Federala åklagare i Brooklyn sa att han tog emot tiotals miljoner kronor i mutor från kartellen, som en gång drevs av Joaquin ”El Chapo” Guzman. I utbyte fick kartellens medlemmar skydd mot gripande, säker passage för kokainförsändelser och tips om kommande polisinsatser. En av åklagarna sa att kartellen inte kunde ha transporterat droger utan hans medverkan.

García Luna, som flyttade till USA efter att ha lämnat sin tjänst, dömdes 2019 till livstids fängelse för narkotikahandel och mordkonspiration. Han säger sig vara oskyldig till de nya anklagelserna.

Han är en av de högst rangordnade mexikanska tjänstemännen som någonsin anklagats för band till narkotikahandel. Han ledde Mexikos federala utredningsbyrå 2001–2005, och var minister för offentlig säkerhet från 2006. Arbetade nära med amerikanska narkotikabekämpnings- och underrättelseorgan.

Två män från Sverige är häktade i en stor droghärva i Finland. Inspirerade av Södertäljemaffian har man etablerat sig i det vakuum som uppstått efter att inhemska kriminella satts i fängelse. Den stora FBI-ledda insatsen Anom stoppade tillfälligt drogförsäljningen på Finlands gator. Men efterfrågan är fortsatt stor, speciellt på kokain. Med 1 000 kronor per gram på gatan är drogen en mycket bra affär för säljarna.

En svensk 45-åring började i fjol värva finländare till ett nytt kriminellt nätverk. Inspirationen är Södertäljemaffian. Man hade som plan att bli en ny stor aktör på den finska drogmarknaden.

Kriminalinspektör Kimmo Sainio från Helsingforspolisen säger att 45-åringen hänvisade till diskussionstrådar om Södertäljenätverket i sin marknadsföring, skriver HBL.

Syftet var att bygga ett nytt brand, enligt Sainio.

Tillsammans med polisen i Västra Nyland har Sainios enhet utrett gängen. Att man kom gängen på spåren beskrivs som en slump, då en person som nu är häktad greps förra sommaren för våldtäkt. På det följde en utredning om brott relaterade till vapen och droger.

Den 45-årige svensken var själv del av Södertäljemaffian kring 2008. Den andre huvudmisstänkte mannen är sverigefinsk, runt 50 år och utflyttad från Sverige 2020. Han har enligt HBL inga tidigare kopplingar till gängkriminalitet, men är dömd fyra gånger för narkotikabrott.

I utredningen finns ytterligare ett tiotal misstänkta personer, samtliga finländare. Gänget hade smugglat in och distribuerat droger till ett värde av 4,5 miljoner kronor.

Vid en husrannsakan beslagtogs cannabisodlingar, amfetamin, kokain och vapen. Som bevismaterial finns också en video där den 45-årige ledaren misshandlar en medlem i disciplinärt syfte.

Enligt Sainio var grunden för gängets bildande personliga kontakter och stor efterfrågan på droger i Finland. En stor anledning är att narkotikamarknaden påverkades stort av den FBI-ledda insatsen mot internationell organiserad brottslighet.

Man lyckades plantera in den krypterade meddelande-appen Anom i kriminella gängs telefoner.

Det som också kallades Operation Trojan Shield handlade om att kriminella använde appen, vilket gjorde att polismyndigheter och underrättelsetjänster fick tillgång till deras kommunikation. Det handlar om miljoner meddelanden som samlades in 2018 till 2021.

I Finland kunde man tack vare detta slå till mot till exempel Bandidos och Hells Angels. Enligt beräkningar hade det under den tidsperioden smugglats in totalt 2 300 kilo av olika droger plus hundratusentals tabletter med bland annat ecstasy.

En tredjedel beslagtogs av polis, resten hade redan gått ut på marknaden. De stora aktörerna kunde sättas i fängelse, men efterfrågan på droger bestod.

Den drog som varit mest efterfrågad de senaste åren är kokain. Användningen har ökat och priset på gatan är 1 000 kronor per gram.

I fjol satte Helsingforspolisen dit en utländsk man som försökte smuggla in 2,4 kilo från Peru. Han var del i ett gäng och distributionen skulle ske med hjälp av finländare. Vinsten man hann göra kan ha gått till en kartell i Peru, enligt polisutredningen.

Enligt kriminalinspektör Sainio finns det ingen risk just nu för att utländskt styra ligor ska etablera sig i Finland. Däremot gör sådana ligor kortare stötar i landet, där man reser dit i någon vecka för att begå brott, och sedan lämnar. Han tror att motivet till taktiken är att minska risken att åka fast där. Risken är mindre om man inte etablerar en permanent närvaro.

Han beskriver att ligorna i Finland inte är lika organiserade som i Sverige. Vinsten från droghandeln går till en luxuös livsstil, inspirerad av gangsterkulturen. Han ser dock en risk att det kan gå samma väg som i Sverige, eller lockas att bli hantlangare åt mer organiserade ligor.

Meddelandet, som beskrivs som ett SOS, sändes via en av Guzmáns advokater i USA, fortsatte Rodriguez. Guzmán får bara vara ute tre gånger i veckan i ett litet område där han ”inte får sol”, och har dessutom färre besök och telefonsamtal än andra interner, enligt advokaten.

”Han lider av en mental plåga”, fortsätter Rodriguez, och tillade att bristen på solsken var dåligt för den dömde narkotikagrossistens fysiska hälsa. Den mexikanska ambassaden i Washington bekräftade på Twitter i går att man fick ett mejl från Rodríguez för en vecka sedan.

Mexikos utrikesminister Marcelo Ebrard tonar ner möjligheten att gripa in till förmån för den ökända narkotikahandlaren. ”Ärligt talat ser jag inga möjligheter till förändring för honom”, sa han till lokala journalister.

Det blodiga inbördeskriget i Syrien må vara över, men en sak har dröjt sig kvar. Drogen captagon, som numera är en miljardindustri som gynnar både president Bashar al-Assad och hans fiender. Captagon är varumärkesnamnet för fenetyllin. Det har en centralstimulerande effekt och används normalt sett för att behandla depression, ADHD och narkolepsi. Dock är det inte lagligt i EU. Den främsta marknaden är därför den svarta, speciellt i Mellanöstern.

Captagon har ett skamfilat rykte, då det förknippas starkt med IS-terroristerna i Irak och Syrien. Namnet är lånat från varumärket men pillren som tillverkas innehåller oftast andra amfetaminderviat som är billigare att tillverka. De brukar också innehålla koffein.

Man beräknar marknaden vara värd 100 miljarder kronor, och mycket viktig för den syriska staten. Även i Libanon har den blivit en viktig faktor i ekonomin, i ett land som i övrigt är i total kris. All legal export i Syrien kan sammanlagt inte mäta sig med den av captagon, visar data som AFP granskat.

https://twitter.com/France24_en/status/1588237795298099201

De största importmarknaderna är främst Saudiarabien och Gulfstaterna. För att få ett helhetsgrepp om situationen har AFP intervjuat smugglare, diplomater, syriska poliser och experter på droger. I princip alla har av förklarliga skäl valt att vara anonyma.

I Saudi Arabien används captagon främst som en festdrog. Den är billig och mer diskret än alkohol, många fattiga saudier och migrantarbetare använder den.

Jag kan arbeta i två eller tre dagar utan avbrott, vilket har fördubblat min inkomst och hjälper mig betala av skulder, berättar Faisal, en tanig nygift man ur arbetarklassen.

Han lägger cirka 400 kronor i veckan på captagon. Tack vare drogen kan han uthärda både sitt ena arbete med tidiga mornar, och sitt andra där han arbetar som taxiförare.

En egyptisk byggarbetare säger att han började ta drogen efter att hans chef lagt några piller i hans kaffe. Syftet var att han skulle kunna arbeta mer effektivt och ha längre arbetstider. Till slut blev han och andra kollegor beroende av drogen.

Priserna kan variera kraftigt. Piller med hög kvalitét kan kosta 250 kronor, något den saudiska societeten har råd med. För en dollar kan man få en betydligt sämre och oren variant, populärt bland fattiga.

Smugglingen till de rikare staterna börjar oftast i gränslandet mellan Syrien och Libanon. I Bekaadalen, vanligtvis karaktäriserat av vinodlingar, möts representanter för flera större ligor. De delar på kostnaderna för frakt, mutor och råmaterial. Priset är lågt och avkastningen är hög, även om bara en av tio laster kommer fram är det värt det.

Nätverk av smugglare bestående av syrier, libaneser och saudier samverkar. En viktig faktor är beduinklanen Bani Khaled, vars förgreningar sträcker sig över Syrien, Libanon, Jordanien, Irak och Saudiarabien. Genom deras försorg kan en last behållas inom deras nätverk oavsett nationsgränser. Från tillverkningen i Syrien, till smugglarna, underrättelseofficerare eller syriska desertörer. Förgreningarna finns över allt.

I fjol beslagtogs 400 miljoner piller i Mellanöstern, en siffra man beräknar överträffa i år. För varje last man beslagtar i tullen är det nio som tar sig förbi. Med ett snittpris på 50 kronor per piller och med fyra av fem framgångsrika laster, blir det en industri på minst 100 miljarder.

Att captagon når ända upp i det högsta skiktet i Saudiarabien blev pinsamt märkbart under ett tillslag på Beirut-Rafic Hariris internationella flygplats i Libanon 2015. Ett privatjet med destination Riyadh visade sig ha två ton av drogen i lasten. En av de gripna var en medlem av det saudiska kungahuset, men säkerhetstjänsten ville inte bekräfta om han också var misstänkt för inblandningen i smugglingsförsöket.

I Syrien finns 80 procent av världens tillverkning av captagon, vilket beräknas omsätta tre gånger landets statsbudget. Och i områden som kontrolleras av president al-Assad ska syriska staten vara högst involverad i droghandeln.

al-Assad har varit tvungen att förlita sig på krigsherrar och personer inom den under världen under inbördeskriget, gentjänster han nu får betala tillbaka. Den shiamuslimska milisen Hezbollah är en viktig faktor för att ge skydd till smugglarna vid gränsen mot Libanon.

Men, den syriska staten har också väldigt mycket att vinna på miljardindustrin som captagon är. Pengarna blir ett sätt att få in utländsk valuta, och landets finanser stärks av tillverkningen där man till exempel importerar råmaterial.

President al-Assad har dessutom nära personliga kopplingar till tillverkningen genom sin bror Maher. Maher nämns ofta av kontakter AFP talat med som har god insyn i droghandeln. Maher är brigadgeneral för Fjärde bepansrade divisionen, en elitenhet i Syriens armé. Den är också är högst inblandad i handeln, genom smugglare, regionala polistjänstemän, före detta underrättelseofficerare och insiders inom läkemedelsindustrin.

Maher al-Assad har också ögonen på sig från internationellt håll. Tankesmedjan CHAR, kopplad till den brittiska militären, och en syrisk människorättsorganisation baserad i Storbritannien, pekar ut Maher som en stor profitör av captagonhandeln. Huvuddelen av lönen till hans regemente tros komma där ifrån. Vissa laboratorier får råvarorna till captagon direkt från Fjärde bepansrade divisionen. Man ska till och med förse regimkritiska rebellgrupper, trots den rådande animositeten dem emellan.

Man kontrollerar viktiga områden vid gränsen till Libanon, och den viktiga hamnen i Latakia. Att forsla ut pillren genom statsägda hamnar är en viktig del av handeln.

Syriens inrikesministerium bekräftar bilden av att drogsmugglare, och det man kallar terrorister, som står bakom den ökande handeln. Ministeriet har dragit nytta av Syrien som transitland för droger. Ingen fabrik eller laboratorium har beslagtagits av myndigheterna. Men de känner sig också utsatta för orkestrerade attacker från media, rörande droghandeln.

Gränsen till Libabon aldrig helt fastställts och är fina jaktmarker för smugglarna. Det nordliga distriktet Wadi Khaled är nu en knytpunkt för smugglarna, mycket tack vare att befolkningen på den libanesiska sidan gränsen identifierar sig som syrier. Under inbördeskriget skedde vapensmugglingen in i landet genom just Wadi Khaled. Nu är det i stället captagon och migranter på väg till Europa som korsar gränsen.

Två andra viktiga regioner för smugglingen till Saudiarabien är Sweidao och Daraa, på gränsen till Jordanien. Där finns också många laboratorier med tillverkning. I Sweida bistår beduiner och lokala gäng smugglarna med råvaror från fabrikerna runt Damaskus och Homs.

Ökenstammar och över hundra lokala beväpnade gäng arbetar i samförstånd, vilket också är signumet för hela droghandeln. Gamla konflikter läggs åt sidan när stora pengar är med i bilden. Regeringen, oppositionen, kurderna och IS-terroristerna… får alla sin del av kakan. Det inbegriper till och med i norra delarna av Syrien, där motståndsfickor av opposition mot a-Assad fortfarande är aktiva.

En smugglare AFP talat med säger sig ha ett både farligt och enkelt jobb på samma gång. Han distribuerar piller och koordinerar med rebellgrupperna, i ett område där Turkiet har stort inflytande. Han säljer piller till ledare för Hayat Tahrir al-Sham, en jihadistgrupp i Idlib-provinsen i nordvästra Syrien.

SNA, Syriens Nationella Armé är paraplyorganisation för grupper nu lojala till Turkiet. De har ganska nyligen gjort aggressiva inbrytningar i captagonhandeln. Abu Walid Ezza är ledare för Sultan Murad-fraktionen av SNA, och nu prominent drogkung. Fraktionen själva vill dock inte kännas vid att man skulle vara inblandade.

Området myllrar av rebellgrupperingar. Det är en djungel, alla är hungriga där och vill äta, säger smugglaren.

Turkiet är också inblandat mer konkret, då en huvudingrediens i framställningen av captagon är dietyleter. En slags kloroform, som huvudsakligen importeras från Turkiet.

För att tillverka captagonpiller krävs en press, en maskin som kan spotta ur sig tusentals i timmen. På den kinesiska marknaden kan man få en för 25 000 kronor. Sedan behöver man stämpeln som sätter CC på pillren. Smeknamnet ”Abu al-hilalain” har ursprung ur de två bokstäverna, som liknar två halvmånar, en typisk islamisk symbol. När man väl fått tag på kemikalierna går det relativt enkelt att få i gång produktionen, som man kan driva med basala hjälpmedel.

När polisen gjort tillslag går det således fort att få i gång produktionen igen. Vissa har använt sig av förvaringsutrymmet på mindre lastbilar. Det blev vanlig efter ett stort tillslag mot tillverkare i östra Libanon. Den syriska polisens tillslag betraktas dock mer som ett skämt, många är själva med i droghandeln. Även vissa vanliga läkemedelsföretag är med på ett hörn.

I Saudiarabien skryter gränspolisen med sina tillslag och modern utrustning av det senaste slaget. Men smugglarna ligger alltid ett steg före.

På flygplatsen i Tripoli i Libanon är utrustningen märkligt nog alltid trasig på just den dagen smugglarna är i farten. Och när man väl lyckas gripa en liga är det alltid chauffören som tas till rättegången. Och han vet oftast minst av alla inblandade. Dessutom är korruptionen utbredd även på högsta nivå, inom säkerhetstjänstens enheter som arbetar mot illegal droghandel.

En prominent drogsmugglare är Hassan Dekko, som styr sin verksamhet från den libanesiska byn Tfail, på gränsen till Syrien. Tfail ligger på en landtunga som löper in i Syrien strax norr om Damaskus. Han har dubbla medborgarskap och har nära kontakt med politikerna i båda länderna. Han greps i fjol under ett större tillslag men nekar till all inblandning i smugglingen.

Enligt myndigheterna i Libanon är dock hans verksamheter i allra högsta grad kopplade till captagon. Till exempel en av hans fabriker som tillverkar bekämpningsmedel, en bilhandel i Syrien och ett åkeri med lastbilar.

Dekkos inflytande ska dock ha varit på nedgång. Men en annan aktör pekas ut, Amer Khiti. Han är ledamot av Syriens parlament och belagd med sanktioner av USA. En av hans anställda bekräftar att ett varuhus nära Damaskus tagit emot en leverans av captagon. Men, det gör inget, så länge han är en god man som hjälper folket, påstår den anställda. Han säger också att Khiti-klanen varit involverad i detta sedan innan inbördeskriget bröt ut 2011. De brukade lägga piller i plastpåsar och sy fast de inuti får, för att smuggla dem.

Situationen i regionen är vad den är, och någon större lösning är inte i sikte. Därför spås drogsmugglingen fortsätta vara en viktig faktor för Libanon och Syrien. En anledning är sanktionerna mot Syrien, som inte ger landet många utvägar för att klara den ekonomiska situationen.

Drogen har inte fått någon större uppmärksamhet i väst. I det amerikanska representanthuset klubbade man dock igenom en lag kallad CAPTAGON, Countering Assad’s Proliferation Trafficking And Garnering Of Narcotis Act. Fyndigt namn, kan man tycka.

I Italien gjorde man 2020 ett större tillslag av captagon i Salerno, i närheten av Neapel. Neapel är sedan länge känt som en knytpunkt för smuggelgods, men det fanns ingen påvisbar länk till den lokala maffian, camorran. 14 ton tog man i beslag, troligen tillverkat i Syrien för att finansiera IS-terroristernas verksamhet.

Värdet på tillslaget var 1,1 miljarder kronor och pillren var gömda i stora papperstrummor och i kugghjul. Det beräknades kunna täcka hela den europeiska marknaden.

https://twitter.com/GDF/status/1278215819374333952

Under pandemiåren slutade införseln till Europa i princip helt. Men produktionen i Syrien fortsatte i samma takt. Om pillret kommer ta större andelar på den europeiska drogmarknaden återstår att se.

Strax före attacken släppte påstådda medlemmar av drogkartellen Los Tequileros en video på sociala nätverk där de tillkännagav att de återvänt till regionen, efter att ha kämpat mot ett rivaliserande droggäng. Innan överfallet blockerade de också en motorväg, för att förhindra att säkerhetsstyrkor tog sig in i staden.

Även med det våldsamma normaltillståndet i delstaten Guerrero var detta en chockerande attack, rapporterar BBC News. Staden ligger i hjärtat av en region känd som Tierra Caliente, en våldsam del av västra Mexiko som drogkarteller kontrollerar. Olika grupper slåss om kontroll över de lukrativa drogrutterna norrut längs med Stilla havet.

Den kriminella gruppen ödelade Guerrero 2015–2017, och är känd för att hota borgmästare i regionen.

Den 68-årige Andrés Manuel López Obrador, som vann presidentvalet 2018, har varit pådrivande i att genomföra valet.

Han menar att det är ett sätt att bekämpa korruption i stat och politik. Själv har han inte lyckats så väl med sitt vallöfte om att utrota mutor och bestickning. Enligt organisationen Transparencys index har korruptionen bara minskat med tre procent under AMLOS tid vid makten.

Själv har dessutom presidenten fått hård kritik när det avslöjades att hans son fått förmåner av ett oljebolag regeringen gjort affärer med.

Presidenten har heller inte lyckats förverkliga sitt andra vallöfte – att bryta knarkkartellernas makt och få slut på den våldsspiral som hittills kostat mer än 100 000 mexikaner livet.

Men inget tyder på att folkomröstningen blir ett nederlag för AMLO. Hans opinionssiffror är höga, och ligger mellan 65 och 80 procent. Men det är osäkert om AMLO:s starka ställning får genomslag i valet. Tidigare folkomröstningar har lockat mindre än tio procent av väljarna, och det krävs 40 procent går till valurnorna för att valet ska bli giltigt.