Sveriges riksbank höjer styrräntan från 2,5 till 3 procent, lovar ny höjning i april och mycket troligt en höjning i juni med. Efter att både Fed, Bank of England och Europeiska Centralbanken höjt sina räntor väntas Riksbanken göra samma sak. Frågan är hur högt, 0,5 procentenheter tror vissa. Detta är en balansgång, där man från Riksbankens sida är mycket angelägna om att stoppa den höga inflationen.

Enligt Fredrik Furtenbach, inrikes kommentator på SR, kommer det ta lång tid för reallönerna att återhämta sig från inflationen. Lågkonjunkturen vi gått in i kan vara i flera år, menar han, till 2025. Arbetsmarknaden har klarat sig okej men arbetslösheten väntas öka. Han tror på en höjning med 0,5 procentenheter.

Han tror också att regeringspartierna sitter i en dålig sits. Ingen av dagens generation politiker har varit med om den här situationen. Till exempel är slopandet av amorteringskraven och andra vallöften något man kan behöva hålla inne med. En ekonomisk politik med stora satsningar riskerar öka inflationen.

I SkandiaMäklarnas undersökning Räntetempen kan man läsa att var tredje svensk oroar sig för Riksbankens kommande räntebesked. Till exempel skulle var femte svensk inte klara av en ökad boendekostnad på 1 000 kronor i månaden.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon, vilket många skulle bli pressade av.

Vd på SkandiaMäklarna är Andreas Moritz, han menar att spekulanter på bostadsmarknaden är mycket osäkra på vad boendekostnaderna faktiskt kommer hamna på. Även små kostnadsökningar blir svåra för många svenskar.

Från fackförbunden inom industrin räknar man med att Riksbanken kommer få ned inflationen. Inflation och prisökningar har varit en stor del av årets avtalsrörelse.

Unionen vill inte spekulera i vad räntebeskedet blir, men har förtroende för Riksbanken, säger förhandlingschef Martin Wästfelt till SR. Den sista mars är ett viktigt datum i avtalsrörelsen för 2,3 miljoner anställda.

Facken kräver 4 procent i ettåriga avtal, arbetsgivarna erbjuder 2 procent plus ett engångsbelopp om 3 000 kronor.

Blir det en räntehöjning är det väntat då Riksbanken brukar skugga sina internationella motsvarigheter.

Vad bankerna tror

Den amerikanska riksbanken Federal Reserve höjde styrräntan med 0,025 procentenheter den 2 februari. Det är den åttonde höjningen sedan mars 2022.

Räntan styr bankernas utlåningsränta mellan varandra men påverkar också vanliga konsumenter. Räntan kommer nu ligga inom spannet på 4,5 till 4,75 procent vilket är det högsta sedan oktober 2007.

I Storbritannien höjde Bank of England styrräntan från 3,5 till 4 procent. Räntan där är nu på sin högsta nivå på 14 år.

Erik Thedéen är ny riksbankschef och besökte den sista januari Riksdagens finansutskotts öppna utfrågning.

Han menar att det över tid byggts upp en sårbarhet i det svenska finansiella systemet. Det gäller både hushållens höga skuldsättning men också bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot högt utsatta kommersiella fastighetsbolag.

Swedbank skriver i sitt veckobrev att man tror att räntan höjs med 0,5 procentenheter, till 3 procent. Man tror också att det blir en till höjning (26 april) i vår med 0,25 procentenheter, skriver Affärsvärlden.

Man tror också att det blir ytterligare en höjning i juni med 0,25 procentenheter, då landar räntan på 3,5 procent.

Även SEB tror på en höjning med 0,5 procentenheter, liksom Nordea. Nordea tror också att Riksbanken kommer signalera om ytterligare en höjning på 0,25.

Riksbankens kommande besked: 9 februari (i morgon torsdag), 26 april, 29 juni, 21 september och 23 november.

Den amerikanska riksbanken Federal Reserve höjer styrräntan med 0,025 procentenheter. Det är den åttonde höjningen sedan mars 2022. Räntan styr bankernas utlåningsränta mellan varandra men påverkar också vanliga konsumenter. Räntan kommer nu ligga inom spannet på 4,5 till 4,75 procent vilket är det högsta sedan oktober 2007.

Inflationen är också nära den allra högsta nivån, på tidigt 1980-tal. Målsättningen är att dämpa inflationen, som dock mattats av något, skriver CNBC.

Feds styrelseordförande Jerome Powell sade under en presskonferens att data från de senaste tre månaderna visar på en välkommen nedgång i den månatliga prisökningstakten. Men att man behöver betydligt mer bevis för att helt fastslå att inflationen är på nedgång.

Marknaden har dock letat efter signaler på att höjningarna kommer avta. Inga sådana kom nu med den senaste höjningen dock. Börsen reagerade negativt och Dow Jones föll med 300 punkter. Sedan gick den upp något igen.

Powell utlovar också en ”antiinflationsprocess”, där inflationen ska minska. Men han vill inte utlova någon seger än, alls.

Räntehöjningar är något som sker i många länder när inflationen stigit. I Storbritannien höjer Bank of England styrräntan från 3,5 till 4 procent.

Räntan är nu på sin högsta nivå på 14 år. Vilket kommer kännas i låntagarnas plånböcker, med stigande kostnader för bostadslån. Men också med bättre avkastning för sparare.

Den brittiska styrräntan har höjts i omgångar sedan december 2021. Det kan bli fler höjningar och analytiker tror man når en topp i sommar på 4,5 procent.

Bank of England vill inte riskera dämpa den ekonomiska utvecklingen. Det tros också att höjningarna kommer sluta efter ungefär halva året gått.

Nästa möte då beslut om räntan tas är 23 mars, åtta sådana möten hålls per år. Man har ett mål om 2 procents inflation, den ligger nu på 10,5 procent och pressar hushåll och låntagare hårt.

Även den svenska riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent, och även i Sverige har vi en hög inflation på över tio procent på årsbasis. Räntan är just nu på 2,5 procent och nästa besked kommer torsdagen den 9 februari.

Erik Thedéen är ny riksbankschef och besökte den sista januari finansutskottets öppna utfrågning. Han menar att det över tid byggts upp en sårbarhet i det svenska finansiella systemet.

Det gäller både hushållens höga skuldsättning men också bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot högt utsatta kommersiella fastighetsbolag.

Enligt sajten Ekonomifakta används räntesänkningar som ett sätt att stimulera ekonomin i lågkonjunktur. Ändring av räntan är också långsiktig, och baseras mer på framtida prognoser än vad som sker exakt här och nu.

Den svenska styrräntan är mycket påverkad av vad Fed och Europeiska Centralbanken gör. ECB höjde sin styrränta med 0,5 procent idag. Väldigt mycket talar alltså för att Riksbanken höjer räntan vid nästa möte.

Enligt Avanzabankens blogg är målsättningen att inflationen sjunker till 2 procent till i slutet av året. Och att styrräntan stannar på 3 procent.

Riksbankens kommande möten: 9 februari, 26 april, 29 juni, 21 september och 23 november.