Tidöpartierna har kommit överens om att sänka reduktionsplikten till sex procent vid årsskiftet. Det gäller både bensin och diesel och beskedet kom innan partiledardebatten i SVT på söndagskvällen. Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen säger till kanalen att ”vi ser det som en stor seger”. Beskedet möts av stor kritik från Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi som säger att det är ”ett gigantiskt svek mot våra barn mitt i en klimatkris”.

Lagen om reduktionsplikt tvingar företag som säljer diesel och bensin att minska utsläppen av fossila bränslen. Man blandar till exempel biobränsle i tankarna. Att Tidöpartierna sänker gränsen är inte så överraskande då man tidigare kommit överens om att sänka den till EU:s mininivå. Regeringen har dock haft en annan definition av detta än Sverigedemokraterna, som menade att gränsen är noll procent.

Att sänka den till sex procent kan innebära att dieselpriset kan bli 5,50 kronor billigare per liter 2024. För närvarande ligger den på 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Kinnunen säger sig vara nöjd med beslutet, även om man tidigare krävt en nollnivå. I mars hotade partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt med regeringskris om det inte blev noll procent, skriver Expressen.

Enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) ligger de svenska klimatmålen fast och den fossilfria elproduktionen är nyckeln till Sveriges klimatomställning.

På DN Debatt skriver Tidöpartiernas partiledare att reduktionsplikten inte visat sig vara en effektiv klimatpolitik. I stället vill man nu värna hushållen, som pressas hårt av den ekonomiska krisen.

Enligt Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi har regeringen nu i praktiken övergett klimatmålen. På Twitter skriver hon:

”Genom att först tvärnita elektrifieringen och nu öka importen av bensin och diesel kommer utsläppen från transporterna att öka, inte minska.

”Det är ett gigantiskt svek mot våra barn att mitt i en klimatkris öka utsläppen och låsa fast Sverige i fossilberoende.”

Med den här regeringen går Sverige från att vara en del av lösningen till att vara en del av problemet när de blåbruna nu väljer att elda på klimatförändringarna och frångå klimatmålen.”

https://twitter.com/martastenevi/status/1655189670249070594

Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna, säger till TT:

”Sverigedemokraternas väljare börjar bli luttrade nu kring löftessvek. Man lovade att sänka priset vid pump med tio kronor och nu kommer ytterligare besked om något som kommer att ske längre fram, men man vet inte konsekvenserna av politiken. Förra gången de sade att de sänkte skatten med en krona blev det 14 öre. Återigen är det mycket prat men lite som levereras.”

Biodieselns lov sjungs av många. På senare år även av bränslebolagen som investerat miljarder i det förnyelsebara framtidsbränslet.

De som protesterat är främst kunderna, som måste betala mer för att kunna ta sig fram i vardagen.

Problemen stannar inte bara vid plånboken. Bränslet protesterar när det är kallt. Det märkte till exempel Hallandstrafiken som tvingades ställa in busslinjer i december för att biodieseln frös i tankarna. Fryser gör det även i Västerbotten:

– Blandar du in raps så har den sämre köldtålighet. Det är ställt utom allt tvivel. Om man faller tillbaka på något känt så vet man att det fungerar, i stället för att man ska använda kunden som någon sorts experiment.

Det säger Per-Erik Jakobsson, vd på Skelleftebränslen. Bolaget har sålt så kallad blankdiesel vid pump i flera år. Blankdiesel, även kallad MK1, är så nära ren diesel man kan komma i dag.

Jakobsson skriver under på den gröna omställningen, men menar att Sverige går för fort fram. I koncernen har man två vindkraftverk och håller på att bygga två vätgasanläggningar.

– Det gäller att hitta rätt former. Vi i Sverige kan inte hitta på något eget. Vi måste leva i harmoni så att våra entreprenörer och åkare kan existera och leva.

SVT rapporterade i måndags om norrlänningar som väljer att köpa blankdiesel i stället för biodiesel. Man fick också veta att OKQ8 och Circle K har valt att följa Skelleftebränsles exempel, och börjar sälja den under tre vintermånader.

När under året säljer ni blankdiesel?

– Hittills säljer vi blankdiesel året runt, berättar Per-Erik Jakobsson.

Till SVT sa konkurrenterna att det var under en tremånadersperiod?

– Det här har hetsats upp, men det här är inget ovanligt. Det har pågått under många år. I norra Sverige har bolag kört blankdiesel under vissa perioder på grund av klimat och temperaturer och annat. Men vi har valt att göra det över året.

På OKQ8:s ekonomichef lät det som att han gjorde det under galgen. Mitt intryck var att han led av det – att det inte var moraliskt bra att sälja blankdiesel?

– Jag måste säga att jag förstår inte det. Lagen är lika för alla. Det spelar ingen roll vem du är, du ska leva upp till reduktionspliktslagen punkt slut. Gör du det så är du hemma,

Jakobsson förklarar att det är dyrare att sälja blankdiesel, och därmed svårare. Reduktionsplikten gör att det är billigare att blanda in biobränsle än att kompensera eller att betala sanktioner för avsaknaden.

– Men det är upp till dem. Jag skulle inte säga att man gör det under galgen. Man fattar beslut om affärsstrategier. Vi är beredda att ändra oss varje dag. Vi kommer ändra oss om lagen stipulerar annat eller om det gagnar våra kunder.

Reduktionsplikten

Inblandningar av raps-, soja- eller majsolja i dieseln ska rädda klimatet, och det måste vi alla förstå, säger politikerna.

S/MP-regeringen, tillsammans med V drev igenom reduktionsplikten i riksdagen 2017.

2021 beslutade riksdagen att utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel ska ha minskat med 66 procent år 2030. Det tåget hoppade även de borgerliga partierna på, och röstade för. Endast SD var emot förslaget. Det stora målet är att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2045.

Just nu ligger reduktionsplikten på 30 procent, men lagom till valet tyckte Ulf Kristerssons Moderaterna och de andra nuvarande regeringspartierna att bränslepriserna var för höga och gick till val på att sänka den.

Språklektion

– Och så inget å i "Skellefte". Som vi säger här uppe i Norrland: Skelleftebränslen, betonar Per-Erik Jakobsson.

När du ändå tar upp det, varför säger ni så i Norrland? Lule, Pite, Skellefte, Ume?

– Vi är ju framåtlutande så vi försöker få det att gå lite fortare att prata. Nej, det vete fan. Det är väl bara en dialektfråga. Men så säger vi i alla fall.

Alla moderna dieselbilar, från årsmodell 2016, är obligatoriskt utrustade med ett Adblue-system. Detta för att kunna leva upp till utsläppskraven för Euro-6. Systemet har funnits hos lastbilar och traktorer sedan 2006, och syftet är att minska utsläppet av kväveoxider och sänka det så kallade NOx-värdet. Adblue är vätska baserad på urea och vatten. Man häller alltså mer eller mindre piss i tanken i ett försök att ”rädda miljön”.

Men allt är inte guld och blåa skogar med Adblue. Bilbranschen har inte kommunicerat alla olika problem kopplat till Adblue-systemet. Partikelfilter i dieselbilar var ju till exempel ett hett ämne för några år sedan, eftersom dessa är kostsamma att byta ut, vilket gäller även Adblue. Detta fick jag själv erfara nyligen. Efter att min bil bara gått 6 tusen mil, väntar jag nu på en tid hos verkstaden för att byta ut hela systemet; en reparation som kostar cirka 20 000 kronor. När jag, gravt snopen och förbannad, gjorde efterforskningar upptäckte jag att det är många fler än jag som drabbats. Adblue-systemet verkar vara en symbolpolitisk snabblagning som varken är tillförlitlig eller hållbar – däremot är det en bra inkomstkälla för verkstäder och bileftermarknad.

Mekanismen med Adblue-systemet är att bryta ned kväveoxid till kväve och vatten. Detta genom en så kallad selektiv katalytisk reduktion, SCR. Adblue pumpas in i förbränningssystemet precis före avgaserna når SCR-katalysatorn. I SCR-katalysatorn omvandlas urinsyran till ammoniak, på det viset reduceras kväveoxiden och deras utsläpp.

Gör man en internetsökning upptäcker man snabbt att många drabbats av problemen. Jag läser bland annat om arga nordbor som redan vid tio–elva minusgrader har fått systemet förfruset. Problemen finns hos bilmärken som till exempel Volvo, BMW, Peugeot, Citroën, Mercedes-Benz, Audi och Volkswagen. När det är kallt sprutas även ren diesel in i avgaserna för att skapa högre avgastemperaturer – för att i sin tur kunna aktivera Adblue-processen. Ett annat vanligt problem är kristallbildning i systemet, som förstör katalysatorn och andra viktiga komponenter. Adblue-vätskan är kraftigt frätande på kablar och elektronik. Ytterligare ett vanligt problem är fel på NOx-sensorn, den anordning som ska reglera temperaturen för att detektera kväveoxider i avgassystemet.

Jag känner ett visst ansvar vad gäller bilval inom familjen, och nu hade mitt bilköp skapat ett hyfsat stort läckage i hushållskassan. Jag kände mig lite dum att jag inte ens hört talas om det utbredda problemet med Adblue-systemet, och jag gav mig på ett försök att stöka över problemet lite snabbt och billigt. ”Vi kopplar ifrån skiten” sa jag till mannen, men det visade sig vara lättare sagt än gjort. För det första är det olagligt, och för det andra påverkar det utsläppen så att man sannolikt inte blir godkänd på besiktningen. En del bilmärken erbjuder dock ersättning för hela, eller delar av, reparationen – så skulle du drabbas är det väl värt att kolla upp detta via din märkesverkstad.

Ett annat problem med Adblue är tillgången till vätska. Sanktionerna mot Ryssland har skapat problem att få tag på Adblue i butikerna, och det har ofta varit slut på hyllorna. Nu verkar det som att människor runtom i landet har börjat hamstra Adblue-dunkar (hållbarheten sägs vara 18 månader så var varsam med hamstringen). Sedan årsskiftet har Adblue blivit dubbelt så dyr, då priset är helt kopplat till råvarupriset på naturgas. Skulle tillgången till naturgas strypas helt, kan det i värsta fall innebära att 97 procent av alla lastbilar och 10-12 procent av alla personbilar inte längre kan rulla i Sverige. Och enligt MSB finns det inget beredskapslager av Adblue… heller. Nästan hela transportsektorn skulle stå still, och likaså transport av mat, mediciner och ja… ni kan ju räkna ut resten.

Då struntar jag väl i att tanka Adblue då, säger någon. Nope. Blir tanken tom, går motorn ner i serviceläge och bilen tar sig bara fram i krypfart. Kan man pissa i tanken då? Jag ser redan framför mig hur smidigt detta skulle vara, framför allt för alla som har en man i hushållet. Problemet är dock att Adblue innehåller cirka 33 procent urea, och din urin bara 2–4 procent. Sen är det alla salter, proteiner och hormoner, som skulle göra att systemet slår bakut. Så skulle Adblue-tanken bli tom, blir det betydligt billigare att ringa bärgaren och kissa i diket istället.

Skulle Adblue-krisen slå till med full kraft, är den enda lösningen att legalisera frånkopplingen av systemet. Vi hoppas att EU-kommissionen i så fall kan inneha denna kognitiva flexibilitet, men om du vill ta det säkra före det osäkra finns det framför allt tre lösningar:

1. Skaffa det beredskapslager som MSB saknar.
2. Bli polare med en duktig motortrimmare som kan avinstallera systemet medan du hittar en annan bil.
3. Undvik nyare dieselbilar (och bli istället duktigare på att sopsortera/få dina kossor att prutta mindre/cykla till jobbet för att dämpa eventuell klimatångest).

Bensinbolagen sänker priserna i dag, till 21:78 kronor för en liter bensin och 25:66 kronor för en liter diesel. Det är en liten seger för hårt prövade svenska bilister och företag, men det finns de som vunnit större segrar.

Alla oljebolag täljer svart guld just nu. Främst av dem Aramco, den saudiska statens egen kassako, vars resultat första kvartalet visar en vinst på 417 miljarder kronor efter skatt. Det är drygt fem svenska försvarsbudgetar.

Kinesiska Sinopec och Petrochina, franska TotalEnergies, brittiska BP, amerikanska Chevron, brasilianska Petrobras – alla gör de mångmiljardvinster. Här är några vinnare till:

Shell

Första kvartalet i år visade på ett rekordresultat för brittiska Shell, med en vinst på 96 miljarder kronor. Den 7 juli flaggade bolaget för att vinsten andra kvartalet kommer att bli större än man trott. Analytiker uppskattar att den kommer att landa på runt 114 miljarder kronor.

Enligt bolaget är det i synnerhet raffineringen av olja som är lönsam just nu. Högre intäkter från den verksamheten gör att vinsten för andra kvartalet tar ett skutt med drygt 10 miljarder kronor.

Exxon Mobil

Det är snart tio år sedan familjen Rockefeller bestämde sig för att hoppa av oljebranschen helt, och i stället satsa på fossilfria investeringar. Sedan dess har de bedrivit ett krig mot den största arvtagaren till deras gamla Standard oil, Exxon Mobil. Exxon måste ta ansvar för klimatförändringarna likt tobaksbolagen avkrävts ansvar för tobaksskador, menar familjen.

Det är inget Exxon är intresserat av, utan man tuffar vidare. Amerikas största oljebolag gjorde en vinst första kvartalet i år på 93 miljarder kronor, och signalerar för en rekordvinst andra kvartalet på hisnande 169 miljarder kronor.

Exxon tjänar "mer pengar än Gud" sa president Joe Biden i början av juni, i ett försök att undkomma ansvar för den inhemska inflationen och det höga bensinpriset.

Bolaget förklarar det stora vinstlyftet jämfört med första kvartalet. Anledningen är en drygt 47 miljarder kronor högre vinst på bensin och diesel och en drygt 30 miljarder kronor högre vinst på olja och gas.

Ryska oljebolag

De ryska oljebolagen brottas med ekonomiska sanktioner. I mitten av maj hade den sammanlagda försäljningen av rysk olja gått ned med 830 000 fat per dag.

Det största bolaget Rosneft stod för den största minskningen med 560 000 fat råolja per dag, från 3,8 miljoner till drygt 3,2 miljoner fat per dag. Som lök på laxen avgick Vladimir Putins gamle vän, förre tyske förbundskanslern, Gerhard Schröder från bolagets styrelse.

Kina är den största köparen av rysk olja och har ökat inköpen. Jämfört med olja från andra länder säljs den ryska just nu med rabatt, upp till 30 procent.

För att motverka sanktionerna försöker Ryssland öka exporten till Asien, och då inte bara till Kina. Indien har mer än fördubblat sin import. Utrikesminister Sergej Lavrov får slita hårt för att uppbåda och behålla politiska och ekonomiska relationer. Nyligen, före G20-mötet i Indonesien, besökte han Mongoliet och Vietnam.

Flörtandet med Asien verkar fungera. Den ryska oljeproduktionen gick upp fem procent första halvan av juni. Trots givna rabatter så gör Ryssland stora vinster på grund av det höga oljepriset. Men det är svårt att veta exakt hur stora vinsterna är.

Equinor och norska staten

Det statliga norska oljebolaget Equinor, en sammanslagning av Statoil och Norsk hydro, badar i pengar. Vinsten efter skatt uppgick första kvartalet till 54 miljarder svenska kronor.

Eftersom bolaget betalar skyhög norsk skatt så dränktes norska staten i skatteintäkter: 135 miljarder kronor. Den norska skattemyndigheten gissar att drygt 760 miljarder kommer att rinna in under året.

Det är trevligt för alla i vårt västra grannland, kunde man tro. Det norska miljöpartiet känner av ett gnagande samvete. Under rubriken "Norge tjener fett på krigen" gick stortingsledamoten Rasmus Hansson i förra veckan ut i en debattartikel och sa att landet borde skänka 400 av miljarderna till Ukraina.

Svenska staten

Finansminister Mikael Damberg har inget statligt oljebolag, men han har svenska bilister som han kan pumpa på skattepengar. Den som tankar betalar först för bensinen, och sedan moms på den. Sedan tillkommer energiskatt och koldoxidskatt, och som strössel på mjukglassen avslutas allt med moms på skatten.

Förra året drog staten in 48 miljarder kronor i energiskatt och koldioxidskatt på fossila bränslen. Då är inte den dubbla momsen inräknad.

Om det är till någon tröst så ligger energiskatten och koldioxidskatten på ett fast belopp för varje liter bränsle. Det betyder att statens procentuella kaka minskar när priset rusar i höjden. Om bensinpriset går över 21:40 kronor kan man korka upp champagnen. Då är nämligen skatten mindre än hälften av priset.

Berätta inte om den uträkningen för Per Bolund (MP), om du vill ha råd att ta bilen till jobbet. I höstas, när oppositionen ville tvinga fram en sänkning av bensinskatten med 50 öre, iklädde sig Bolund aktivistrollen och demonstrerade mot sänkt skatt på Medborgarplatsen i Stockholm.

– Vi har enligt forskningen åtta år på oss att vända klimatutsläppen och få ner dem till noll. Då behövs en kraft i regeringen att fatta beslut som leder dit, sa han då.

Nu är det bara sju år kvar.

Elpriserna slår rekord mitt i sommaren när naturgasen sinar i Europa. Rekordhöga bensin- och dieselpriser. Putin kränger sin gas ändå och världens oljebolag badar i pengar.

Bensinpriset

Chockrubriker sågs redan i höstas om rekorddyr bensin och diesel, men sedan dess har priset rusat. Bensinpriset har ökat drygt sex kronor och dieseln har gått upp nästan sju kronor sedan i oktober. Snittpriset i juni var 23:88 för en liter 95-oktanig bensin och hela 26:01 för en liter diesel.

"Putinpriser", säger statsministern om de höga drivmedels- och elpriserna. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson hakar på. Men faktum är att dieseln sprängde 20-kronorsvallen vid årsskiftet och bensinpriset nådde 19 kronor redan innan krigets utbrott. Oppositionspolitikerna slår tilbaka och menar att regeringen har gjort för lite för att sänka företagens och det svenska folkets kostnader för drivmedel.

Det är många faktorer som samverkar och som ger oss dagens höga priser. Det är både Putin- Maggan- och Märtapriser vi ser. Bakom ligger det höga oljepriset, skatterna och den så kallade reduktionsplikten.

Bilisten betalar strax över 10 kronor i skatt i dagsläget för en liter bensin. Då är det koldioxidskatt, energiskatt och moms. Ändå sänktes skatten med sammanlagt 50 öre den 1 maj.

Tillsatserna som späder ut drivmedlet, tvingande enligt den så kallade reduktionsplikten, är dyra samtidigt som de minskar effektiviteten i drivmedlet. Kunden får betala mer och tanka oftare.

Plikten är särskilt stor för dieseln, som med HVO-tillsatser och annat måste koldioxidreduceras med 30,5 procent. Bara förra året steg dieselpriset med nästan 35 procent. Sedan årsskiftet har inte bara kriget i Ukraina påverkat priset, utan också ännu strängare miljölagstiftning.

Biobränslet som tillsätts består av biologiska fetter som raps-, majs- och palmolja. 40 procent av dieseln består nu av biobränsle, vars råvarupris är mer än det dubbla jämfört med fossilt bränsle. En rent fossil diesel skulle vara drygt fem kronor billigare. Värt att notera är att priset på dessa oljor stigit kraftigt, vilket får direkta konsekvenser på matpriserna. Indirekt slår detta miljökrav med ökade transportkostnader på allt som kräver transporter.

Elpriser

Sverige svettas i sommarens rysshetta och den som vill slå på luftkonditioneringen får betala dyrt. I går slogs rekord i de två sydligaste energiområdena, alltså från Dalarna och Gävle och söderut. Sex kronor per kWh. Normalt för juli är cirka 30 öre per kWh, alltså 20 gånger mindre.

Ryska Gazprom har minskat tillförseln av naturgas till Europa och det beror, säger man, på att det saknas viktiga reservdelar från Kanada. Nu stängs gasledningen Nord Stream 1 ned helt, eftersom den ska genomgå årligt underhåll. Det är osäkert när leveranserna kan återupptas och många oroar sig för att Ryssland avsiktligt kommer att låta bli att släppa på gasen igen.

Sverige konsumerar inte jättemycket naturgas. Gasen står för cirka tre procent av all energiförbrukning. Det gör inte att Sverige klarar sig när gasleveranserna stryps. Länderna nere på kontinenten kommer att behöva kompensera för gasbristen och köpa annan energi. En större efterfrågan kommer att leda till höjda elpriser i Sverige. Det ser vi redan.

Ett samspel

Efterfrågan på energi och drivmedel hänger ihop. Brist på naturgas leder till ökad efterfrågan på olja som el- och värmekälla. Ökad efterfrågan på olja leder till högre drivmedelspriser.

Den ryska oljan och gasen hittar köpare trots sanktionerna från väst. Nu säljs den i stället till Kina och Indien. I Indien raffinerar man oljan och säljer den till USA och Europa som diesel.

Joe Biden reser snart till Saudiarabien, med en önskan att få kronprins Mohammed bin Salman att pumpa mer olja ur sanden. I stället för ett pris på omkring 100 dollar per fat, där det legat sedan kriget bröt ut, vill Biden nog gärna ha ned det till under 60 dollar. Därunder låg det i flera år fram till förra sommaren.

En sådan prissänkning skulle hjälpa ekonomin på amerikansk hemmaplan och resten av den inflationstyngda världen. Samtidigt som den skulle minska de ryska intäkterna av oljeförsäljning.

Oljebolagen

I maj släppte världens stora oljebolag sina rapporter för årets första kvartal, och de visade på enorma vinster. Tillsammans gjorde de tio största bolagen en vinst på 1 600 miljarder kronor före skatt. Bara saudiska Aramco gjorde en vinst på 750 miljarder kronor, som blev 417 miljarder efter skatt.

Kriget i Ukraina bröt ut först den 24 februari. Förmodligen kommer oljebolagen att redovisa ännu större vinster för kvartal två, med tre krigsmånader på raken.

I morgon tar vi upp hur stora oljebolagens vinster är de senaste månaderna – och visar hur stora statens skatteintäkter är på grund av att du tankar bilen och tänder belysningen.

Många är upprörda över att Alex Schulman vill avskaffa midsommarfirandet. Han framför budskapet i en kolumn i DN.

Jag tycker inte vi ska hacka för mycket på Alex. Inte för att jag själv vill avskaffa midsommarfirandet. Tvärtom.

Men det är lite synd om Alex – han blir med största säkerhet mycket sällan inbjuden till att fira midsommar med någon.

Vem vill liksom fördärva den trevliga samvaron med familj och vänner?

Att bjuda in Alex till midsommarfesten skulle vara som att be Fredrick Federley inviga ett dagis. Utan någon som helst jämförelse i övrigt mellan dem så skulle i båda fallen stämningen bli ganska tryckt.

Det sägs att till och med Sigge Eklund har mobilen avstängd dagarna innan midsommar, bara för att slippa svara när Alex ringer och säger: ”Tjena, det är Alex, vad gör du i midsommar?”.

På midsommarafton vill man kunna sitta och äta, dricka, och prata fritt med människor man tycker om. Den långa ljusa kvällen och natten inbjuder till det. Men som alla vet kan man räkna med att Alex kommer att lyssna på allt som sägs i ett sådant sammanhang för att kunna använda som underlag för att förtala andra, och framhäva sig själv. Inte en idealisk gäst vid midsommar – eller vid något tillfälle överhuvudtaget.

Morgan säger vi ska beväpna oss

Morgan Johansson har i en radiointervju om dieselstölder förklarat att det är upp till dig och mig att skydda oss. När han fick frågan om vad polisen ska göra för att stoppa ligornas härjningar svarade Morgan:

”Samtidigt ska man väl komma ihåg att de här företagen tjänar väl ändå en hel del pengar. Man har ju ett eget ansvar också, faktiskt, att medverka till att man skyddar sin egendom. Man kan inte bara lägga över allting här på att polisen ska lösa alla problem.”

Med tanke på att ligorna ofta slår till mot lantbrukare och småföretagare som har entreprenadmaskiner som dumpers, lastare och grävmaskiner blir förstås uttalandet ganska märkligt. Det är inte precis företagare som Joakim von Anka-vältrar sig pengar.

Vi får väl anta att Mogge helt enkelt missuppfattat allting. Han tror att dieselligorna åker ut till raffinaderier och borrar hål i oljebolagens stora tankar och tömmer dem, och så tänker Mogge: ”Men, BP och Statoil har väl råd att fixa bevakning av sina lager”.

Men att Mogge inte har något grepp om verkligheten är kanske inte det intressantaste – det är istället att han nu säger att du och jag har rätt att värna vår egendom, och inte behöver bry oss om att ringa Tusse Batong, för vi ska inte vänta oss att ”polisen ska lösa alla problem”.

Tack Mogge! Många kommer nog att för en gångs skull följa ditt råd. Därför – ett litet investeringstips: köp aktier i företag som säljer baseballträn, och handeldvapen.

Mogge själv har fixat sitt eget skydd genom att inleda ett förhållande med Emelie Karlsson som är anställd på Säpo. En slags personskydd de luxe, och också ekonomiskt förmånligt för den omvittnat snåle Mogge. När han och Emelie har romantisk middag på någon fin restaurang slipper Mogge betala för båda eftersom hon kan dra av det på traktamentet.

Jag tror Mogge kan känna sig trygg med Emelie, hon klarade tydligen sitt senaste skytteprov i Säpo med glans. En del påstår att det beror på att Mogge var med och fungerade som stativ.

Reinfeldt vill rasera mer

Fredrik Reinfeldt har dykt upp i en stor intervju i Dagens Nyheter. Man kunde tycka att han kanske numera borde hålla en låg profil efter sina insatser som statsminister, och stryka runt iförd lösskägg, peruk, baseballkeps och solglasögon de gånger han går ut. Så är det nog antagligen också, men han betraktar väl DN som ett slags skyddat rum där han inte behöver svara på besvärliga frågor och få kritik, och framträder därför där i helfigur och pratar på.

Det visar sig att Fredrik har kvar sina gamla åsikter; vi ska öppna våra hjärtan, våra gränser – och därmed också våra plånböcker och hem – eller som det sammanfattas i DN:

”Men själv står han fast vid att invandring är nödvändigt för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas och ge medborgarna ett gott liv. Inte minst gör den demografiska utvecklingen med lågt barnafödande och en åldrande befolkning att det kommer att krävas ett inflöde av människor till Sverige.”

Samtidigt kommer det nu larmrapport efter larmrapport från vården.

I Helsingborg kommer man i sommar bara att kunna ta emot den som riskerar att bli väldigt sjuk eller att dö. Alla andra får lida hemma, eller var de nu faller ihop av smärta.

Det finns inte personal.

I Dalarna är har man nu en kampanj för att fylla luckorna i vård och äldreomsorg med hjälp av pensionärer som ska lockas tillbaka till arbetet.

Alltså: för sju år sedan förklarade Fredrik för oss att vi måste  öppna våra gränser för att invandrare ska kunna ta hand om dem som bor i Sverige när de blir sjuka och gamla.

Var står vi sju år senare efter det att hundratusentals utlänningar som ska rädda vård och omsorg kommit hit?

Jo, vi tvingas kalla in dem som är gamla för att vi ska klara vården av dem som är sjuka.

Och Fredrik får prata fritt i DN om att vi måste få in ännu fler invandrare för att klara vården av sjuka och gamla, ingen kritisk fråga.

Grattis Sverige till ytterligare ett bidrag; bilbidraget! Regeringen har höjt bränsleskatten så pass mycket att vi nu behöver skattefinansierat bidrag för att kunna betala skatten. Man får dubbeltänka flera gånger för att inse att det verkligen är så skevt som det låter. Priset på olja har stigit, men det borde kompenseras med sänkt skatt. För här har Sverige marginal att ta av.

Sverige har världens högsta dieselpriser och ett av världens högsta bensinpriser – som till betydande del utgörs av skatt (60% för diesel och 40% för bensin). Nu sänks dock bränsleskatten, äntligen. Men det är bara tillfälligt, och sänkningen är en dryg krona… En ynklig reduktion som (väldigt lämpligt) gäller fram tills strax efter valet. Och bilbidraget, som består av en tusenlapp per bilägare, framstår som en förnedrande liten muta i sammanhanget.

Regeringen föredrar bidrag framför skattesänkningar, det är sedan gammalt. Höjda skatter är oftast här för att stanna. Subventioner och bidrag är lättare att både implementera och avskaffa, och den tålmodige skattebetalaren tackar och bockar för de avdrag man har fått fram tills de försvinner. Men bilbidraget räcker inte ens till att fylla en tank.

Politikerna skyller de höga priserna på Putin, trots att priserna höjdes kraftigt långt innan Ryssland gick in i Ukraina. Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar säger dessutom att skattesänkningar skulle gynna Putin. ”När man sänker skatten så blir det större andel pengar man betalar till Putin” sa vederbörande i en intervju i TV4. Kan man enkel procenträkning, förstår man snabbt att detta är rent ordbajseri. Putin får ju inte de facto mer krigspengar bara för att andelen skatt är lägre. Politiska bortförklaringar lindas in i Orwellskt nyspråk, och har politikerna tur så har medborgarna i vanlig ordning så fullt upp med att stressa mellan jobb och familj (för att kunna betala bränsleskatt), att ingen hinner stanna upp och analysera den information vi får till oss. Det är väldigt viktigt att marknadsföra statsmakten som den godhjärtade räddaren i nöden, som skyddar sin befolkning från ondskans klor, istället för att stå rakryggad och förmedla den stora bilden.

Resonemanget spricker dessutom i fler ändar. Rysk råoljeimport utgör nio procent (2021) av den totala svenska importen. Dessutom har Preem – som i dag är ensam bland de stora bolagen om att köpa olja från Ryssland – sedan flera veckor tillbaks stoppat importen av rysk olja och köper istället från Nordsjön, Västafrika och Medelhavet. Ska vi för övrigt prata om krigspengar, kan vi istället fokusera på den ryska energi vi sedan lång tid tillbaka importerat till Europa på grund av nedlagda kärnkraftverk. Lösningsförvirrad klimatpanik har cementerat ett farligt beroende av rysk gas. I dag kommer cirka 40 procent av EU:s naturgasimport från Ryssland och transporteras genom svenskt vatten. Detta är en separat energihistoria – dock är det ännu ett tydligt exempel på hur politiker vill hitta syndabockar för egenvållade problem. Vad gör vi när vi står med brallorna nere medan allt går åt röven? Vi skyller på ryssen!

Om de höga bränsleskatterna syftar till att framtvinga snabbare omställning till fossilfria drivmedel, måste vi ju i så fall ha en praktisk, och mer klimatsmart, lösning som fungerar. Ska vi skaffa elbilar när vi har elbrist och elpriserna är flera gånger högre än normalt? Med de bränslepriser vi har nu, handlar det inte längre om att få stopp på någon överkonsumtion av olja. Bilister och företagare börjar gå på knäna, de har ingen lösning. Prisökningarna drabbar alltmer vår essentiella infrastruktur – den som krävs för att hålla ihop landet. Transportsektor, jordbruk, kollektivtrafik och livsmedelsindustri riskerar att bli hårt drabbat – och detta mitt i en tid av kris.

Bränslepriserna är minst sagt en het potatis och nu under valåret pågår det en sakpolitisk kapprustning bland partierna. De flesta partier kör nu över regeringen och kräver förhandlingar med EU och bensinbolagen. Det pratas om prissänkningar med 5 kronor per liter för diesel och 4 kronor för bensin, genom sänkt bensinskatt och sänkt reduktionsplikt (iblandning av dyrt och ineffektivt biodrivmedel som syftar till att sänka koldioxidutsläppet. Det man dock missar i poängen är att man importerar miljövidrigt ful-biodrivmedel från Asien). Till hösten har vi chans att påverka, och tills dess gäller det att köra jäkligt bränslesnålt… Mitt i all kognitiv dissonans känns det ändå mentalt uppfriskande att kunna påverka det man kan. Man måste ändå tänka positivt i denna (bokstavliga) soppa. Mer om detta när vi hörs nästa gång!