lands president.

Men alla de samtida vittnen som i sina memoarer berättat om sina möten med Charles de Gaulle under andra världskriget har förundrat beskrivit hur det första han gjorde när han utmattad kom hem var att söka upp sin lilla Anne, ta henne i handen och vandra ut i trädgården – hur allvarlig situationen än var på något av de områden vars ansvar vilade på hans axlar. Det fanns bara två tillfällen när generalen kunde tänka sig att sjunga, det var när Marseljäsen stämdes upp, och när han skulle sjunga vaggvisor för Anne. Han förklarade senare i livet att hon aldrig varit en börda, tvärtom gjorde samvaron med henne hans andra bördor lättare.

Även på ett annat område avvek – och avviker – de Gaulle från beteendet hos politiker, militärer och män med makt; och det gäller förhållandet till hustrun. I sin bok ”Sexus politicus” konstaterar Christophe Dubois och Christophe Deloire att de Gaulle var den ende franske president eller nationelle ledare som varit sin fru trogen i Frankrike under 100 år … eller mer.

I en undersökning har det visar sig att 80 procent av fransmännen inte har några problem med att deras presidenter har en, två eller flera affärer vid sidan av sitt äktenskap.

Hur är det då i i Sverige?

Det intressanta med Sverige är att här får – eller bör – man inte prata om politikers kärleksliv. Det anses lite sjabbigt och otillbörligt. Man får definitivt inte göra det under en valkampanj. Andra aspekter av privatlivet kan dyka upp i medias bevakning och partiers angrepp på motståndare; parkeringsböter, inköp av Toblerone på det kreditkort man har i tjänsten, samt förstås exempel på dåligt miljömedvetande. En alltför bensinslukande bil eller slarv med sopsorteringen kan skada en politiker och får diskuteras.

Sådana handlingar anses vara exempel på dåliga personliga egenskaper, och innebära att man är mindre lämplig att delta i ledandet av landet.

Politikers äktenskap, skilsmässor och otroheter får däremot inte avhandlas. Visst omnämner media giftermål och separationer i form av neutral rapportering, men en tillfällig otrohet eller en långvarig affär vid sidan av äktenskapet kan man inte tänka sig att skriva om. Det anses vara ett intrång i den personliga integriteten.

Dessutom är det på det viset att den allra största delen av väljarna delar den uppfattningen – vem och hur en politiker har ett förhållande med andra personer anses inte vara något som ska påverka bedömningen av en politikers pålitlighet.

Ett undantag är om en politiker går till horor eller ägnar sig åt olika former av sexuella trakasserier eller övergrepp; typ skickar bilder där han glömt ta på sig kalsonger eller om han kladdar på kvinnor.

Då kan handlingen fördömas – detta eftersom den utgör ett avsteg från värdegrunden, (liksom bristfällig sopsortering eller hävdande av tanken att alla faktiskt inte har lika värde).

Familjens försvinnande

Vad vi därför påminns om är att kärnfamiljen sedan länge inte är en del av värdegrunden. Snarare är det på det viset att kärnfamiljen anses symbolisera mycket av det som värdegrunden kräver att man tar avstånd från. En traditionell kärnfamilj anses vara förtryckande för kvinnor och barn, en liten men mycket viktig sten i det patriarkala bygget.

Att en politiker (vare sig det är en man eller kvinna) sviker sin familj är därför helt oproblematiskt eftersom han eller hon då vänder ryggen åt något ont.

Skilsmässor eller otroheter bland politiker granskas därför aldrig – och används heller inte i den politiska debatten för att peka på en motståndares olämplighet att komma nära makten. Ingen utfrågare av Ebba Busch eller Jimmie Åkesson eller Fredrik Reinfeldt skulle komma på att fråga dem om deras skilsmässor – inte ens i fallet Busch; då man har att göra med en partiledare som talar om hur ”viktig familjen är”.

Skilsmässor bland politiker brukar förklaras med att politik är en sysselsättning som gör att man måste offra familjen – detta eftersom man måste ta hand om alla andra. Den arme politikern anses inte ha någon energi kvar de gånger han befinner sig inom hemmets fyra väggar.

Mot detta kan man invända att hemmet och familjen rimligen bör vara en plats där politikern får den kraft och styrka som behövs i det politiska arbete; om han inte får det har han inte ordnat sitt familjeliv – och varför skulle man då tro att ha kan ordna alla andra människors liv?

(Här finner vi också förklaringen till att politiker av alla valörer och kulörer alltid vill att barnomsorg och skola ska byggas ut och förlängas; familjen existerar inte för dem som något som är viktigt för ett barns uppfostran och utveckling). En fråga man kan ställa sig i sammanhanget är om svenska politikers ointresse för förnedringsrån samt barn och ungdomars beteende i förorter och i skolan, liksom förslagen om bussning är en följd av detta ointresse för de egna barnens väl och ve; likgiltigheten utsträcks till hela samhället.

Det är svårt att tänka sig en svensk ledande manlig politiker i dag som beter sig på samma ömma sätt mot fru och barn som de Gaulle gjorde. Och hans ansvarstagande för det egna folket var ändå oerhört mycket större – och riskablare –än vad någon svensk politikers är. Men hans beteende kan bero på att han var en patriark.

I det moderna samhället ska en politiker gärna ha förmågan att förföra, att få människor att tro att han bryr sig om just dem, och att enskilda personer och grupper är utvalda för hans speciella omsorger. Att sådana egenskaper premieras kommer med nödvändighet att föra casanovatyperna till makten – de som haft framgångar hos det motsatta könet i ungdomsförbundet, och som fortsätter ha det i partiet, kommer sedan att använda de egenskaperna när de hamnar i positioner där de utövar makt och ska förföra väljare. De säger vad som behöver sägas, och beter sig på det sätt som för stunden är nödvändigt. Men det viktiga för dem är bekräftelsen av den egna personen och säkrandet av makten.

I internationell politik finns de legendariska häradsbetäckarna. I USA John F Kennedy och brodern Robert, i dag har vi i det landet Biden och vi ska definitivt inte glömma bort Lyndon B Johnson, som enligt alla biografer lägrade långt fler kvinnor än John F Kennedy.

I Frankrike har vi swingerparet Pompidou, Mitterand som hade ett antal barn på bygden, och därefter Chirac och Hollande som båda klarade av att hålla flera affärer igång samtidigt.

I Storbritannien ingår det nästan i politikers arbetsbeskrivning att de ska hålla sig med älskarinnor, eller älskare – gränsen går möjligen, säger möjligen, vid pedofili och tidelag.

Resultat och frågor

Genomgående är det så att väljarna i dessa länder inte lägger någon vikt vid sina ledares privatmoral. Men därför har det gått som det gått i Frankrike också efter de Gaulle.

Och i Sverige?

Här är mönstret detsamma – ingen lyfter på ögonbrynen åt en politikers skilsmässa eller otrohet, hos en del är Olof Palmes kvinnoaffärer bara ett bevis på mannakraft och de känner för en gångs skull något som påminner om nationell stolthet över att en svensk statsminister fick ihop det med en Hollywoodstjärna.

Vi ser därför hur politik och samhälle helt förändrats. Det är inte längre fråga om att politiker ska ge dig och din familj det utrymme som behövs för att ni ska kunna rå er själva, utan vi har ett samhälle där enskilda individer är beroende av att politiker genomför åtgärder som gynnar just dem som individer.

Men det är därför valguiden vill påminna dig om att du måste ställa en avgörande, enkel fråga om du vill rösta: kan den person som är gift med den politiker du vill rösta på lita denne?

Om svaret är nej, inställer sig förstås frågan varför du ska göra det.

Politikern har avgett ett evigt löfte till sin make eller maka.

Och till dig har politikern avgett vad … ?

Bezuidenhout var fyra år när Errol Musk gifte sig med hennes mamma Heide, ett äktenskap som varade i 18 år. Han säger att Bezuidenhouts systrar var obekväma över att de två har fått barn, och kunde inte acceptera det.

I en intervju med The Sun säger han att hans enda syfte är att skaffa barn. ”Det enda vi är på jorden för är att föröka oss. Om jag kunde få ett barn till, så skulle jag göra det. Jag kan inte se någon anledning att inte göra det.” Sonen Elliot Rush är hans sjunde barn. Paret har separerat, delvis på grund av den enorma åldersskillnaden mellan dem.

Elon Musk har distanserat sig från sin far, och beskrev honom i en intervju med Rolling Stones 2017 som en ”hemsk människa”.

Den 51-årige Tesla-chefen anser för övrigt att för låga födelsetal leder till att civilisationen kollapsar. Efter att ha fått två hemliga barn med en anställd på sitt företag Neuralink är han nu uppe i tio barn, varav ett har lämnat jordelivet.

”Det tyder på att vi har ett strukturellt problem för givarrekrytering, med tanke på att så många män i undersökningen är villiga att donera spermier men ändå inte gör det”, säger professor Allan Pacey till The Times.

De britter som donerar spermier får inte betalt, och får inte vara anonyma. De barn som blivit till på det sättet har rätt att veta sin fars identitet när de fyller 18 år.

Importen ökar risken för sexuellt överförbara sjukdomar, enligt välgörenhetsorganisationen Progress Educational Trust. De brittiska donatorerna testas för sådana sjukdomar, liksom ärftliga medicinska tillstånd. Det är däremot inte alla utländska kliniker som erbjuder samma standarder för testning.

Den frilansande spermadonatorn Simon Watson hävdar för övrigt att han är far till fler än 800 barn.

Bisfenol A stod för de högsta riskerna, säger forskarna. Bisfenoler används för tillverkning av plastglas och tillbringare, men också vid tillverkning av lacker som används som skydd i konserv- och läskburkar samt vid rörinfodring av avlopps- och dricksvattenrör och på termopapper, som kvitton. Dioxiner (från förbränning) uppmärksammas också.

Forskargruppen, ledd av professor Andreas Kortenkamp vid Brunel-universitetet i London, sa till The Guardian att de ”var förvånade över de stora riskerna. Personligen tror jag, med de bevis vi tagit fram, att det inte finns någon anledning att fördröja några reglerande åtgärder.”

Annan forskning visar att sämre spermiekvalitet kan kopplas till kroppsvikt, brist på fysisk aktivitet och rökning.

I Portugal går högern och EU-socialister framåt, i Afghanistan vet man hur man vinner propagandasegrar, i USA ser Biden till att mångfalden ökar ... i smyg.

Portugal: Oväntad storseger för socialister

Portugals socialistparti löste en svensk situation genom att vinna nyval efter det att den tidigare styrande koalitionen kollapsat. 

Söndagens nyval utlystes i december då alliansen mellan Socialistpartiet och Kommunistpartiet samt en valallians kallad Vänsterblocket bröt ihop. Efter långa förhandlingar förkastade de två vänsterpartierna tillsammans med högerpartierna socialisternas budgetförslag. Alltså ungefär som när Nooshi Dadgostar förenar sig med Jimmie Åkesson mot Socialdemokraterna i den svenska riksdagen.

Opinionsmätningarna sedan dess har visat ständigt sjunkande siffror för Socialistpartiet – vilket gjorde söndagens seger oväntad. Valdeltagandet var högt trots coronarestriktioner och premiärminister António Costas Socialistparti fick ungefär 42 procent av rösterna, följda av mittenpartiet Socialdemokraterna på 30 procent. Det nationalkonservativa högerpartiet Chega – som leds av sportkommentatorn André Ventura – gick starkt framåt. Ventura har bland annat fått uppmärksamhet för sina förslag om att kastrera sexförbrytare och öka satsningarna på landets polis. Chega blev det tredje största partiet och ökade sina parlamentsplatser från en till tolv.

Valutgången kan tyda på att väljarna är mest intresserade av en stabil regering som inte ständigt behöver kompromissa, och att man sett det som det bästa sättet att maximalt kunna utnyttja det stora ekonomiska stödpaketet från EU som ska lindra resultaten av alla coronanedstängningar. 

EU har utlovat ungefär 20 miljarder kronor till Portugal fram till och med 2026.

Mer än tio procent av Portugals befolkning befinner sig i dag satta i karantän.

Talibanernas BB-PR-kupp

Al Jazeera-journalisten Charlotte Bellis upptäckte att hon oväntat nog lyckats bli gravid med sin partner. Lyckan var stor, men de tvingades lämna Qatar eftersom de inte var gifta. De återvände till mannens hemland Belgien, men hade inte visa som tillät dem att stanna. Det är lugnt, tänkte Bellis, och vände sig till sitt hemland Nya Zeeland. Där tog det totalt stopp; inget ”Välkommen hem, Charlotte".

Bellis har berättat hur hon sänt sammanlagt 59 olika dokument till sitt hemland för att få en möjlighet att återvända till Nya Zeeland för att föda sitt barn i maj. Men inget av dokumenten har varit tillräckligt för att hon ska få tillgång till den möjlighet till ”extraordinär” behandling som myndigheterna utlovat ska finnas i nödfall. Vare sig Nya Zeeland eller grannlandet Australien har gjort sig kända för att bevilja några som helst undantag från sina omfattande och hårda krav på karantän för hemvändare.

Bellis vände sig då till sina kontakter i Afghanistan – där en högre talibantjänsteman förklarade för henne att hon självklart kunde komma till Afghanistan, hon behövde bara påstå att hon var gift och gravid och att:

”Om det blir några problem behöver du bara ringa mig.”

Bellis hårda intervjuer för Al Jazeera med högt uppsatta talibaner om deras behandling av kvinnor väckte stor uppmärksamhet när de sändes, och hon har noterat att hon är välkommen tillbaka dit, men inte till sitt hemland.

Biden: Importerar istället för deporterar

Situationen för illegala immigranter vid USA:s gräns mot Mexiko brukar ofta uppmärksammas i svenska media. Mindre vanligt är att man uppmärksammar att många av dem inte alls befinner sig inlåsta i läger i gränsstäderna i väntan på deportering. Hittills i år har 1,7 miljoner illegala immigranter tagit sig in i USA. I dagarna avslöjade New York Post hur man flyger in framförallt tonåringar och yngre män till New Yorks förorter. Transporterna sker nattetid från städer i Texas bland annat El Paso och landar på platser som White Plains norr om New York.

Biden-administrationen har vägrat svara på frågor om omfattningen av transporterna och kostnaderna.