Skidklubbar i södra Sverige får det svårt när elpriserna skenar i höjden. Det blir tal om att ransonera snö, höja priser på liftkort och göra andra åtgärder. Men detta är bara en del i ett mycket större problem som berör många av landets kommuner. Med hög inflation och stigande priser på varor och tjänster, utöver el, går vi mot en extremt pressad kommunekonomi 2023.

Ett exempel är skidanläggningen Isaberg söder om Jönköping, som nu får tänka till om ekonomin. Man räknar med att den normala kostnaden för el om 2,2 miljoner kommer dubblas i vinter. Läget är hållbart med det kräver besparingar i verksamheten. Utan konstsnö kan man inte ha någon verksamhet, eftersom man inte kan räkna med natursnö.

Verksamhetschefen Louise Söderlund skissar på olika kostnader beroende på när kylan kommer. Elen kommer vara dyrare i december än i januari. Man har investerat i snökanoner som drar 30 procent mindre el, men läget är ändå ansträngt. Mer än dubbla ordinariepris gör att man kan tvingas ta andra åtgärder i verksamheten.

IF Hallby SOK bedriver idrottsverksamhet vid Hallbystugan i Jönköping. Längdskidor, orientering och cykel. Men läget är pressat redan nu, då man har stugan och elljusspåret som drar el. Man funderar på att dra ned värmen i stugan och att kanske stänga av elljusspåret vissa tider.

Micke Lindberg som äger Mullsjö Alpin säger att man kanske inte öppnar upp alls. Det beror på hur mycket elpriserna går upp, verksamheten måste vara lönsam för att öppnas.

”Värre än corona” säger Anders Andersson, som är kommunchef i Eda, om läget. Där förhandlar man om ett nytt elavtal, och verksamheterna i kommunen kan påverkas negativt. Flera verksamheter drivs av kommunen via kommunala bolag, som den lokala skidbacken. Att höja priserna på liftkort från 450 till 700 kronor kan bli svårt, enligt Valfjället skidcenter.

Stänga skolor och släcka ned belysning

Läget är på det stora hela mycket allvarligt i Sveriges kommuner. Fritidsanläggningar, idrottshallar, skidbackar och elljusspår kan behöva stängas ned.

Chefsekonomen Annika Wallenskog på Sveriges kommuner och regioner säger att ekonomin har rasat. Från höga resultat, till att nu inte få ihop budgeten.

Det kan bli aktuellt att stänga ned skolor, dra ned på fritidsanläggningar och belysning i vissa områden. Prognoserna ser bättre ut först 2025–2026. Konjunkturen, inflationen och ränta spelar stor roll för kommunernas ekonomi.

På sin blogg skriver hon även om en riktig stor ökning av pensionskostnaderna nästa år, 40 miljarder totalt. Dessa kommer fortsätta öka även nästa år på grund av inflationen, och lägga ytterligare högre kostnader för 2024.

Avtal för leverans av varor och tjänster är kopplade till prisindex. Fler kostnader kommer öka rejält. Förnybar diesel har ökat med 70 procent, en viktig produkt för kollektivtrafiken i många kommuner. Man beräknas att priserna för kollektivtrafikbolagen ökar med 20 procent nästa år. Annat som påverkas är snöröjning, it-kostnader, underhåll av parker och vägar och städning.

Det kommer högst sannolikt bli ett mycket ansträngt år för kommunerna 2023.

”Det finns en växande insikt om att demokrati inte är en perfekt regeringsform, och det kommer inte att fixa allt”, säger Michael Robbins, chef för Arab Barometer, ett forskningsnätverk baserat vid Princeton University i USA. ”Vad vi ser över hela regionen är människor som svälter, människor behöver bröd, människor är frustrerade över de system de har.”

Mer än hälften av de tillfrågade säger att de är mer bekymrade över hur effektiv regeringens politik är, än vad det är för typ av statsskick i landet. Mer än hälften håller också med om påståendet att ekonomin är svag i en demokratisk stat.

Det är bara i Marocko som mindre än hälften, 48 procent, inte håller med om att det behövs en ledare som är beredd att töja på reglerna om det krävas för att få saker gjorda.

Enligt det demokratiindex som sammanställs av The Economist är Mellanöstern och Nordafrika lägst rankade av alla regioner som omfattas av indexet.

En olycka kommer sällan ensam, heter det. Vi har tittat på prognoserna för bostadsmarknaden, den skenande inflationen och priserna på livsmedel. Börsen faller och vi kan vara på väg in i en recession, med höga bolåneräntor. Samtidigt finns det heterodoxa alternativ som ädelmetaller och kryptovalutor. Kan klassikern guld, eller nymodigheten Bitcoin, vara lösningen?

Riksbanken höjer räntan med 50 punkter till 0,75 procent. Man hänvisar till kraftiga svängningar i inflationen som skapar osäkra utsikter för ekonomin. Höjningen är en så kallad dubbelhöjning, och det kan bli fler under året.

Räntan har legat på minus, eller noll procent, sedan 2014. Men nu försöker Riksbanken stävja den skenande inflationen. Styrräntan beräknas hamna på 1,36 procent fjärde kvartalet i år, och andra kvartalet 2023 på 1,90 procent. Båda prognoserna är höjningar från tidigare prognoser.

Bolånet

För låntagare med rörliga bostadslån väntas höjningar. Samtidigt faller bostadspriserna på sina håll, i Stockholm har de fallit för tredje månaden i rad. Enligt Danske banks boprisindikator föll priserna med fem procent under juni. Bankens chefsekonom Michael Grahn menar att fallet blir större än tio procent. Han tror också att styrräntan kommer hamna på två procent i februari nästa år.

Enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg så är det nu en köparens marknad. 19,2 procent av bostadsförsäljningarna under juni gick under utropspris. Samtidigt har utgångspriserna varit rekordhöga. Siffrorna liknar sommaren 2020 när pandemin gjorde marknaden orolig.

I hela riket har priserna på bostadsrätterna ökat med 5,3 procent den senaste tolvmånadersperioden. Den senaste månaden har priserna fallit med 1,2 procent, enligt Svensk mäklarstatistik.

Börsen faller

Det ser heller inte ljust ut på Stockholmsbörsen OMXSPI som fallit med 29,15 procent i år. På tolv månader har den tappat 20,55 procent av sitt värde. Även OMXS30 har följt, eller lett, samma utveckling och tappat 22,56 procent av sitt värde under 2021.

Enligt Maria Landeborn, seniorstrateg på Danske Bank, ser det inte ljust ut framöver. Framför allt minskar köpkraften av olika orsaker, som stigande el- och bränslepriser. Hushållen kommer få högre boräntor. Hon tror också att andra bolag som hittills klarat sig bra, kommer att tappa framöver. Främst bolag och sektorer som är exponerade mot konsumtion kommer få det kämpigt.

Landeborg tror också att sjunkande oljepriser skulle kunna ha en positiv effekt på inflationen. Där är många nu oroade, då den stigit kraftigt i Sverige och världen.

Enligt Nils Åkesson på Dagens Industri har vi förmodligen inte nått botten än. Ett trettioprocentigt fall kan mycket väl bli 50 procent. Detta då man jämför med situationen under tidigare nedgångar.

Han kommenterar också bostadsmarknaden, och menar att situationen är ny nu mot tidigare. De senaste nedgångarna under 2000-talet skedde samtidigt som den långsiktiga räntenedgången. Nu är läget annorlunda.

Inflation och skenande matpriser

Inflation hamnade i maj på 7,2 procent, vilket är otroligt mycket högre än vad folk föreställt sig för ett halvår sedan, enligt SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström. Matpriserna har det senaste året stigit med nio procent. Riksbanken har gravt missbedömt läget i höstas, menar hon, vilket även andra länders riksbanker gjort.

Siffran för maj är den högsta sedan 1991, då den var 7,8 procent. Lagerström varnar för att löneökningar som kompensation för inflationen kan skapa problem för företagen. Det kan leda till en negativ spiral med ökande priser och löner, som hon menar ingen tjänar på.

Under maj steg exempelvis priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med två procent. Kött steg med 4,4 procent och mjölk, ost och ägg med 3,5 procent. Priserna på drivmedel har stigit med 40 procent jämfört med maj 2021, el med 33,6 procent och inventarier och hushållsvaror med 10,3 procent.

Prisutvecklingen på livsmedel är den högsta på 30 år, enligt Karin Brynell som är vd på Svensk dagligvaruhandel. Konsumenternas köpkraft minskar inte bara på grund av inflationen, utan också av högre boräntor och energipriser.

Alternativen

Men, det finns alternativa sätt att investera på. Guld och silver är urgamla ädelmetaller, som de senaste dryga tio åren fått konkurrens av kryptovalutor. Bitcoin är den mest kända.

Bitcoin startade 2010 och tog rejäl fart 2017. Sedan dess har det varit både kraftiga uppgångar och dalar. Just nu är vi inne i en kraftig nedgång, och kan falla med 40 procent från dagens nivåer. Åtminstone om man ska tro Ian Harnett, investeringschef på Absolute Strategy Research. Nedgången startade när siffrorna för inflationen i USA offentliggjordes i mitten av juni, 8,6 procent för maj.

Vid den senaste nedgången gick den från 200 000 kronor sent 2017 till 30 000 kronor 2018. Den skulle således i år kunna hamna på 130 000 kronor.

Totalt har värdet på kryptovalutor sjunkit med 3 500 miljarder kronor, på två veckor. I Bitcoinpodden, som drivs av svenska kryptobörsen Trijo, förutspås en mörk sommar. En ny sak med kryptovalutor är att det aldrig varit fler småsparare än nu, vilket påverkar marknaden. Många får panik och säljer av sitt innehav. Men på några års sikt är det en bra investering, man bör ha en tidshorisont på minst fyra år.

Är man mer lagd åt tradition är guld och silver klassiska ädelmetaller för sparande. Guld har tappat 1,54 procent av sitt värde under 2022. På en treårsperiod har den gått upp 29,87 procent, och 12,52 på tio år. Silver har tappat 14,5 procent i år, men är plus 31,66 procent på tre år.

Enligt Eric Strand på AUAG Fonder kommer priset på guld öka när räntorna höjs. Han tror också på ett rekord på 2200 dollar per uns, cirka 22 000 kronor.

Detta pris var man och nosade på i mars, en månad efter intervjun med Strand. Han förväntar sig dock stora svängningar i priset när världsekonomin blir allt sämre. Guld är en konstant säger han, och jämför med att Euron sedan introduktionen 1999 tappat 84 procent av sitt värde mätt i guld.

En mer negativ årsprognos har schweiziska finanskoncernen UBS, som tror att guldet faller till runt 1650 dollar per uns andra halvan av 2022, runt 16 500 kronor.