Storskalig utförsel av pengar till främst Turkiet har granskats av polis och myndigheter i Sverige och Danmark. Främst är det personer födda i Syrien som kom till Sverige under kriget som agerar kurirer. En del tas med i resväskor på flygplatser, på Kastrup har 22 personer gripits och sedermera dömts. Polisen i Sverige har även slagit till mot personer som fyllt lastbilar och cementbilar, på väg att lämna landet.

Polisen gjorde tillslag mot två cementbilar och två lastbilar i hamnen i Trelleborg. Där hittade man kontanter till ett värde av 40 miljoner kronor, i svensk, norsk och amerikansk valuta, skriver DN. Polisen började spana på en misstänkt pengadepå i Norge under förra vintern. En kurir detekteras, han lämnade stora summor kontanter till personer.

Efter att ha kört in i Västsverige tar svenska kumpaner över. Under våren greps också en man som misstänks vara transportör av kontanter från Norge till Sverige. Hans fingeravtryck fanns överallt på pengapåsarna, enligt senior åklagare Charlotta Stege Unger, som baserar det från Nationellt forensiskt centrums analyser.

Mannen är hemmahörande i västra Sverige och är medborgare i Syrien och Sverige. Polisen fann 900 000 kronor i kontanter i hans hem. Sammanlagt har fem män åtalats och rättegången hölls i juni. Om tingsrätten går på åklagarens linje kan det bli fyra års fängelse för de fyra chaufförerna och 4,5 år för man nummer fem. Alla nekar till brott. Två påstår att pengarna skulle användas till stöd för offren för jordbävningen i Turkiet i mars.

Åklagaren köper dock inte det resonemanget. Det finns dessutom ingen som har gjort anspråk på pengarna. Det är oklar vad syftet med pengarna var, man misstänker att transporten var på väg till Turkiet. Man har en hypotes om att pengarna är del av organiserad brottslighet.

Omfattande kriminell verksamhet

Enligt källor till Dagens Industri från flera myndigheter pågår det en organiserad smuggling av kontanter ut ur Sverige. I början av sommaren stoppade polisen en lastbil vid Ystads hamn, den hade miljonbelopp i kontanter. Man har också gjort tillslag på Landvetter flygplats mot personer som försökt smuggla ut kontanter.

Destinationen är så gott som alltid Istanbul. Alexander McQueen är tillförordnad biträdande sektionschef på bedrägerisektionen i polisregion väst. Han säger till DN att exakt slutdestination är svårt att veta, men Istanbul är en anhalt på vägen.

Tillvägagångssätten är olika. Vissa tejpar fast pengarna på kroppen, andra bär det i väskor. Det senaste halvåret har man haft sju liknande ärenden.

Även på Tullverket i södra Sverige tror man att det är en omfattande utförsel av kontanter. Och att det mesta går under radarn för myndigheterna. I Trelleborg är man till exempel inte bemannade dygnet runt. I Sverige är det dock enbart polisen som söker efter kontanter, till skillnad från Danmark där både polis och tullverk har den befogenheten.

På Kastrups flygplats utanför Köpenhamn har polisen slagit larm till svenska myndigheter. 22 svenskar har under det senaste året gripits med kontanter, på väg att flyga till Turkiet. 100 miljoner kronor har man totalt beslagtagit.

DN har kartlagt personerna. De är en blandning av folk som bor runt om i Sverige. Tre har dömts för olovlig körning och en för sexuellt ofredande. De har dock gemensamt att de flesta invandrat från Syrien under inbördeskriget 2014–2016 och är nu svenska medborgare.

16 är från Syrien, 2 från Irak, 2 från Turkiet, 1 från Palestina och en har okänt hemland. Den danska tullen prioriterar penningsmuggling och använder sig av sedelhundar. Alla som för ut över 10 000 euro (118 000 kronor) ur ett land i EU måste deklarera. I princip samtliga gripna har dömts för brotten, och fått mellan åtta månader och tre års fängelse.

Flera har uppgett sig vara kurirer som utfört uppdrag mot betalning. Vissa känner sig lurade. Oftast har kurirernas dna inte funnits på själva sedlarna, polisen tror därför att de packats av någon annan som lett operationen. Förklaringarna till var pengarna kommer ifrån varierar, ingen version har kunnat styrkas i domstol.

Pengar kommer dock tillbaka till Sverige, ”tvättade”. Brottsvinster i Sverige investeras utomlands, och förs senare tillbaka. Ekobrottsmyndigheten säger att en del kan vara legala pengar, men det mesta kommer från brottslig verksamhet.

Enligt transportminister Thomas Danielsen (Venstre) har frågan om statligt stöd varit en viktig del också när det gäller borttagandet av utdelningsplikten i det nya postavtalet. ”Vi får inte ge statligt stöd till ett visst företag för att tillhandahålla en viss produkt som andra företag också kan tillhandahålla”, säger han till DR Nyheder.

Både Dansk Folkeparti och Danmarksdemokraterne kritiserar det nya avtalet, och menar att borttagandet av utdelningsplikten ökar skillnaden mellan stad och landsbygd. Men enligt regeringen gynnar det nya avtalet landsbygden, som får möjligheten att välja vem som ska dela ut brev och paket.

De nya ändringarna i postlagen träder i kraft den 1 januari 2024.

2017 fick 30 procent av de anställda på danska PostNord tre årslöner i avgångsvederlag när de sades upp.

”Vi hade under natten i Helsingborg ett rån där en bil blev tillgripen. Larmet kom klockan 01:52. Strax efter klockan fem kan vi se att bilen passerat Öresundsbron, varpå vi kontaktade dansk polis”, sa Sara Andersson, presstalesperson vid Region Syd, till Aftonbladet.

De färdades i två bilar, och den 22-årige mannen i en av bilarna, en svenskregistrerad Volkswagen Golf, försökte köra på en polis. Polisen tvingades skjuta skarpt, och jakten slutade. ”Flera skott avlossades under jakten”, sa Espen Godiksen, vakthavande vid Köpenhamnspolisen, till Aftonbladet. I passagerarsätet fanns en 23-årig kvinna. Även den andra bilen var svenskregistrerad; föraren uppges vara en 21-årig man med en 24-årig kvinna som passagerare.

Eter beslut av dansk åklagare har de fyra personerna överlämnats till Sverige, rapporterar Danmarks Radio.

”Jag grät av glädje över att jag höll i en individ som levde i 16 år. Det är verkligen goda nyheter för bevarandet. Alla mina kollegor skrattade åt mig för att de tyckte att jag var så känslomässig”, säger Rasmussen. Den tidigare rekordinnehavaren tros vara en nioårig igelkottshona på Irland, identifierad av forskare 2014. Det vanligaste är att igelkottar blir ungefär två år gamla.

Dessvärre dog Thorvald i ett av Danmarks vilda rehabiliteringscenter, efter att ha blivit biten av en hund. Rasmussen säger att hundar ska hållas kopplade, eller låsas in på natten när igelkottar är ute.

# More images available in the Full Article

Igelkottarna minskar i många europeiska länder, främst på grund av att livsmiljöerna förstörs och att jordbruket intensifieras. Populationen på landsbygden i Storbritannien har minskat med 75 procent i vissa regioner på 20 år.

I 35-åringens hem hittades kemikalier som kunde användas till en bomb, skjutvapen, ammunition och flera stålkulor. Mannen sa sig vara oskyldig, och hävdade att de tolv kilona med pulver och kemikalier var avsedda för ett fyrverkeri.

”Vi har inte fått reda på var ett terrordåd skulle ske, men vi är av den klara övertygelsen att vi med gripandena förhindrat att en attack genomförts”, säger åklagarna John Catre Nielsen och Kirsten Jensen, uppger danska Netavisen.

Masry fick 16 års fängelse, vilket är det längsta straff som hittills dömts ut för terrorbrott i Danmark (livstids fängelse är det högsta tillåtna, enligt lagen). Mannens fru och bror fick nio respektive sex månaders fängelse. Masry och brodern utvisas när straffet är avtjänat. Totalt har 13 personer suttit häktade, men anklagelserna mot de övriga har tidigare lagts ned.

Det tog sex veckor att få till en ny regering, och nu är det dags att kavla upp ärmarna. De planerade skattesänkningarna finansieras genom ett sänkt reseavdrag. Dessutom införs ett skattestopp; om skatten i framtiden höjs på ett område, så måste det följas av sänkt skatt på ett annat.

Välfärden ska bli mindre reglerad och omfattningen av den statliga tillsynen ska minska, där enskilda chefer får större makt över sin verksamhet.

För att snabbare nå målet om att två procent av BNP ska läggas på försvaret görs flera stora satsningar. Bland annat upphör store bededag (stora bönedagen), som firades fjärde fredagen efter påsk. I och med det har Danmark nu blott elva officiella helgdagar, mot Sveriges 13.

Det blev ingen vågmästarroll för Lars Løkke Rasmussens nybildade parti Moderaterne. Mette Frederiksens socialdemokrater med stödpartier lyckades säkra en majoritet med sammanlagt 90 mandat av de 179 som stod på spel.

Segern säkrades på Grönland, där de två socialdemokratiska partierna Siumut och Inuit Ataqatigiit bärgade var sitt mandat.

Statsminister Mette Frederiksen kommer trots segern för sitt block att begära regeringens entledigande hos drottningen. Frederiksen säger sig vilja uppfylla sitt vallöfte om att bilda en bredare regering för att Danmark bättre ska kunna hantera de problem som inflation, energikris och kriget i Ukraina för med sig.

Men det är inte säkert att hon lyckas. Dels har en del av hennes stödpartier markerat att de inte är intresserade av att ingå iett block som också består av partier från högerblocket, dels försöker redan partier från högerblocker locka socialdemokraternas stödpartier att byta sida.

Det kan bli utdragna förhandlingar eftersom Frederiksens majoritet är så knapp.

1 november – vad hände på valdagen, och under valkampanjens sista dagar?

23.00 Det är givet att Mette Frederiksens socialdemokrater blir det fortsatt största partiet efter dagens danska val. Det är inte lika givet att Mette Frederiksen blir statsminister.

Hon har förklarat att hon vill se en regeringskoalition med representanter från båda sidor av den politiska mittfåran.

Fredriksen menar att Danmark står inför utmaningar som är av den storleksordningen att de kräver politisk samling.

20.40 Vallokalsundersökningen visar bara marginella förändringar mot de allra färskaste opinionsundersökningarna, och valresultatet är heller inte definitivt fastställt. Tendensen är dock tydlig. Två nya partier kliver in i riksdagen – Danmarksdemokraterna och Moderaterne. Båda partierna ledda av erfarna politiker som brutit med sina gamla partikamrater. Lars Løkke Rasmussens Moderaterne kommer som väntat att få en vågmästarroll och kunna avgöra vem som bildar regering. Det kan bli Rasmussen själv.

Vänsterblocket

Socialdemokraterna 23,1 procent

Socialistisk Folkeparti 9,6 procent

Enhedslistan 6,2 procent

Radikale venstre 4,7 procent

Alternativet 3,9 procent

Frie Grønne 1,3 procent

Högerblocket

Venstre 13,5 procent

Liberal allians 9,0 procent

Danmarksdemokraterna 6,9 procent

Konservative folkeparti 5,5 procent

Nye borgerlige 3,8 procent

Dansk folkeparti 2,5 procent

Kristendemokraterna 0,4 procent

Utanför blocken

Moderaterne 9,3 procent

17.00 Enligt de senaste opinionsmätningarna kan vänstersidan samla 48 procent, medan högersidan får ihop 43 procent.

Det blir 91 procent.

Vilka får de andra nio procenten?

En stor del av dem verkar hamna hos Moderaterne, det parti Lars Løkke Rasmussen bildade efter det att han lämnade Venstre, och som snabbt blivit landets tredje största parti. Det innebär att han kan få en helt avgörande roll när det gäller regeringsbildningen.

Svaren på tre frågor kan få oss att förstå det danska valet bättre.

Varför blev det nyval?
Varför bildade Løkke Rasmussen ett nytt parti?
Varför spelar frågor om invandring och kriminalitet ingen större roll i det danska valet?
Nyvalet orsakades av att socialdemokraternas stödparti Radikale venstre krävde nyval efter det att hon beordrat masslakt på landets 15 miljoner minkar. Orsaken till avlivningarna var en fruktan för att en covid-19-mutation skulle sprida sig från minkar till människor och omöjliggöra effektiva vaccineringar. Masslakten förintade Danmarks möjligheter att exportera pälsar – en bransch där man tidigare var en av världens största aktörer.

En utredning visade att masslakten som krossade en hel sektor av näringslivet var olaglig, men valde också att konstatera att Frederiksen inte varit medveten om detta. Men det räckte för att förstärka den debatt som redan fanns om att Frederiksen härskade som en enväldig furste som gjorde som hon ville. Tidigare hade de flesta danskar betecknat hennes beteende i olika frågor som ”handlingskraftigt”, men med minkdödandet passerade hon en gräns för stödpartierna, som ville vara mer än stödhjul på den socialdemokratiska cykel som Frederiksen styrde lite som hon ville.

De senaste mätningarna ger vänsterblocket cirka 48 procent som fördelas så här:

Socialdemokraterna 25,0 procent

Socialistisk Folkeparti 9,4 procent

Enhedslistan 6,1 procent

Radikale venstre 4,3 procent

Alternativer 2,4 procent

Frie Grønne 0,6 procent

Förändringarna i vänsterblocket är marginella sedan förra valet, förutom Radikale venstre som enligt mätningarna halverat sitt röstetal.

Högerblocket får i mätningarna ungefär 43 procent som fördelas på följande sätt:

Venstre 13,6 procent

Liberal allians 7,9 procent

Danmarksdemokraterna 7,1 procent

Konservative folkeparti 5,9 procent

Nye borgerlige 4,6 procent

Dansk folkeparti 3,3 procent

Kristendemokraterna 0,9 procent

Högerblocket har två stora förlorare enligt de senaste mätningarna. Venstre som förlorat tio procent sedan förra valet, och Dansk folkeparti som förlorat fem procent.

Nya partier

På högersidan har det uppstått ett nytt parti, Danmarksdemokraterna. Det bildades i somras av den tidigare immigrations- och integrationsministern Inger Støjberg. Hon var också vice partiledare i Venstre under Lars Løkke Rasmussens tid som ledare, och i regeringsställning mellan 2015 och 2019.

Støjberg genomdrev bland annat den så kallade ”smyckeslagen” som innebar att flyktingar fick lämna ifrån sig värdeföremål.

Åtal väcktes mot Støjeberg på grund av att en av hennes åtgärder ansågs strida mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter – det gällde att man skilde minderåriga asylsökande från deras makar eller partners.

Hon ställdes inför riksrätt, dömdes till 60 dagars fängelse, tvingades avgå som vice partiledare, surnade till och bildade Danmarksdemokraterna som trots att det registrerades för bara några månader sedan alltså i mätningarna får sju procent. Politiken är som väntat fortsatt stram invandringspolitik, men också en betoning av satsningar på landsbygden.

Det finns ytterligare ett nybildat parti med bland de 14 partier som tävlar om platser i riksdagen – och det är Lars Løkke Rasmussens Moderaterne. Den tidigare statsministern och partiledaren för Venstre tvingades avgå som ledare för sitt parti efter valnederlaget mot socialdemokraterna 2019. Det var få som trodde att han tänkte lämna politiken när han efter ett tag offentliggjorde att han också lämnade Venstre. De som tvivlade fick rätt. Förra året lanserade Rasmussen partiet Moderaterna som vägrat deklarera något stöd för ett höger- eller vänsteralternativ. Rasmussen säger att det är han som utgör den politiska mitten, och att han strävar efter en bred koalition med de mindre radikala krafterna i varje block. Det är mycket möjligt att den politiske räven och erkänt skicklige förhandlaren kan framstå som en mer tilltalande partner än den ”enväldiga” Frederiksen – och det gäller partier både till höger och vänster; då kan Rasmussen bli statsminister igen.

Valdebatterna har präglats av en stor enighet om att det behövs breda lösningar för att klara inflation, energikris och den spända situationen som uppstått i och med kriget i Ukraina.

Samma enighet finns om invandrings- och integrationsfrågor – alla sluter upp bakom en med svenska mått mätt stram hållning. Därför har debatter om det ämnet också varit tämligen frånvarande.

Det partierna diskuterat är istället välfärdsfrågor som sjukvård, skola samt miljö. Men det har inte rört sig om några djupa skillnader mellan partierna. Det verkar som om partierna i Danmark är mer benägna att lyssna på väljarna, vilket gjort att partierna ganska snabbt kom att röra sig mot de starkt invandringskritiska positioner Dansk Folkeparti allt tydligare intog från och med början av 2000-talet. Följden av detta har blivit att Dansk folkeparti minskat från ett röstetal kring 20 procent under storhetstiden till cirka tre procent i dag.

Möjligen kan man alltså beskriva dansk politik som en arena där folkviljan spelar större roll snabbare än den gör i Sverige, och där politikernas personlighet är viktigare för väljarna – något som visat sig genom de goda opinionssiffrorna för Rasmussens och Støjebergs nybildade partier.

Det återstår att se hur långt det bär – eller om väljarna är mer tilltalade av tanken på en enväldig kvinna på statsministerposten.

Det danska begreppet ”hygge” är sedan några år etablerat långt utanför landets gränser. Det kan beskrivas som en mysig stämning där man tar sig tid att njuta av livet tillsammans med människor man tycker om, och kanske småbråkar om vem som har rätt, till exempel när det gäller politik. Jämfört med många andra länder i Europa – och världen – kan dansk politik nog beskrivas som just ”hygge”.

En dag innan valet har en femtedel av väljarna ännu inte bestämt sig för vad de ska rösta på. Det gör valutgången oviss. Men samtidigt finns en visshet om att hur än regeringen ser ut efter valet blir det inga dramatiska förändringar.

De som får kliva ner ett pinnhål är prins Joachims fyra barn. Han har två från sitt första äktenskap, och två från sitt nuvarande.

– Vi är alla förvirrade över beslutet. Vi är ledsna och i chock. Det här kommer som en blixt från klar himmel. Barnen känner sig utfrysta. De kan inte förstå varför deras identitet tas ifrån dem, säger grevinnan Alexandra, Joachims fru från det första äktenskap

Drottning Margrethe menar att allt är för barnbarnens bästa. I ett officiellt uttalande förklaras att drottningen har önskat att skapa ett ”ramverk” som ger barnbarnen större möjlighet ”att forma sina egna liv” utan att ta hänsyn till de förpliktelser deras gamla titlar innebar.

Drottningens övriga fyra barnbarn – som är barn till kronprins Fredrik får behålla sin titlar som prinsar och prinsessor. Men när de blir myndig kommer bara en av dem att få apanage – den framtida tronföljaren Christian.

Pape Poulsen har valsat runt i tidningarna förut, ofta tillsammans med maken Josue Medina Vasquez. En sak som kommit fram är att Pape Poulsens tidigare make inte alls är brorson till Dominikanska republikens president, som Pape Poulsen påstått. De skilde sig förra veckan.

Pape Poulsen har också tidigare sagt att maken Josue Medina Vasquez var jude, möjligen för att flytta fokus från högerpolitiken. Men det var ett ”missförstånd” sa Pape Poulsen, efter att Ekstra Bladet rapporterat att mannen kom från en familj med starkt engagerade Sjundedagsadventister.

Men än har den konservativa ledaren möjlighet att bli Danmarks första homosexuella statsminister, även om anseendet solkats den senaste tiden. Datumet för ett tidigarelagt val kommer i oktober, istället för som tänkt 2023.

Han bekräftar att både Danmark och Rwanda ser det nuvarande asylsystemet som dysfunktionellt. ”[…] endast flyktingar och migranter med tillräckliga resurser för att använda sig av människosmugglare har möjlighet att resa.” De utan pengar är ofta de mest utsatta flyktingarna i konfliktområdena.

Danmark och Rwanda har nu en gemensam ambition om ”att upprätta en mekanism för överföring av asylsökande från Danmark med sikte på asylbehandling och eventuellt efterföljande skydd i Rwanda.”

De danska socialdemokraterna har i flera år uttryckt sin önskan att etablera ett mottagningscenter för asylsökande i ”ett tredje land”, skriver danska TV 2. Danmark och Rwanda ska tillsammans nå ut till bland annat EU-kommissionen för att ”underlätta internationell dialog”.

I går eftermiddag började människor springa ut ur köpcentret Fields strax utanför Köpenhamn. Då sköt gärningsmannen fortfarande inne i gallerian; han greps senare utanför shoppingcentret. Det är inte ett terrordåd, och offren valdes ut slumpmässigt. Enligt polisen rör det sig om en 22-årig etnisk dansk, som uppges vara ”perifert känd” av polisen sedan tidigare.

Mannen la upp flera filmer på Youtube dagarna innan skjutningen; den senaste filmen heter ”Jag bryr mig inte”, där han riktar ett gevär mot huvudet. I texten till filmen står det ”Quetiapin fungerar inte” – ett läkemedel som används för att behandla psykotiska störningar.

Dagen innan attacken uppdaterade han sin spellista kallad ”Killer Music”, ett urval med bland annat låten Pumped Up Kicks som handlar om en mobbad pojke som planerar en skolskjutning.