Om Energimyndigheten kan påvisa att Vattenfall manipulerat elpriset uppåt, så kan marknadsdomstolen utfärda en miljardstor påföljdsavgift. Det strängaste straffet för prismanipulation är tio procent av bolagets omsättning under det år som brottet begåtts – för Vattenfall skulle det kunna handla om 22 miljarder kronor.

Det var energijätten själv som informerade Energimyndigheten om saken. Enligt bolaget handlade det om ett misstag. ”Vi samarbetar med myndigheterna, och väntar på deras besked”, säger Markus Fisher vid Vattenfalls medieavdelning.

På Energimyndigheten säger chefen för marknadsövervakningen, Antti Paananen, att det fortfarande är straffbart att manipulera priset ”av misstag”. ”Det att Vattenfall i det här fallet själv informerat om saken kan ändå påverka straffskalan.”

Vattenfall är helägt av svenska staten.

Bahnhofs vd Jon Karlung säger till SVT att han vill bygga en ny kärnreaktor i Norra Djurgårdsstaden. Bahnhof bygger just nu ett nytt datacenter i området. På platsen är det nära till ett fjärrvärmeverk som kan ta hand om spillvärmen. Dessutom finns redan elnät på plats. Många storföretag är med på noterna, men vissa är också totala motståndare. Stolfabrikanten H2 Greensteels kunder kräver helt kärnkraftsfri el.

Även om Bahnhof inte är en storförbrukare av el jämfört med tung industri är man ändå del av en stor och växande bransch. Serverhallar förbrukar tre terawattimmar per år, men det väntas öka till sex inom ett par år. På tio års sikt är den här formen av investering möjlig, tror Karlung, men man måste ta sig förbli vissa politiska hinder.

Jag har ett helhetsperspektiv. Det vore fint att komma fram till en lösning där man återanvänder energi och producerar el med en mindre reaktor, säger han.

https://twitter.com/JonKarlung/status/1632363189030510593

Det är inte bara Bahnhof som vill göra liknande satsningar. SVT har gjort en enkät som visar att gasföretaget Linde (tidigare AGA) och gruvföretaget Boliden är inne på samma spår.

Att vi ska vara en kärnkraftoperatör, det tror jag inte. Vi är ett metallföretag. Men att däremot i vissa lägen investera för att komma åt elen, det kan man nog tänka sig, säger Mikael Staffas, vd Boliden till SVT.

Till SVT säger nio av elva storföretag att det är ganska eller mycket viktigt med ny kärnkraft. Dessa vill dock främst ha vindkraft, men den räcker inte till. Det handlar främst om stora företag inom skogs, gruv- och metallindustrin. Utan satsningar på energiförsörjningen är tusentals arbetstillfällen hotade.

Gruvbolaget LKAB väntas öka sin energiförbrukning mellan 60 och 70 TWh till 2045. De flesta som svarat på enkäten vill ha utbyggnad av samtliga energislag, som sol, vind och liknande.

Ett undantag från den positiva synen på kärnkraft är H2 Greensteel som bygger en ny stålfabrik i Boden. De kommer bli en av landets största elförbrukare, men vill inte köpa el från kärnkraft. Deras kunder är nämligen väldigt medvetna i sina val och kräver att stålet är både fossilfritt och kärnkraftsfritt.

Man valde att lägga sin fabrik nära kraftledningarna i Boden, ett medvetet val. Och man har avtal med norska Statkraft som äger vattenkraftverk även i Sverige. Man har gjort allt man kan för att inte köpa el från kärnkraft. Man räknar också med att produkten fossilfritt stål säljs till ett premiumpris.

Den elfte februari kom ett förslag från regeringen om att möjliggöra för byggandet av nya kärnkraftsreaktor. Just nu får reaktorer bara finnas på tre platser i landet. Man har också inspirerats av andra länder, där man bygger mindre reaktorer.

Lagstiftningen ska anpassas efter ny teknik och ny utveckling, enligt miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Regeringen tittar också på att återstarta Ringhals 1 och 2.

Länder som planerar bygga små kärnreaktorer är bland andra Polen, Kina, Storbritannien, Kanada och USA. I Kina väntas man driftsätta reaktorer 2026 och i Polen 2029.

Hör du till dem som drog en lättnadens suck ut när du fick veta att regeringen infört ett högkostnadsskydd för dem som drabbats av höga elpriser?

Den lättade sucken var nog inget mot det glädjetjut som hördes från direktionsrummen på många stora företag som förbrukar stora mängder el. Där rör sig inte högkostnadsskyddet om några tusen kronor, där kan det räknas i hundratals miljoner.

Men är det inte rimligt att stora företag som är viktiga för Sveriges ekonomi och som skapar många arbetstillfällen också får del av högkostnadsskyddet? Jo, det tycker nog de flesta – men företag som drivs på ett normalt och rationellt sätt har inte drabbats av de skenande höga elpriserna.

Företag som har en hög elförbrukning binder sitt elpris. Nu talar vi inte om de där avtalen på ett, två eller tre år som vanliga hushåll binder sig för – storförbrukare som processindustrier eller bolag med många fastigheter och anläggningar som kräver el förhandlar fram specialavtal med elleverantörerna. Det fungerar som i alla andra branscher – den som köper stora volymer får lägre pris. Det är inte ovanligt med avtal som sträcker sig över fem – ibland upp till tio år. Båda parter vinner på detta – elleverantören säkrar en långvarig och stabil kund och är beredd att gå ner i marginal per levererad kWh. Elkunden kan planera sin produktion och verksamhet och slipper oroa sig för snabba svängningar i priset. Stora företag säkrar alltid inköpspriset på viktiga varor och tjänster – det kan röra sig om el, valuta eller råvaror av olika slag.

Det här innebär att de företag som förbrukar stora mängder el inte drabbats av de stigande elpriserna under året  – men det som nu händer är att de ändå kompenseras just för att elpriserna stigit.

Svt har beräknat kompensationen för några större svenska företag och kommit fram till att Volvo AB får 100 miljoner kronor i stöd.

Cementa får 200 miljoner kronor, plasttillverkaren Borealis 400 miljoner kronor och stålverket SSAB 475 miljoner kronor.

Detta är bara fyra av alla de industrier som kommer att få ett stöd för att lätta på bördor de aldrig burit.

När Ebba Busch presenterade stödet 27 oktober motiverade hon det med att det behövdes för dem som befann sig i en svår situation, som ”… utsatta barnfamiljer som är oroliga för att deras barn ska behöva somna med kurrande magar” för att elpriset är så högt.

55 miljarder kronor väntas betalas ut, och de går till fem miljoner brukar i södra Sverige – i elprisområde 3 och 4. De elkunder som bor norröver, i elprisområde 1 och 2 får inget stöd eftersom de av regeringen inte anses vara drabbade av skenande elpriser.

Stödet beräknas på kundens historiska konsumtion under ett år (oktober 2021 till september 2022.

Stödet har inget som helst att göra med vad kunden verkligen betalat. I elområde 4 får kunderna 79 öre/kWh per förbrukad kWh och och i elområde 3 får de 79 öre per förbrukad kWh.

Antag att du har ett mindre gjuteri i prisområde 3. Du förbrukar fem GWh/år, alltså fem miljoner kWh. Som den ansvarsfulle företagare du är prissäkrade du din el med ett femårsavtal 2018 och fick priset 30 öre/kWh. Du märkte inget negativt av de ständigt stigande elpriserna – men du kommer nu att märka något positivt; du får 79 öre x 5 000 000 av staten. 3 950 000 kronor rätt ner i kassan.

Regeringen och Ebba Busch har försvarat stödmodellen med att det skulle vara alldeles för byråkratiskt, kostsamt och besvärligt att granska fem miljoner kunders elavtal för att undersöka om de verkligen drabbats av de höga elpriserna.

Det låter som en rimlig bedömning. Att gå igenom fem miljoner elavtal tar sin tid.

Frågan många ställer sig om det är byråkratiskt, kostsamt och besvärligt att granska avtalen för till exempel 1000 svenska företag som förbrukar stora mängder el? Att ta en titt på Borealis elavtal skulle ta ungefär 15 minuter. Men kunna innebära att skattebetalarna sparade några hundra miljoner kronor.

Icabutiken i Fliseryd är nära att ruineras av dyra elräkningar. De släcker lampor och sänker innetemperaturen, och de boende i det lilla samhället samlar in pengar för att rädda sin butik.

– Jag vet inte hur länge jag kan hålla ut. Jag vill inte låna pengar för att betala elräkningarna. Allt blir ju dyrare. Några månader till kanske jag står ut.

Anu Hagstedt kämpar för att hennes Ica Nära i Fliseryd ska överleva. En heltidsanställd i personalen har gått på mammaledigt, så hon har blivit av med den kostnaden. I stället täcker hon själv upp.

– Jag går in och tar timmarna själv. Frågan är hur länge man orkar jobba sju dagar i veckan, säger 58-åriga Anu.

Det bor drygt 700 personer i Fliseryd. Samhället ligger en och en halv mil från centralorten Mönsterås och ungefär två mil från både Oskarshamn och Högsby. Mitt ute i ingenstans. Skulle Hagstedt behöva stänga sin butik är det ingen ingen i Fliseryd som knallar iväg, eller ens tar cykeln, till Mönsterås för att köpa en liter mjölk.

Hon har jobbat på Ica sedan 1988. Först i Göteborg, därefter i Kopparberg i Bergslagen, och sedan flyttade hon till skånska Lund. 2014 fick hon chansen att själv bli handlare och tog då över den lilla Ica Nära-butiken i Fliseryd.

För två år sedan investerade hon fyra miljoner och bytte ut alla kylar och frysar. Som tur är, menar hon, eftersom det sänkte elförbrukningen med 30–40 procent.

– Hade vi haft de gamla maskinerna hade jag slagit igen på en gång.

I juni och juli låg hennes elkostnader på 44 000 respektive 41 000 kronor, och i augusti skenade kostnaden till 103 000.

När hon fick augustiräkningen skruvade hon ur hälften av alla lysrör i butiken, släckte fasadbelysningen, stängde av drickakylen och sänkte temperaturen i butiken till 17 grader. Det gjorde hon i mitten av september. Nu går personalen omkring med underställ och fleecetröjor.

Hon fick ned förbrukningen från 25 000 kilowattimmar till drygt 19 000.

– Vi minskade med nästan 6 000 kilowattimmar i september, så 73 000 blev elkostnaden. Och så var ju elen lite billigare i september.

Förra året låg elräkningarna på 17 000 kronor i augusti och 19 000 i september.

Hela Fliseryd skramlar

Invånarna i Fliseryd är rädda för att förlora sin Icabutik. När augustiräkningen på 103 000 kronor blev känd var det en av stamkunderna som startade en insamling på Gofundme, som han kallade "Stötta ICA Fliseryd med de extrema elräkningarna". Efter en ganska bra start har insamlingen gått i stå, och efter 20 dagar har den kommit upp i 7 800 kronor.

Stötta ICA Fliseryd med de extrema elräkningarna, organized by Andreas Karlsson

Nu är det dags för alla invånare i Fliseryd med omnejd att gå ihop … Andreas Karlsson needs your support for Stötta ICA Fliseryd med de extrema elräkningarna

Läs mer

www.gofundme.com

Anu Hagstedt har kollat med Skatteverket och försäkrat sig om att hon får ta emot pengarna, och har funderat på vad hon ska göra med dem.

– Vi har många gamla människor och barnfamiljer, och det blir inte lätt för många. Man kanske kan göra nånting för dem. Laga mat, så kan kan alla komma hit och äta nån dag. Så man ger lite tillbaka.

Har du pratat med Andréas Karlsson, som dragit igång insamlingen?

– Ja, han är kund till mig. Jag tycker det var gulligt gjort.

Rörligt elpris

För räkenskapsåret som slutade i augusti 2021 gjorde Ica Nära i Fliseryd en vinst på en dryg miljon kronor före skatt. Nu är det snart dags för nytt bokslut och årets sommarmånader riskerar att radera ut all vinst.

Hur stora förluster gör du nu på en månad?

– Med elräkningen gjorde vi ett minus i juli på 170 000 kronor.

För hela året låg du på minus 170 000, menar du?

– Nej, i juli månad. Jag har inte fått augusti än för de håller på med årsbokslut. Jag har ju bokslut nu. Jag får höra från dem hela tiden: "För höga kostnader, för höga kostnader, för höga kostnader".

Det är inte bara elen då?

– Nej, men får man ner elen och personalkostnaden nu, så ska det bli roligt att se om jag inte får så mycket minus.

Jag vet inte vad som är det vanliga, men varför har du inte haft ett fast elpris?

– Nej, det har varit rörligt, och det har flutit på bra. Och det är så mycket annat. Hade någon sagt till mig i våras att jag ska binda mitt avtal så hade jag gjort det. Men det har gått på automatik, att jag haft rörligt. Jag har inte fått så mycket information om det. Det är därför jag har rörligt.

Som småföretagare har Anu Hagstedt mycket att tänka på, och hon har förlitat sig på att andra kan hantera hennes ekonomi.

– Jag sitter inte med räkningar på det sättet. Jag köper tjänsten och har en bokföringsbyrå som gör det.

Det är lätt att vara efterklok, säger man ju. Du är inte ensam i den här situationen.

– Nej. Om man tittar på kilowatten så har den varit normal. Jag har frågat flera om de visste om det här med elområden, och det hade de ingen aning om. Så man kan vara efterklok.

Inte ensam

I Oskarshamn har Ica Nära-butiken i Södertorn liknande problem som den i Fliseryd. Handlaren Anna Åberg har drivit butiken i 17 år, men kanske inte så länge till.

I en intervju med lokaltidningen Barometern kunde man läsa att hon också fick en el-chockräkning för augusti. Ett par sådana räkningar till och hon går i konkurs, förklarade hon.

”Nu stänger vi helt, och det har vi aldrig gjort förut”, säger domprost Robert Lorentzon till SVT Nyheter. ”Vi kommer att stänga helt och hållet från tiden efter allhelgonahelgen fram till april, och inte öppna dem förrän vårvärmen kommer, förhoppningsvis i början av april.”

Det är pastoraten och församlingarna som själva bestämmer hur de vill hantera de skenande energikostnaderna, men värmen kommer att sänkas rejält i många kyrkor, och gudstjänster dras in helt eller delvis.

Också i Karlstads stift kommer fler kyrkor än tidigare att hålla en lägre temperatur; bara tio procent av stiftets 170 kyrkor har full uppvärmning. Resten sänker värmen mellan aktiviteterna, i vissa fall ner till ett par grader över utetemperaturen. Fler högtider kommer också att firas i församlingshem istället för i kyrkan.

Elpriserna har stigit runt om Europa. Samtidigt har ländernas regeringar vidtagit åtgärder och infört subventioner, för att försöka lätta på bördan. Elmarknaden i Europa är internationell, högre efterfrågan i ett land påverkar priserna i andra länder. Hundratals miljarder har staterna lagt på rena bidrag, skattelättnader och andra åtgärder för att minska el- och energipriser för hushåll och företag.

Storbritannien har subventionerat mest av alla. Mätt från september 2021 till 21 september 2022 har man lagt 6,5 procent av BNP på energisubventioner. Sverige ligger tredje sist på listan med 0,3 procent.

Andra stora länder som Tyskland med 2,8, Frankrike med 2,9 och Italien med 3,3 ligger högt. I botten hittar vi förutom Sverige även Irland med 0,2, Finland med 0,2 och Estland med 0,5. Norge ligger på 0,8.

Här följer exempel från några av de största länderna på kontinenten, och några av våra nordiska grannländer.

Storbritannien är landet som lagt mest pengar i förhållande till BNP på olika stödinsatser. Staten hade prisregleringar på energi förra vintern. Man hade också ett stödpaket om drygt fem miljarder kronor till låginkomsttagare och andra, för hjälp med el och uppvärmning. I april 2022 höjde energistyrningsmyndigheten Ofgam pristaket på energi. Ett nytt stödpaket värt 150 miljarder rullades ut, till samma grupp som tidigare. Man finansierar det delvis genom en skatt på energibolagens vinster värt 50 miljarder.

Man planerar också frysa hushållens el- och gasutgifter vid runt 27 000 kronor (2 723 euros). Inkomstbortfallen för energibolagen ska täckas av staten, till en kostnad av 1 500 miljarder euro kommande ett och ett halvt år.

Tyskland, Europas industriella jätte, började med subventionerade gaspriser i slutet av 2021. I början av 2022 lanserade man ett hjälppaket om 1,3 miljarder kronor i engångsbidrag till låginkomsthushåll, för energikostnader. Man gav också 13,5 miljarder till studenter och fattiga medborgare i form av skattelättnader på inkomstskatten.

I mars väntade 150 miljarder i reducerad skatt på bensin och diesel i tre månader. I juli köpte staten energijätten Uniper för 170 miljarder, för att den inte skulle gå i konkurs. Uniper var med och finansierade Nord Stream 2, som är i princip inaktiv sedan krigsutbrottet. I början av september kom ett nytt statligt stödpaket om 650 miljarder, för att dämpa av inflationen höjda priser för folk som har svårt med energiräkningarna. Engångsbidrag om 3 000 kronor för pensionärer och 2 000 för studenter ingår.

13 september kom planen att lägga 680 miljarder på lånegarantier till energiföretag som riskerar hamna i kris.

Frankrike gav i september i fjol ut 1 000-kronorsbidrag till 5,8 miljoner hushåll för att täcka ökade energikostnader. Det utökades sedan till 38 miljoner hushåll. Man lade också uppskattningsvis 150 miljarder under vintern på att dämpa energipriserna på artificiell väg. Prisökningen på energi fick ett tak på fyra procent. Ett paket värt 250 miljarder till företag kom strax efter krigsutbrottet.

Man kommer lägga 500 miljarder till 2030 på att förlänga livstiden för existerande kärnkraftverk. I augusti kom ett generellt stödpaket på 200 miljarder, prisökningstaket på energi kvarstår på fyra procent. Ytterligare ett stödpaket till hushåll och småföretag kom 14 september, med olika riktade bidrag, till en kostnad av 170 miljarder.

Italien har infört momsreducering på naturgas ned till fem procent, för både vanliga hushåll och industri. Under 2022 har subventioner för elabonnenter införts, både hushåll och småföretag. Subventioner för gasanvändning, alla sorter, till en kostnad av 4,8 miljarder kronor.

Man har under året kommit med flera stora ekonomiska paket med subventioner. 16 september kom man med det senaste, 140 miljarder till skattelättnader för företag och hushåll. 22 miljoner löntagare och pensionärer med högst 200 000 kronors årsinkomst får ett engångsbidrag på 1 500 kronor.

Nordiska länder

Norge införde i april en förlängning av vinterns elsubventioner för hushåll, till mars 2023, till en kostnad av 7,7 miljarder kronor. Jordbruk och odlingar fick 520 miljoner, frivilligsektorn 240 miljoner och hållbara hus 160 miljoner. Änkor och studenter kan söka om extra hjälp, och lån har ställts ut till kommuners sociala åtaganden.

Konsumenterna ska skyddas mot en prisökning värd 23 miljarder.

Danmark betalade förra vintern 130 miljoner till runt 400 000 hushåll som har problem med energikostnaderna. 330 miljoner lades på en fond där personer med gasuppvärmning kunde begära bidrag för att byta uppvärmningssätt. I augusti i år fick åter igen 400 000 hushåll ett bidrag för energiräkningar, till en kostnad a 3,2 miljarder.

Premiärminister Mette Fredericksen har föreslagit ett ingrepp på elmarknaden för att stävja ökande priser. Kunder ska kunna skjuta upp sina elräkningar över en femårsperiod, när det överstiger förra höstens priser. Krediterna kostar 60 miljarder att ställa ut.

Vårt grannland Finland har gjort åtgärder för transportsektorn, jordbruk, småföretagare och hushåll. Man beräknade i januari tappa 4,5 miljarder i skatteintäkter på åtgärderna. Extra stödpaket till jordbrukssektorn på 2,2 miljarder och logistiksektorn på 750 miljoner kom i mars. Man har också säkerställt krediter om 100 miljarder till stora energiföretag.

Sist men inte minst, Sverige. Här kom första statliga hjälpen i januari, i el-bidrag värt 5,9 miljarder till 1,8 miljoner hushåll. Sedan kom sänkta bensinpriser värt 3,6 miljarder.

Hur länge europeiska stater har råd att subventionera och manipulera el- och energimarknaden återstår att se.

Skidklubbar i södra Sverige får det svårt när elpriserna skenar i höjden. Det blir tal om att ransonera snö, höja priser på liftkort och göra andra åtgärder. Men detta är bara en del i ett mycket större problem som berör många av landets kommuner. Med hög inflation och stigande priser på varor och tjänster, utöver el, går vi mot en extremt pressad kommunekonomi 2023.

Ett exempel är skidanläggningen Isaberg söder om Jönköping, som nu får tänka till om ekonomin. Man räknar med att den normala kostnaden för el om 2,2 miljoner kommer dubblas i vinter. Läget är hållbart med det kräver besparingar i verksamheten. Utan konstsnö kan man inte ha någon verksamhet, eftersom man inte kan räkna med natursnö.

Verksamhetschefen Louise Söderlund skissar på olika kostnader beroende på när kylan kommer. Elen kommer vara dyrare i december än i januari. Man har investerat i snökanoner som drar 30 procent mindre el, men läget är ändå ansträngt. Mer än dubbla ordinariepris gör att man kan tvingas ta andra åtgärder i verksamheten.

IF Hallby SOK bedriver idrottsverksamhet vid Hallbystugan i Jönköping. Längdskidor, orientering och cykel. Men läget är pressat redan nu, då man har stugan och elljusspåret som drar el. Man funderar på att dra ned värmen i stugan och att kanske stänga av elljusspåret vissa tider.

Micke Lindberg som äger Mullsjö Alpin säger att man kanske inte öppnar upp alls. Det beror på hur mycket elpriserna går upp, verksamheten måste vara lönsam för att öppnas.

”Värre än corona” säger Anders Andersson, som är kommunchef i Eda, om läget. Där förhandlar man om ett nytt elavtal, och verksamheterna i kommunen kan påverkas negativt. Flera verksamheter drivs av kommunen via kommunala bolag, som den lokala skidbacken. Att höja priserna på liftkort från 450 till 700 kronor kan bli svårt, enligt Valfjället skidcenter.

Stänga skolor och släcka ned belysning

Läget är på det stora hela mycket allvarligt i Sveriges kommuner. Fritidsanläggningar, idrottshallar, skidbackar och elljusspår kan behöva stängas ned.

Chefsekonomen Annika Wallenskog på Sveriges kommuner och regioner säger att ekonomin har rasat. Från höga resultat, till att nu inte få ihop budgeten.

Det kan bli aktuellt att stänga ned skolor, dra ned på fritidsanläggningar och belysning i vissa områden. Prognoserna ser bättre ut först 2025–2026. Konjunkturen, inflationen och ränta spelar stor roll för kommunernas ekonomi.

På sin blogg skriver hon även om en riktig stor ökning av pensionskostnaderna nästa år, 40 miljarder totalt. Dessa kommer fortsätta öka även nästa år på grund av inflationen, och lägga ytterligare högre kostnader för 2024.

Avtal för leverans av varor och tjänster är kopplade till prisindex. Fler kostnader kommer öka rejält. Förnybar diesel har ökat med 70 procent, en viktig produkt för kollektivtrafiken i många kommuner. Man beräknas att priserna för kollektivtrafikbolagen ökar med 20 procent nästa år. Annat som påverkas är snöröjning, it-kostnader, underhåll av parker och vägar och städning.

Det kommer högst sannolikt bli ett mycket ansträngt år för kommunerna 2023.

Hans metod är mycket enkel.

Han har insett att om man ständigt levererar mycket märkliga uttalanden och förslag kommer folk att glömma allt elände man är ansvarig för, de kommer att fokusera på den senaste dumheten. Visst får man stryk för den, men fördelen är att människor i sin upprördhet inte förmår erinra sig gårdagens missgrepp – och de är många i Ygemans fall.

Det är en elegant form av skademinimering. Ställ till med nya problem – då glöms ditt ansvar för gamla problem bort.

När han i förra veckan gick ut och förklarade att man kanske borde börja reglera hur många invandrare det finns i förorterna blev det ett oherrans liv.

Alla glömde bort att Ygeman är ansvarig för de höga elpriserna, och att elen inte räcker till för företag som vill bygga ut.

Många har fått för sig att elpriserna liksom elbristen beror på kriget i Ukraina.

Men i maj 2019 förklarade representanter för alla de stora energibolagen i Sverige att de är oroliga för att landet ska drabbas av elbrist (vilket leder till högre priser).

Ygeman deklarerade då lugnt att det rörde sig om ”tomma hot” från energibolagen och att det inte rådde någon brist på el, och att det heller inte skulle göra det i framtiden. Sverige hade ”ett överskott av el”.

Ett år senare var elbristen och elpriserna ett akut problem i södra Sverige.

Två år senare är elbristen till och med ett problem i Stockholm. Ica-handlare i Täby ställs inför samma problem som företagare i Skåne brottats med sedan 2019 – de kan inte bygga ut sin verksamhet på grund av att kapaciteten i elnätet inte räcker till.

Och då avslöjar Dagens Nyheter att Anders Ygeman löst problemen med elbristen i Stockholm – den elbrist som aldrig skulle kunna uppkomma – genom att ta en miljard kronor från pengar som är avsatta för nationell elberedskap för att lösa det hela. Det är en lösning som möter starkt motstånd från de erfarna handläggarna för elberedskap på Svenska Kraftnät. De inser att de beordras till en åtgärd som är regelvidrig, men det hela genomdrivs av Anders Ygeman och Svenska Kraftnäts chef. Det privata elbolaget Ellevio garanteras över en tioårsperiod en miljard kronor för att rusta ett oljeeldat kraftverk för drift med bioolja – och pengarna kommer alltså från en fond som ska användas vid krig och naturkatastrofer.

Anders Ygeman hävdar då att inga beredskapsmedel använts – men den korrespondens Dagens Nyheter publicerat visar otvetydigt att så är fallet.

Stockholms Handelskammare varnar samtidigt för att bristerna i elnätet gör att det kommer att ta tio år innan kapaciteten är tillräcklig i regionen.

Notan 28 miljarder kronor

Anders Ygeman som fram till denna tidpunkt ständigt lovat att elkundernas kostnader ska sänkas – och därför agerat för att elbolagen inte ska kunna höja sina nätavgifter – lägger nu fram en proposition som innebär att elkoncerners nätbolag ska få lägga kostnaderna för utbyggnad och förbättringar av elnätet på elkunderna – som via sin elräkning tillsammans kommer att få stå för en nota på 28 miljarder kronor.

Energimarknadsinspektionen, Konsumentverket och Svenskt Näringsliv kritiserar förslaget hårt och menar att elbolagens vinster är mer än tillräckliga för att hantera en förbättring av elnätet.

Flera kritiker påpekar också att det i förslaget inte finns tydliga krav på ökade investeringar – vilket kan leda till att vi får se högre vinster för elbolagen, högre elpriser för konsumenten, men inga större förbättringar av elnäten.

Energimarknadsinspektionen förklarar att elnätsbolagen redan får täckning för sina investeringar med nuvarande regelsystem ”vilket gör att förslaget endast leder till ökade vinster”.

När du nu i dag hör namnet Ygeman tänker du på stollen som vill att människor med arbete ska flytta till förorten samtidigt som arbetslösa från förorten flyttar ut (vart är förstås den första frågan, och vem ska betala är den andra frågan).

När du däremot ser din höga elräkning förbannar du Strandhäll och Stenevi som glatt och lyckligt genomdrivit stängning av kärnkraftverk.

Ygeman skrockar belåtet när han vandrar i regeringskansliet, blinkar medlidsamt åt Strandhäll när han passerar henne på väg till kaffeapparaten, och tänker: ”Att hon aldrig lär sig”.

Det Strandhäll inte lärt sig är att om man ständigt uppträder förvirrat i debatter, och gödslar med osammanhängande uttalanden på Twitter påminner man hela tiden människor om den egna ständiga, långvariga och totala inkompetensen.

Ygemans genialitet ligger i att han insett att det gäller att återkommande detonera en mindre nukleär laddning i debatten, och smällen bländar oss till den grad att vi inte längre ser den förödelse som breder ut sig i spåren av hans karriär.