”Planen är att i stort sett alla utbetalningar kommer att ha lämnat Försäkringskassan inom några dagar”, säger Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan, enligt SVT Nyheter.

Utbetalningarna startar 20 februari; några bankdagar senare börjar pengarna landa på elkundernas konton. Pengarna går till de vars namn stod på elnätsavtalet den 17 november 2022. För att underlätta utbetalning bör berörda kunder anmäla sitt bankkonto till Swedbanks kontoregister senast den 13 februari, uppger Försäkringskassan. Övriga får en utbetalningsavi.

”De som bor i hyresrätt eller bostadsrätt, men inte har ett eget elavtal, kommer inte att få något stöd i den här omgången”, säger Peter Wigert, ställföreträdande generaldirektör för Svenska kraftnät.

Det varnar Vattenfall för i ett pressmeddelande.

Hälften av företagets kunder har i dag ett avtal med rörligt pris och drabbas därför direkt i slutet av varje månad om det varit en tid av stigande elpriser.

Vintern fortsätter i januari, februari och mars. Uppmaningen är därför att betala så mycket man har möjlighet till för det kommer fler elräkningar som ska betalas, säger William Fredriksson på Vattenfall kundservice i pressmeddelandet.

De som hoppats på att kunna skjuta upp decemberfakturan påminns alltså om att de kommande månaderna kan innebära en lika hög kostnad som den för december.

För att klara av trycket från kunder som har problem med betalningen har Vattenfall ökat bemanningen i sin kundtjänst, och man kommer att kunna erbjuda anstånd med eller delbetalningar av decemberfakturan – men uppmaningen kommer hela tiden att vara att betala fakturan – eftersom det kommer fler ”decemberfakturor”; åtminstone de tre närmaste månaderna.

”Vi måste givetvis skjuta vidare delar av prisökningen ut till våra kunder”, säger Jonas Rudenstam. Musteriet har också svårt att få tag på tillräckligt med flaskor. ”Rent krasst har vi inte haft alla produkter i lager under vissa perioder, på grund av att vi inte fått fram glas att förpacka dem i.”

Anledningen är att glasbruken till stor del är beroende av naturgas, som tidigare nästan enbart kommit från Ryssland. Nu när gasen stängs av har de europeiska glasbruken hamnat i en besvärlig situation. ”Vi som är en ganska liten aktör är längst ner i kedjan, och får sist tillgång till glas”, avlutar Rudenstam.

Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen, befarar att det tar lång tid innan problemen med glastillverkningen är över. ”Den här vintern är tuff, men vi ska nog klara det. Men hur det blir nästa vinter är den stora stötestenen”, säger Strömer.

”Det handlar om att utöka de skatteanstånd som företagen kan ha i dag. Man skjuter helt enkelt upp betalningen, sociala avgifter, skatt på inkomster och moms”, säger Svantesson. Antalet anståndsmånader ökar från nio till tolv; företagen kan ansöka om anstånd för april–juni 2022. Den bortre tidsgränsen flyttas från 12 februari till 12 september 2023.

Propositionen lämnas till riksdagen, och regeringen förväntar sig stöd från de andra partierna.

Att elprisstödet dröjer beror enligt Busch på att det bryter mot EU:s regler om statsstöd. Istället ger man på nytt Svenska kraftnät uppdraget att ansöka hos Energimarknadsinspektionen om att få betala ut ett generellt stöd till företagare. Ansökan ska lämnas in senast 4 januari 2023, därefter gör Energimarknadsinspektionen en oberoende prövning.

"Förlängningen kan betyda att vi får ett fortsatt ansträngt läge", säger Aida Makvandi på Energimarknadsinspektionen. "[Ringhals 4] är placerad i södra Sverige, och det är där vi har mest efterfrågan av el. Så i och med att den försvinner belastas ledningarna från norr till söder ytterligare, vilket betyder att det kan bli svårt att täcka behovet för just södra Sverige", skriver SVT Nyheter.

Enligt Makvandi vore en mild vinter det bästa, med mycket blåst och regn. Det kanske inte blir särskilt mysigt, men det skulle leda till lägre elpriser. "Vind och vatten är två betydande delar av energiproduktionen", avslutar Makvandi.

Reaktor 3 vid Oskarshamns kärnkraftverk repareras just nu, vilket lägger sten på börda. Beräknas tas i drift den 18 december. Samtidigt bidrar en minskad konsumtion till att elpriserna trycks ner.

”Den ryska invasionen i Ukraina och de höga naturgaspriserna har gett höga elpriser på kontinenten”, säger Magnus Thorstensson på Energiföretagen till SVT Nyheter. ”Men det förstärks just nu av att det blåser väldigt litet, vilket innebär att man måste använda dyrare elproduktion vilket höjer elpriserna.”

Sverige har i normala fall vatten- och kärnkraft som balanserar tillgång och efterfrågan, men så är inte fallet just nu. Bland annat är kärnkraftverket i Oskarshamn stängt under en period, vilket bidrar till att ett redan ansträngt kraftläge försämras ytterligare.

En annan utmaning är att överföringskapaciteten i elnätet begränsats de senaste åren; elektriciteten kan inte matas ut på stamnätet på samma sätt som förut. En ökande förbrukning medför risk för kollaps i systemet, enligt Svenska kraftnät. Många föråldrade ledningar behöver förnyas.

Den årliga beräkningen av hushållens kostnader kommande år gäller bland annat mat, el, hygienartiklar, kläder och skor. Siffrorna används när nivåerna för försörjningsstöd och andra ersättningar tas fram. Också bankerna, som räknar fram en ”kvar att leva på”-nivå vid låneansökningar, har användning av uppgifterna.

I beräkningen för 2023 hamnar matkostnaden för en vuxen på drygt 3 400 kronor per månad. En familj med två vuxna och två barn i skolåldern behöver lägga nästan 10 700 kronor på mat under en månad. ”Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion, eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt”, avslutar Difs.

Nytt för i år är att Konsumentverket åter beräknar kostnaden för kost utan gluten, laktos och mjölkprotein. I beräkningarna ingår inte några utgifter för boende eller resor.

Så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling är sista utvägen för att akut minska förbrukningen, och därigenom rädda det överordnande elsystemet från att kollapsa. En frånkoppling går heller inte att förutse, då mycket beror på vädret.

En prioriteringslista styr vilka som drabbas om elen stängs av, där hushållen blir de första att få praktisk erfarenhet av bristerna i det svenska elnätet, under några timmar upp till ett dygn. Samhällsviktiga funktioner har den högsta prioriteten för att fortsatt få elektricitet.

”Jag vill vara noga med att belysa att det aldrig tidigare hänt, men att vi har en tät dialog med Svenska kraftnät som uppdaterar oss om situationen. Det är de som ger besked om det behövs en beordrad avstängning av elen”, avslutar Andersson Ek.

”Det här är förstås inte ett normalt år”, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för fjärrvärmemarknaden på Energiföretagen. ”Det är större spridning än någonsin på prishöjningens nivå.” På vissa håll är höjningarna större än andra. Bland annat har Borlänge Energi aviserat en höjning på 25 procent.

Många bolag använder biobränslen, och där har kostnaden ökat med upp till 100 procent. Bara några få använder gas, men också det påverkar priset. ”Även om vi inte köper bränsle från Ryssland, så försvinner 30 procent av den globala marknaden för biobränsle när man slutar handla med dem”, säger Carl Lidholm, försäljningschef på Stockholm Exergi.

Till detta kommer den höga inflationen, som i sig driver upp fjärrvärmeavgiften med sex procent vid årsskiftet. Bolagen tror att priset på fjärrvärme kommer att öka ytterligare, innan det vänder.

Totalt ska 55,6 miljarder kronor i avgifter återgå till elkunder i de båda aktuella regionerna. Alla som har ett elnätsavtal för ett hus eller en lokal får stödet. Det är den som har elnätsavtalet när Energimarknadsinspektionen godkänt Svenska kraftnäts ansökan som får stödet. Kunder i elområdena 1 och 2 får inte något stöd, inte heller någon med fjärrvärmeförbrukning.

Tidigare kunde SVT Nyheter berätta att flera storföretag, som till exempel kemiföretaget Borealis, Cementa, SSAB och Volvo, skulle kunna få hundratals miljoner kronor i elstöd, trots låga kostnader för el. Nu framgår det att kunder som vill få ersättning över ett visst tak måste ansöka om att få den överskjutande delen. Det handlar om kunder med en förbrukning på över tre miljoner kWh.

Beslutet följer på bristen av fransk el, då mer än hälften av Frankrikes kärnkraftverk är nerstängda, sa Habeck till journalister i Berlin. Den franska elen som fryser inne kompenseras med gaseldade kraftverk i Tyskland, och där finns det vissa problem med importen just nu, och ett tag framåt.

Hans beslut innebär en besvärlig helomvändning, även om Habeck sa att det var en reaktion på den nuvarande situationen, inklusive vad han kallade en eskalering av situationen i Ryssland, ”som utvecklas ganska dramatiskt”, och att han var motståndskraftig mot populistiska krav.

Habeck, från gröna Allians 90/De gröna, har länge motsatt sig kraven på att fortsätta använda kärnkraft som energikälla. Hans argument blev allt svårare att försvara i takt med den uteblivna ryska gasen. De franska kärnkraftverken har svårt att kyla reaktorerna, då vattnet i floderna sinar.

Det dopade elpriset når hela tiden nya rekordhöjder, och att bjuda på gratis el till de skattesubventionerade elbilarna blir för dyrt. ”I år har det kostat oss 90 000 kronor i rena elkostnader, och vi har inga intäkter för de här kostnaderna”, säger Johanna Stensson, vd på Ålem energi, rapporterar SVT Nyheter.

Kvar av kommunens tidigare sju offentliga laddstolpar, varav fem varit gratis, finns nu bara två utanför kommunhuset – de kostar pengar. En anledning till att inga andra aktörer sökt sig till laddstolpemarknaden i Mönsterås är troligen att den kostnadsfria laddningen konkurrerat ut företag som tvingas ta betalt för sina tjänster.

Och i takt med att subventionerna för elbilarna minskar lär andrahandsmarknaden bli ansträngd.

”För er som har ett rörligt avtal innebär detta att om ni då hade enstaka månadsfakturor på 5 000–10 000 kronor, så lär motsvarande faktura denna vinter ligga på i storleksordningen 15 000–40 000 kr.” Energibolaget uppmanar sina kunder att lägga undan 50 000 kronor som en buffert. Om det inte går, så är det läge att kontakta sin bank, skriver DN.

Henrik Näsström är marknadschef på Varberg Energi. Han säger att de skickade ut nyhetsbrevet för att vara nära kunderna, och hjälpa dem navigera när elpriserna rusar.

”Eftersom det nu börjar närma sig vinter är det hög tid att vi aviserar vilka elnätspriser det kan handla om. Med tanke på förra vinterns höga priser, och att det kan bli tre till fyra gånger dyrare den här vintern, är det vår plikt att tala om för våra kunder vilka konsekvenser det kan leda till för svenska hushåll.”

Det kanske är billigare att bo på hotell i vinter, eller ställa upp en husvagn på villatomten.

”Det är mycket olyckligt att Ringhals 4 kommer att stå stilla under längre tid än planerat”, säger Ringhals vd Björn Linde i ett pressmeddelande. Produktionsstoppet innebär att omkring hälften av Ringhals vanliga kapacitet försvinner.

Elen från Ringhals 4 går till elområde 3, där vi bland annat hittar Stockholm med omnejd. ”Det här produktionsstoppet kommer att påverka redan hårt drabbade kunder i det här området”, säger Maria Erdmann, vd för God el, till Expressen. ”I december 2021 betalde en villaägare i elområde 3 i snitt 5 000 kronor för elen den månaden. Med de prognoser som nu ligger för vintern kommer fakturan för december i år hamna på 15 000 – och det var innan nyheten om reaktorstoppet.”

Reparationerna av Ringhals 4 beräknas ta tre månader. ”30 november har vi lämnat som datum till elmarknaden”, säger Anna Collin, presschef vid Ringhals.

Kärnkraften läggs ned och naturgasen har fastnat någonstans halvvägs mellan västra Sibirien och Tyskland. Elpriset har – och det har nog ingen missat – nått rekordnivåer mitt i sommaren och ingen vågar tänka på hur högt det blir i kalla januari.

De goda råden för hur man ska spara energi är många. Isolera fönstren. Stäng av elementen. Låt inte datorn stå på i onödan. Släck efter dig när du lämnar ett rum. Hängtorka kläderna i stället för att tumla dem. Använd lock på kastrullen när du kokar. Elda med ved ... Eller? Nej, det där sista kan bli svårt. Försäljare av braskaminer har bråda dagar, men än så länge finns det kaminer kvar. Veden, däremot, är det värre med.

Förr i tiden, säg 2020, kunde den vanliga konsumenten köpa en säck ved även framåt vårkanten. Förra vintern, när elpriserna började rusa, tog veden slut hos många handlare redan i december. I år har vi inte sagt farväl till sommaren, och redan börjar veden ta slut på sina håll.

Ungefär en miljon hushåll i landet kan elda med ved och de har hamstrat för att rädda sig undan extremt höga elräkningar.

Hur ser efterfrågan på ved ut i dag?

Mycket stor, så den är. Den är slut nu, den torra veden, säger Daniel Arthursson på Gällaryds ved och entreprenad i Gällaryd ett par mil utanför Värnamo.

Har du koll på om den är slut överallt?

Det verkar så. Folk har varit ute i god tid i år och köpt på sig.

Det är den torra veden som är slut, säger du. Vad finns det mer?

Ja, man kan ju köpa torrgran och kapa upp. Om man kapar och klyver den nu så går den att elda med direkt. Det är ett alternativ. Den ger inte samma värme som björk men den brinner.

Torrgran är döda, stående, ofta granbarkborreangripna träd som går att hitta ute i skogarna. Skogsbolagen fäller och säljer dem som bränsleved. Energiinnehållet i den döda granen är inte så mycket mindre än i björkved. Björk innehåller 2 820 kilowattimmar per kubikmeter och torrgran innehåller 2 230.

Energivärdet på torrgran verkar inte vara jättedåligt jämfört med björk, ungefär 20 procent sämre.

Ja, det kan stämma. Många tror ju att gran är värdelöst, men det är inte så illa som folk tror. De är ju livrädda för gran. De ska ha björk för det är det finaste man kan elda, har de hört. Torrgran fungerar, och i nödfall som nu går den alldeles utmärkt att elda med.

Granen ska i så fall eldas i en kamin och inte i en öppen spis, för den sprätter gnistor som ett isterband skvätter fett i stekpannan. Om man gillar granvedens poppande ljud eller inte är en smaksak.

Larmet går om vedbrist, men den är ändå inte total. Daniel Arthursson har ingen björkved kvar att sälja till privatpersoner men levererar fortfarande till Granngården enligt avtal. På onsdagen skickade han 2 000 40-literssäckar till dem.

På Granngårdens hemsida kan man se att 83 av deras 108 butiker har björkved kvar i lager på onsdagskvällen. Priset är just nu 99 kronor för en säck. När Råd & Rön testade braskaminer hösten 2020 betalade de 59 kronor för en säck ved av god kvalitet så priset har enligt ekonomins lagar stigit.

Torktid för ved

Nyfälld ved behöver torka för att brinna bra och ge maximalt med energi. Då behöver den minst sommaren på sig för att vara torr till vintern. Arthursson i Gällaryd påbörjar kapningen och torkningen av ved under hösten, så att han kan leverera redan till våren.

För den som har en björk stående på tomten finns det fortfarande tid att syrfälla den. Fäll trädet, helst redan i dag, och låt det ligga okvistat i fem veckor medan de små löven kämpar för sina liv. De fortsätter suga vatten ur stammen och på så vis minskar fuktigheten i träet från 60 till cirka 30 procent. Hugg sedan upp björken och lägg den på tork i garaget, så borde veden nå ned till 20 procents fuktighet och vara eldningsbar någon gång efter nyår. Helst ska den ned till 18 procents fuktighet.

Det innebär att Sverige gick om Frankrike som Europas största elexportör under första halvåret 2022, enligt de brittiska energianalytikerna Enappsys. ”Sveriges uppgång till toppen av den exporterande ligatabellen har mer att göra med Frankrikes övergång från en nettoexportör tidigare under året till en nettoimportör”, skriver Reuters.

Enligt SCB exporterade Sverige 36 GWh de senaste tolv månaderna, främst till Finland, Danmark och Litauen. Även exporten till Polen, Tyskland och Norge är omfattande. Samtidigt kommer vi att behöva importera el i vinter för att undvika strömavbrott. Det kommer att bli dyrt.

Om inte Frankrike kan öka sin produktion av kärnkraft, så är det osannolikt att de kommer att kunna hjälpa Tyskland under vintermånaderna med hög efterfrågan. Man rustar redan för en eventuell ransonering i händelse av ytterligare minskningar av den ryska gasen.

Med Europas gasbrist kan energipriserna bli dubbelt så höga i vinter. Hushållen drabbas, liksom industrin som måste kompensera för sina ökade kostnader – inflationen väntas nå tio procent. ”Inflationen är ett sorgebarn. Den överraskade uppåt, igen”, sa KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl vid en presskonferens nu på morgonen.

KI utgår från att Riksbanken sätter in fler åtgärder, men det är inte bara att höja räntan och hoppas på det bästa. ”Riksbanken ställs inför en svår avvägning. Hur snabbt ska man höja räntan för att få ner inflationen, men samtidigt inte höja så snabbt att man knäcker den ekonomiska utvecklingen?”, säger Westerdahl. Vid årets slut tros styrräntan, som just nu ligger på 0,75 procent, att ha höjts till 2 procent.

Men allt är inte mörker och elände. ”Företagen tjänar bra med pengar, och just nu sjunker faktiskt arbetslösheten”, säger SVT Nyheters ekonomireporter Knut Kainz Rognerud.

När kärnkraft debatteras i Sverige handlar det alltid om att vi ska bygga nya mycket stora anläggningar som Forsmark eller Ringhals. Då är kostnaderna och faran för haverier de frågor alla tvistar om.

Men kärnkraft kan vara en säker och billig lösning på de stora problem med elförsörjning Sverige står inför i dag – det menar de som i dag satsar på att bygga småskaliga kärnreaktorer. Vi har tittat närmare på några av de projekt som pågår i Sverige och i vår närhet, projekt som är alltför lite kända.

När man säger kärnkraft ser de flesta gigantiska lådor framför sig. Monumentala betongblock vars raka linjer våldför sig på öppna, böljande landskap. Det beror på att kärnenergi varit fast i en tjockisfälla ända sedan begynnelsen. Hela byråkratin har formats kring tanken på att större är bättre. Det verkar vara en trend som närmar sig sitt slut eftersom det blivit så dyrt och komplicerat att bygga jättereaktorerna, att endast de största elbolagen i världen kan göra det utan att pantsätta hela verksamheten. Misslyckade projekt såsom V.C. Summer i USA och Olkiluoto 3 i Finland har klart och tydligt demonstrerat riskerna och därför är det inte förvånande att många företag nu försöker lansera nedbantade modeller under paraplybegreppet Small Modular Reactors (SMR). Av entusiasmen att döma är det framgångsrikt. Kärnenergisektorn bubblar av entusiasm igen för första gången på flera årtionden. Framförallt fyra projekt är intressanta att titta lite närmare på.

Här hemma i Sverige vill Blykalla tillsammans med Uniper utveckla en blykyld reaktor baserad på KTH professorn, och Blykallas grundare, Janne Wallenius forskning. Slutmålet är att bygga en fabrik där de kan tillverka små reaktorer på löpande band, som sedan enkelt kan transporteras med lastbil till slutkunden. De kommer att bli på 55 megawatt, vilket kan jämföras med Oskarshamn 3:s 1450 MW. Den stora fördelen med bly som kylmedel är att de olyckor som kan ske i stora vattenkylda reaktorer är fysiskt omöjliga med bly eftersom man inte behöver trycksätta blyet och eftersom bly lätt cirkulerar passivt utan pumpar vid ett strömavbrott – så som skedde i Fukushima. En annan stor fördel är att man kan producera processvärme till tunga industrier, tillverka vätgas och få högre verkningsgrad vid elproduktion eftersom man kan köra vid högre temperatur.

Ett annat spännande nordiskt projekt är Copenhagen Atomics i Danmark. De satsar på vad som kallas för saltsmältereaktorer. I en saltsmältereaktor är bränslet nedsmält i en saltblandning som cirkuleras runt. Precis som med blykylda reaktorer kan även saltsmältereaktorer drivas vid höga temperaturer och även de är immuna mot allvarliga olyckor vid strömavbrott. Copenhagen Atomics tänkta reaktordesign är med sina 100 MW större än Blykallas projekt.

Det som gör de två företagen värda att lyfta fram är grundarnas praktiska inställning. De flesta kärnenergistartups som dykt upp har snabbt fallit samman eftersom de satsat på att omgående försöka dra in kapital till stora nukleära testanläggningar. Blykalla och Copenhagen Atomics har däremot insett att det finns mycket man kan bygga och testa innan man tar det slutliga steget till en kärnenergianläggning med all den kostsamma byråkrati det medför. Genom att stegvis testa sig genom material och komponenter, och kommersialisera dem i sig, bygger de upp verksamheter som är robusta.

Även på andra sidan Östersjön pågår utveckling av SMR. I Estland vill företaget Fermi energi bygga småreaktorer i baltstaterna och svenska Vattenfall har gått in som en liten delägare i projektet. Fermi vill inte utveckla en egen reaktor utan de siktar på att köpa färdiga pjäser och de utvärderar nu de olika alternativ som finns.

Det som förenar alla västerländska SMR projekt är att ingen reaktor ännu byggts om man inte räknar de reaktorer som driver fartyg. De enda med gedigen konstruktionserfarenhet är ryssarna och nu även kineserna. I Kina tog man nyligen i drift den andra av två stycken 250 MW stora kulbäddsreaktorer. 

Kulbäddsreaktorer är små till effekten, men inte till storleken. Kostnadsbesparingen ligger inte i att krympa de fysiska dimensionerna utan i att man har flyttat in säkerheten i själva bränslet. Kärnan i bränslet är knappt 1 mm små korn som består av en liten bit uran och poröst kol inkapslat i några lager pyrolytisk grafit och kiselkarbid. Kornen bakar man sedan ihop med grafit till några centimeter stora kulor som man fyller upp reaktorn med och allt kyls genom att pumpa helium genom bädden av kulor. Dessa korn är motståndskraftiga mot både mekanisk påverkan och höga temperaturer och de radioaktiva ämnen som bildas vid kärnklyvning förblir inneslutna i kornen även vid de värsta olycksförloppen. Det gör att man slipper bygga den vanliga enorma inneslutningen runt hela reaktorn vilket reducerar kostnaderna avsevärt.

Ingen av dessa tekniker är egentligen nya. Blykylda reaktorer har man haft i ubåtar i Ryssland, saltsmältereaktorer experimenterade man med i USA och kulbäddsreaktorer har varit i drift i Tyskland. Av främst byråkratiska skäl så stannade dock utvecklingen upp och vi fick dras med de stora vattenkylda reaktorerna som vi har idag. 

Nu är kanske tiden äntligen kommen för alla dessa olika och spännande reaktortyper som utvecklas av eldsjälar världen över? 

Är det småreaktorer som kommer rädda våra plånböcker under de kalla vintrarna framöver?