Van Houten dömdes liksom alla andra i gruppen kring Manson till dödsstraff, något som senare omvandlades till livstids fängelse då dödsstraffen i Kalifornien ogiltigförklarades 1972. Efter drygt 50 år i fängelset väntar villkorlig frigivning med övervakning. ”Hon försöker fortfarande vänja sig vid tanken att detta är på riktigt”, sa hennes advokat Nancy Tetreault till AP. ”Hon måste lära sig att använda internet. Hon måste lära sig att köpa saker utan kontanter.”

Morden 1969 skedde i en tid som präglades av Vietnamkriget, medborgarrättsrörelsens framväxt och morden på Martin Luther King, Jr. samt Robert F. Kennedy. Van Houten är den enda av Mansons anhängare inblandade i morden som släpps ut ur fängelset. Manson avled i fängelset, 83 år gammal.

Kalifornien har återinfört dödsstraffet; det gäller inte retroaktiva domar.

Det handlar om artikel 207 i Libyens strafflag, som bestraffar alla försök att sprida åsikter som syftar till att ”förändra grundläggande konstitutionella principer eller den sociala ordningens grundläggande strukturer.” Libyens inre säkerhetsbyrå, ISA, sa i ett uttalande att arresteringarna skedde för att ”stoppa en organiserad gängaktion som syftar till att få människor att lämna islam.”

Enligt människorättsorganisationen Humanists International är Libyens lagstiftning till stor del baserad på religion. Det finns sedan tidigare en interimistisk konstitution som garanterar icke-muslimer friheten att utöva sin tro. Den har upphört att fungera efter politiska strider mellan den internationellt stödda islamistiska regeringen i Tripoli och den sekulära regeringen i Tobruk.

2022 greps sju aktivister av ISA för påstådd ateism. Två av dem släpptes, men resten av gruppen är fortfarande fängslade.

De tre männen dömdes enligt uppgift till döden förra året, och efter ett överklagande fastställdes deras domar i januari. ”I enlighet med internationell rätt får stater som ännu inte avskaffat dödsstraffet endast utdöma det för de ’allvarligaste brotten’, som involverar avsiktligt dödande.”

Enligt experternas uttalande dömdes även tre andra medlemmar av Huwaitat-stammen till mellan 27 och 50 års fängelse. Experterna, som är utsedda av FN men inte talar på FN:s vägnar, beklagade att alla sex hade åtalats enligt en ”alltför vag” antiterrorlag från 2017.

Saudiarabiens myndigheter påstås olagligt flytta Huwaitat-stammens medlemmar från sina hem i tre byar, ofta utan adekvat kompensation, och slår till med våld mot de som fredligt motsätter sig vräkning.

https://youtu.be/z2Fy4e-ZUb8

Enligt Rouhis far lider Rouhi av en svår psykisk sjukdom. Revolutionsgardet torterade honom så svårt att han förlorade sin förmåga att tala och gå, och blev inkontinent, enligt en människorättsgrupp. De säger också att han tvingades erkänna, och att inga andra bevis finns för hans inblandning i protesterna. De två andra männen, 18 respektive 19 år, har också dömts till döden.

Den Oslo-baserade organisationen Iran Human Rights sa enligt The Guardian att ”Minst 109 demonstranter riskerar för närvarande avrättning, dödsstraff eller domar. Den verkliga siffran tros vara mycket högre.”

Rättighetsgrupper säger vidare att Rouhi-fallet belyser de många inbyggda bristerna i Irans rättssystem, inklusive det faktum att mer än 40 människorättsadvokater har arresterats sedan december.

Offret, Beverly Guenther, förföljdes under lång tid och McLaughlin fick till slut ett besöksförbud. Guenther våldtogs en dag på väg hem från jobbet, knivhöggs till döds och dumpades nära Mississippifloden.

Försvarsadvokaterna påtalade att McLaughlin haft en orolig barndom och lidit av psykiska problem, samt att adoptivpappan brukade slå henne med en batong och använde en elpistol för att straffa henne. Advokaterna sa också att ”hon i tysthet kämpade med sin identitet, och brottades med vad vi nu förstår är könsdysfori.”

Juryn fann McLaughlin skyldig till mord, men kunde inte komma överens om straffet. Domaren gick då in och dömde ut dödsstraff, vilket är tillåtet i Missouri såväl som i Indiana. Lokala media sa att McLaughlin började sin könsövergång de senaste åren, men stannade kvar i fängelsets avdelning för dödsdömda män.

När skogsbränderna rasade i landet i förra året twittrade konstnären Djamel Ben Ismail att han skulle bege sig till den eldhärjade regionen för att ”ge en hjälpande hand till våra vänner”, och bekämpa bränderna. När han kom till en by som drabbats hårt anklagade lokala invånare honom för att vara en mordbrännare, uppenbarligen för att han inte var från området.

Han sökte skydd i en polisstation, men släpades ut på ett stort torg och attackerades. Bland de som stod inför rätta fanns tre kvinnor och en man som knivskar offrets livlösa kropp innan han brändes.

Rättegången hade också politiska undertoner; försvarsadvokaten hävdar att de dömda tillhör den pro-demokratiska proteströrelsen som hjälpte till att fälla presidenten Abdelaziz Bouteflika 2019. Algeriska myndigheter anklagade dem för att ha beordrat bränderna.

Dödsstraff är vanligt i Gulfregionen, särskilt i Iran och Saudiarabien. I mars avrättade Saudiarabien 81 män på en enda dag, vilket gjorde det till den största kända massavrättningen som genomförts i kungarikets moderna historia.

Kuwait återinförde dödsstraffet 1964, och har i och med dagens hängningar avrättat 87 människor, främst de som dömts för mord eller narkotikahandel.

Den oljerika nationen har mötts av kraftig internationell kritik, också från EU. Amnesty International uppmanade i ett uttalande sent i går Kuwait att stoppa avrättningarna, och kallade dem ”det ultimata grymma, omänskliga och förnedrande straffet”. Kuwaitiska ”myndigheter måste omedelbart upprätta ett officiellt moratorium för avrättningar”, sa Amnestys biträdande regionchef Amna Guellali i ett uttalande.

Tusentals har fängslats av moralpolisen, och många står anklagade för brott som kan leda till att de riskerar dödsstraff. Enligt Amnesty International avrättar Iran fler människor årligen än någon annan nation, förutom Kina.

Mahmood Amiry-Moghaddam, chef för den norskbaserade icke-statliga organisationen Iran Human Rights, sa att minst 20 personer nu enligt officiell information står inför anklagelser med avrättning som straff. ”Vi är mycket oroade över att dödsdomarna kan verkställas snabbt”, säger han till AFP.

Enligt siffror från Irans rättsväsende har mer än 2 000 människor redan åtalats sedan demonstrationerna började, nästan hälften av dem i huvudstaden Teheran. Bland dem finns dussintals aktivister, journalister och advokater vars fortsatta internering orsakat ramaskri utomlands.

Under månaderna fram till mordet diktade Parker ihop sin egen graviditet, för att förhindra att hennes pojkvän lämnade henne, sa åklagaren. Hon bar lösa graviditetsmagar, förfalskade ultraljud, skrev om sin graviditet på nätet och höll till och med en könsavslöjande fest för babyn som inte fanns.

Samma dag som mordet sa Parker till sin pojkvän att hon skulle sätta igång förlossningen. Åklagaren sa att hon intensivt undersökte hur man förfalskade en graviditet, och tittade på många videor om att föda för tidigt födda barn vid 35 veckor, vilket är hur långt framme Simmons-Hancock var när hon dödades.

Inför rättegången försökte Parker ta hjälp av medfångar för att skapa ett försvar baserat på en alternativ förövare. Det hjälpte föga; i går avkunnade juryn dödsdomen.

Inrikesministeriet erbjöd sig att flyga ner Virgin Group-grundaren till Singapore. Då skulle han få tillfälle att berätta varför Singapore borde göra sig av med dödsstraffet, som hållit landet ”säkrat från det globala gisslet med droger”, rapporterar AFP. Branson svarade att de istället borde engagera sig med lokala aktivister.

Ministeriet hälsade att ingen i väst hade rätt att påtvinga andra samhällen sina värderingar. ”Vi tror inte heller att ett land som bedrev två krig i Kina på 1800-talet, för att tvinga kineserna att acceptera opiumimport, har någon moralisk rätt att tillrättavisa asiater om droger.”

Efter ett två år långt uppehåll har Singapore sedan mars hängt minst elva personer, dömda för narkotikabrott och människohandel. Aktivister mot dödsstraffet i Singapore har länge klagat på trakasserier från staten, och beskrivit Branson-inbjudan som ett försök att lägga ut rökridåer.

Salima dömdes till döden genom stening, och avrättningen skulle ha skett i fredags. Istället valde hon att ta sitt liv dagen innan genom att hänga sig, rapporterar The Khaama Press News Agency.

Sedan talibanerna tog makten 2021 har de infört repressiva regler, särskilt mot kvinnor och flickor. Alla afghanska kvinnor ska bära täckande kläder från topp till tå, och får bara lämna hemmet när det är nödvändigt. De som flyr sina hem ska pryglas offentligt, eller stenas till döds.

Rör sig kvinnor ute i samhället måste de åtföljas av en man, och inga taxi- eller busschaufförer vågar släppa ombord en ensam kvinna. Talibanerna har också backat från ett tidigare löfte om att tillåta skolgång för flickor från årskurs sju och uppåt.

Hårda domar mot oliktänkande blir allt vanligare, och ses som ett politiskt verktyg för att underkuva landets medborgare. Två andra howeitatier dömdes till 50 års fängelse och 50 års reseförbud för att de stöttade sin familjs vägran att bli vräkta från sina hem. Marken ska användas till de asiatiska vinterspelen 2029.

Området ska ge plats åt megastaden Neom, en tolv mil lång skyskrapa som beräknas kosta 5 000 miljarder kronor att bygga. Ambitionen är att Saudiarabien ska växla över från oljedollar till ett inkomstbringande tekniskt nav likt Silicon Valley, skriver Daily Mail. Staden ska inkludera forskningscentra, utbildningszoner och turistattraktioner.

Projektet finansieras av landets enorma oljefond, täcker 10 000 kvadratkilometer och ska ha en gigantisk konstgjord måne som lyser upp himlen varje natt.

Sedighi-Hamadani har varit i fokus för insatser från opinionsbildande grupper under flera månader. Tvåbarnsmamman greps i oktober förra året av Irans revolutionsgarde efter att ha försökt ta sig in i Turkiet, enligt Iranian Lesbian and Transgender Network. Normalt medför ett sådant brott böter på ett par tusenlappar.

Juridiska experter tror att Sedighi-Hamadanis hbtq-status förvärrat situationen, liksom en intervju hon gjorde med BBC:s persiskspråkiga nyhetsbyrå 2021.

Irans hårdföra religiösa ledare har piskat upp ett våldsamt hat mot sexuella och etniska minoriteter de senaste månaderna. Tusentals iranska homosexuella, lesbiska och transpersoner har flytt.

Lamu var tibetan, och bar ofta traditionella kläder i sina videos där hon visade scener ur livet på landsbygden, och bloggade om sitt liv. Men äktenskapet var inte särskilt lyckligt. Hennes syster berättade för den kinesiska nyhetssajten Thepaper.cn att Lamu utsattes för övergrepp i hemmet under flera år.

Skilsmässan gick igenom i sommaren 2020, och hon flyttade hem till föräldrarna. Ett par månader senare tog sig Tang La in i huset och hällde ut bensin medan Lamu livestreamade i köket, och tände på. Hon skadades mycket svårt, och gick bort efter några veckors intensivvård.

Fallet med övergrepp i hemmet väckte omfattande fördömanden och upprördhet över hela Kina, och den svåra situation många kvinnor möter i våldsamma äktenskap. Mannen häktades omedelbart, och dömdes slutligen till döden ett år senare. Tang Lu överklagade tidigare i år sin dödsdom, men tidigt i går avrättades han.

Domstolen inledde rättegången utan att ha fått en formell anklagelse från polisen, och Tiyrab nekades även juridiskt ombud. Åtalet och påföljden förklarades inte för henne, och myndigheterna har heller inte hänskjutit ärendet till Högsta domstolen för godkännande. Hon fick inte heller veta att polisens inledande förhör skulle användas som bevis mot henne under rättegången.

Den islamska sharialagen, där brott som olagligt sexuellt umgänge, konsumtion av alkohol, rån och vissa former av stöld, kan utdöma straff som offentlig stening till döds, amputation av händer och korsfästelse. Det är en del av rättssystemen också i Brunei, Iran, Nigeria, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Jemen.

ACJPS uppmanar nu myndigheterna i Sudan att upphäva dödsdomen, Tiyrabs omedelbara och ovillkorliga frigivning och rätt till en objektiv rättegång.

Masih anklagades för att ha hädat profeten Muhammed, och arresterades efter att han påstås ha sagt att för kristna var Jesus den sanne profeten. I rätten insisterade Masih på att han var oskyldig till anklagelserna, och att fallet mot honom var ”grundlöst, falskt och oseriöst”.

Masih sa också att anklagelsen mot honom gjordes av en rival som ville förstöra hans verksamhet med att reparera motorcyklar.

Anklagelser om hädelse används ofta för att skrämma religiösa minoriteter till lydnad, och för att få slut på personliga trätor. I april dömdes sex män till döden för hädelse, nio till livstids fängelse, en till fem års fängelse och ytterligare 72 till två år vardera. Åtta av de dömda var ungdomar.

Statistiken inkluderar inte de tusentals avrättningar och dödsdomar som Amnesty antog utdömdes och verkställdes i Kina – världens ledande bödel. Sekretess i Nordkorea och Vietnam, samt begränsad tillgång till information i flera andra länder, fortsatte också att försämra en fullständig bedömning av globala trender.

En oroväckande ökning av användningen av dödsstraff enligt krigslagstiftningen registrerades i Myanmar, där militären överförde befogenheten att pröva civila fall till särskilda eller befintliga militärdomstolar, genom summariska förfaranden och utan rätt att överklaga. Närmare 90 personer dömdes godtyckligt till döden, flera utan att de åtalade var närvarande, på vad som allmänt uppfattades som ett sätt att rikta in sig på politiska motståndare och demonstranter.

En domstol i Singapore har nu avslagit den sista överklagan från hans advokat Violet Netto. Hon vill inte lämna ut 33-åringens medicinska journaler, av integritetsskäl. Domaren ansåg detta var felaktigt då det annars inte finns några bevis för hans mentala tillstånd. Domstolen nekade också en oberoende psykiatrisk undersökning av Dharmalingam.

I fjol avslog Singapores president Halimah Yacob en ansökan om benådning från Dharmalingams familj. Organisationer och aktivister har reagerat mot att han ska avrättas eftersom han inte själv verkar förstå rättssystemet. Vissa menar att han inte fått en rättvis rättegång. Datum för avrättning är inte fastställt i nuläget.

25 personer har avrättats för drogrelaterade brott i Singapore mellan 2016 och 2019. Landet har stränga lagar mot droger och trafficking. Dödstraff kan också utmätas för mord och vissa vapenrelaterade brott. Hängning är praxis för avrättningarna. Hittills har två personer avrättats i Singapore under 2022.

”Hon var alltid besatt av att se Netflix-dokumentärer om seriemördare i Amerika, men ingen trodde att hon skulle fly och gifta sig med en”, säger en vän till kvinnan.

Den 35-årige mannen fick sin dödsdom 2010, efter att ha mördat två personer i samband med ett misslyckat narkotikarån, samt för att grovt ha misshandlat en tredje person.

Paret möttes via en webbplats där intagna får kontakt med människor som vill brevväxla. I sin presentation skriver mannen: ”Ingen är perfekt, så jag hoppas att jag inte blir dömd av tidigare misstag.”

Läkare i USA inte får skriva ut det läkemedel som används vid avrättningar i Arizona. 2011 framkom det att man istället, helt lagligt, köpte det som behövdes av ett läkemedelsföretag som driver en körskola i London. Men som dödsdömd kan också välja att dö i en gaskammare, då med samma sorts gas som användes i Auschwitz.