Svensk polis har i samråd med Säpo börjat anpassa sitt arbete och sin tillståndsgivning efter att först ha gjort egna utrikespolitiska överväganden.

Efter det att Rasmus Paludan eldat upp en koran framför Turkiets ambassad hördes protester från ledare för muslimska länder. Turkiets president Erdogan talade om att Sverige aldrig skulle få bli medlem av Nato så länge koranbränning var tillåten i landet. Säpo hävdade att terrorhotet från utländska grupper mot Sverige ökat efter Paludans aktion.

Apallarkerna, en liten förening i Danderyd med tiotalet medlemmar blev upprymda över Erdogans uttalande. Den ”frihetliga” föreningen är motståndare till att Sverige blir medlem av Nato, och kom fram till att bästa sättet att förhindra detta var att bränna en koran på offentlig plats. De ansökte om tillstånd att få ”göra en Paludan” och elda upp muslimernas heliga skrift under en manifestation 9 februari i närheten av Turkiets ambassad.

Först dagen innan brännandet får föreningen beskedet att det inte går för sig att offentligt sätt eld på koranen. Dagens Nyheter har nu avslöjat att beslutet bygger på ett dokument från polisens rättsavdelning.

I dokumentet gör en ”extensiv” bedömning av ordningslagen. Ordningslagen stadgar att polisen när den utfärdar ett tillstånd för en sammankomst bedömer möjligheten att upprätta säkerhet och ordning vid sammankomsten, men nu för polisen in ett nytt moment. Nu ska beslut fattas på grundval av vad som kan tänkas hända senare – efter demonstrationen, eller hur man reagerar på demonstration hundratals mil därifrån – till exempel i Ankara. Ordningslagens ord har därför fått en mycket vid tolkning av rättsavdelningen. Nu gäller inte skrivningarna om att bedöma det som sker vid ett givet tillfälle på en bestämd plats – nu är hela världen del av bedömningen; liksom framtiden.

Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet är hård i sin kritik av beslutet:

– Här var det ett bredare resonemang och det är ovanligt. Lagen medger inte de här abstrakta riskerna utan det ska vara på platsen eller i dess omedelbara omgivning.

Föreningen som fick avslag på sin ansökan har överklagat till Förvaltningsrätten.

I sin inlaga till Förvalnintsrätten försvarar och förklarar sig polisen med att:

”… beslutet har fattats i dialog med Säkerhetspolisen i syfte att, i en extraordinär situation, reducera attentatshotet”.

I rättsavdelningens dokument slås det också fast att det bara är koranen som ska skyddas mot destruktion meddelst offentlig bränning – det går fortfarande utmärkt att elda upp andra heliga skrifter som Bibeln, judarnas Torah, hinduernas Veda eller buddisternas Tipitaka.

Morgonposten har sökt Annelie Granstedt, chef för rättsavdelningen i polisregion Stockholm samt representanter för Säpo – dock vill ingen uttala sig.

De frågor vi ville ställa var:

• Ni bedömer att koranbränning ökar terrorhotet mot Sverige. Men är inte grunden för detta hot att det finns fler än 200 IS-terrorister som återvänt från Syrien och Irak? De befinner sig på fri fot, och är vana att utöva terror. Har det vidtagits några som helst åtgärder för att skärpa övervakningen av dessa individer?
• Kriminella spelade en framträdande roll i korankravallerna påsken 2021. Kommer inte gängen i förorterna att se förbudet mot koranbränning som en framgång – och ett tecken på svaghet från svenska myndigheter? Försvårar inte det här polisens arbete i allmänhet i dessa miljöer?
• Var går gränsen för en ”extensiv” bedömning när ordningslagen ska tillämpas? Får man i ett tal på en demonstration konstatera att Muhammed var pedofil?
• Har ni inte skapat ett prejudikat som uppmuntrar andra grupperingar än muslimer att framföra hot för att stoppa opinionsyttringar som är förhatliga för dem?

Tusentals flerfamiljshus kollapsade under jordbävningen, vilket väcker frågor om huruvida naturkatastrofens påverkan förvärrades av mänskliga brister. Tjänstemän i Turkiet säger att 113 arresteringsorder har utfärdats i samband med byggandet av de många hus som kollapsade i jordbävningen förra veckan.

Fler arresteringar förväntas, men åtgärden kommer av många att ses som ett försök att avleda den övergripande skulden för katastrofen.

Med valet i antågande står presidentens framtid på spel efter att ha tillbringat 20 år vid makten. Erdoğan har erkänt tillkortakommanden, men under ett besök i en katastrofzon verkade han skylla på ödet. ”Sådana saker har alltid hänt”, sa han. ”Det är en del av ödets plan”, rapporterar BBC News.

Exportkreditnämnden är en myndighet vars uppdrag är att främja svensk export, vilket man gör genom statliga garantier till investerarna, till exempel vid utebliven betalning.

Man har en målsättning att i sina projekt främja miljö och mänskliga rättigheter. Men trots att man också ska motverka korruption bearbetar man nu en ansökan om ett finansiellt stöd till ett stort turkiskt infrastrukturprojekt, visar dokument DN tagit del av.

Det handlar om en järnväg mellan Gaziantep och hamnstaden Mersin. Delar av projektet är hemligt men enligt turkiska finansdepartementet har Sverige garanterat närmare tre miljarder kronor. 30 procent av det svenska garantibeloppet kommer användas till att köpa svenska varor och tjänster till bygget.

Projektet bedöms enligt Exportkreditnämnden ha hög risk. När det gäller saker som hälsa, säkerhet och arbetsvillkor är risken maximal. Man skriver också att risken för korruption är hög i turkisk offentlig sektor.

Tilltänkta byggbolaget REC ingår i koncernen Rönesans, ledd av affärsmannen Erman Ilıcak. Det kända presidentpalatset i Ankara med 1 150 rum som president Erdoğan beställde åt sig själv, stod koncernen som byggherre för. Koncernen har flera anklagelser om korruption mot sig, bland annat genom Pandoraläckan 2021. Men också genom sin verksamhet i Ryssland och att Ilıcak anses står nära personer i kretsen kring president Putin.

Rönesans grundades 1993 och har sitt huvudkontor i Ankara. Man är i dag det nionde största byggbolaget i Europa och har verksamhet i 28 länder. Lachta center i Sankt Petersburg är med sina 462 meter Europas högsta byggnad och byggd av Rönesans. Där har Gazprom sitt huvudkontor, 40 procent av Rönesans intäkter kommer från den ryska marknaden.

Även Gotthardbastunneln i Schweiz och Gaasperdammertunneln i Nederländerna kan nämnas som profilerade projekt. Koncernen har över 75 000 anställda.

Natofrågan

Turkiet har varit en motståndare till ett svenskt medlemskap i Nato, främst beroende på frågan om kurderna. Man har presenterat en lista till den svenska regeringen med 73 kurder som man vill se utlämnade till Turkiet. Hittills har en person lämnats ut, en turkisk medborgare dömd för två bedrägerier i hemlandet.

Relationen har dock blivit bättre och förhandlingarna om svenskt Natomedlemskap går framåt. Den 26:e augusti kommer ett toppmöte mellan Turkiet, Finland, var det ska hållas är ännu ej angett.

Detta har pågått samtidigt som Exportkreditnämnden utrett anbudet från turkiska staten om infrastrukturprojektet. Den sjätte juni godkände man projektet och en månad senare undertecknade Natoländerna Sveriges anslutningsprotokoll.

Något samband mellan dessa två saker finns inte enligt UD, som via utrikeshandelsminister Anna Hallbergs pressekreterare meddelar att Regeringskansliet inte gett någon vägledning i ärendet. Man hänvisar till att Exportkreditnämnden är ålagda att följa protokoll och regleringar.

En annan pikant detalj är att Rysslands invasion av Ukraina pågått samtidigt. För Sveriges del har man nu gått in i ett högriskprojekt med turkiska staten och landets största byggbolag, vars största marknad är Ryssland. Ett land som ligger i krig med ett annat europeiskt land och som Sverige i enighet med EU belagt med ekonomiska sanktioner.

Men man är redan engagerade i ett annat projekt i Turkiet sedan 2021. En 201 kilometer elektrifierad järnväg byggs mellan Bandırma till Osmaneli via Bursa och Yenişehir. Projektet backas upp av Exportkreditnämnden som gått in med en lånegaranti på fem miljarder kronor. Svenska leveranser till projektet väntas ha ett värde av en miljard kronor och främst handla om anläggningsmaskiner, telekommunikationssystem, växel– och fästsystem, och liknande.

Andra infrastrukturprojekt i landet

Turkiet har fört en offensiv infrastrukturpolitik de senaste två decennierna. Från 2002 till 2017 lade man närmare 1 000 miljarder kronor på nya järnvägar, motorvägar, tunnlar, broar och flygplatser. Här är några av dessa jätteprojekt.

Presidentpalatset i Ankara är ett bra exempel på ett påkostat byggnadsprojekt. Som nämnts har det 1 150 rum, och invigdes på nationaldagen 2015. Men kostar det så smakar det, enligt uppgifter blev notan dubbelt så dyr som det planerade sex miljarderna.

Istanbul är landets största stad och 2018 öppnade den nya flygplatsen Istanbul Airport. Den tog över efter den äldre Atatürkflygplatsen och hade 37 miljoner resenärer 2021. Vilket gör den till Europas största passagerarflygplats. Ett konsortium av turkiska företag byggde flygplatsen och betalar turkiska staten drygt 220 miljarder kronor över 25 års tid. Den beräknas vara helt klar 2025 och ha kostat 120 miljarder att bygga.

I februari i år invigdes 1915 Çanakkale-bron som går över Dardanellerna. Bron binder samman den asiatiska och den europeiska delarna av Turkiet. Bron är 4,6 kilometer lång och 45 meter bred. Kostnaden är 25 miljarder kronor, samtidigt som den är del av ett mycket större infrastrukturprojekt, motorvägen Kınalı-Tekirdağ-Çanakkale-Balıkesir. Motorvägen började byggas 2017 och har en sträckning på 321 kilometer och över fyra provinser. Hittills är 82 kilometer färdigbyggda. Den tidigare totala restiden över Dardanellerna med färja och väntetid på upp till fem timmar har nu kortats ned till sex minuter.

När det kommer till fastighetsmarknaden i Turkiet är Saudiarabien en stor investerare med upp till 30 procent av alla investeringar i branschen. Regeringen har satsat hårt på att öka investeringarna från arablandet inför hundraårsjubileet 2023. Man har infört bättre regleringar och skattelättnader för fastighetsinvesteringar. 2016 köpte saudiska investerare 1 642 bostäder, mark och mark för bebyggelse. Främst är det Istanbul som är intressant för saudierna, med Bursa och Alanya strax där efter. Investerare kan också få turkiskt medborgarskap som tack. Av 14 000 investerare på området var 4 408 araber 2016.

Finanskris och kinesiska investeringar

Trots stora infrastrukturprojekt och ambitioner om ett stort hundraårsfirande nästa år ser det allt annat än muntert ut på Istanbulbörsen. Liran tappar i värde och inflationen är skyhög. Just nu ligger den på 78,62 procent för 2022. Lirans köpkraft gentemot dollarn har fallit från 3,648 2017 till 17,974 i augusti.

President Erdoğan har gjort sig känd för att ha åsikter om landets räntepolitik. Jämfört med andra länder med en utvecklingsmarknad har man haft högre inflation. 2018 förhindrade Erdoğan tillfälligt landets centralbank från att justera räntan. Hans orsaker är både en islamisk syn på ränta som djävulens påfund och maktfokuserad då han anser att presidentämbetet står över centralbanken. Räntan blev höjd i alla fall, trots påtryckningar från presidenten.

En hjälp som kommit på senare år är kinesiska investeringar. Med Nato stred man mot Kina i Koreakriget, men det har inte hindrat Kinas närmanden. Inte heller har Kinas behandling av det turkiska uigurfolket i Xinjiang förhindrat starka relationer. 2020 investerade man i turkiska valutaobligationer och man ser Turkiet som en del i sitt gigantiska infrastrukturprojekt Ett bälte, en väg. Hela Eurasien binds ihop med höghastighetsjärnväg och motorvägar.

Kina har finansierat Marmaratunneln och äger 48 procent av containerhamnen Kumport för 9,5 miljarder kronor, den tredje största i landet och av högt strategiskt värde. Erdoğan och hans AK-parti har dragit geostrategisk nytta av samarbetet.

Man har dessutom sedan den misslyckade statskuppen 2016 hamnat mer i konflikt med sina allierade i Nato. Och har använt flyktingfrågan som ett utpressningsmedel mot EU.

Att Exportkreditnämnden bedömt investeringar i Turkiet som riskfyllda får också ses i skenet av de stora projekt som sjösätts i landet. Och för svenska företag chansen att säkra stora exportintäkter. Samtidigt som man då agerar på samma marknad som Kina, Saudiarabien och andra icke-demokratier med bristande mänskliga rättigheter.