De senaste tio åren har Stockholm stad investerat 2,1 miljarder kronor på att bygga cykelbanor i Stockholm. Miljöpartiet har varit drivande i satsningarna eftersom en stad som är mer cykelvänlig anses bidra till mindre utsläpp.

Det senaste projektet är att lägga ut röd asfalt på 900 meter av Surbrunnsgatan, och därmed vill de gröna i stadens styre markera att på den gatstumpen härskar cyklisterna. Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) förklarar att här ska det bli så att:

Bilisterna kör på cyklisternas villkor och är gäster på cykelgatan.

Trafikrytmen styrs av cyklisterna som trampar fram mitt i vägen och bestämmer hastigheten.

Surbrunnsgatan betraktas i stadens planering som ett huvudcykelstråk i den långsiktiga cykelplanen eftersom gator som cykelpendlare använder ofta korsar gatan.

Men har cyklandet verkligen ökat till en följd av miljardsatsningen? Det är lätt att tro det eftersom det sägs så i media. Men kan det vara en optisk villa beroende på att fler cyklister nu iför sig speciella kläder när de tar sig igenom staden – för att till exempel ta sig till och från arbetet.

Studerar man Stockholm stads statistik ser man nämligen att ökningen av cyklister är marginell, eller överhuvudtaget inte finns.

2012 var antalet personer som cyklade genom innerstaden 69 300 per vardag.

2022 var antalet personer som cyklade genom innerstaden 67 100 per vardag.

Antalet cyklister har alltså minskat trots satsningen.

Studerar man statistiken för cyklister som tar sig till eller från innerstaden ser man en liten ökning.

2012 var de 63 600 per vardag.

2022 var de 70 500 per vardag.

En ökning med tio procent över tio år – och alltså till en kostnad av 2,1 miljard kronor.

En ökning av antalet cyklister innebär minskade utsläpp och renare luft. Men förändringen av påverkan på miljön de senaste tio år torde vara obefintlig när det gäller cyklister i Stockholm.

Representanter för Stockholm stad – och Miljöpartiet talar ofta om den ”otroliga” och fantastiska utvecklingen av antalet cyklister i Stockholm.

Men då utgår de alltid från siffror kring år 2000 och jämför med i dag.

Inga jämförelser gör för vad som hänt under de senaste tio årens stora satsningar – för där märker man nämligen inga större förändringar; utom på ett område. Och där är förändringen till det sämre.

Förutom miljöskäl anges också säkerhetsskäl som en förklaring till miljardsatsningen på att ge cyklar mer utrymme i Stockholmstrafiken. Man vill minska risken för olyckor i trafiken.

Hur ser då statistiken ut för cykelolyckor under tioårsperioden? Har det blivit en nedgång i antalet olyckor där cyklar är inblandade?

Om vi studerar den senaste rapporten från Stockholm stad får vi veta att:

”Antalet skadade cyklister som registrerades under 2021 var 20 procent högre än snittet för perioden 2012–2021 och det högsta antalet under perioden.”

Alltså: de stora projekten för att göra Stockholm till en cykelstad har gjort att fler cyklister skadats.

Statistiken är entydig när det gäller resultatet av de 2,1 miljarderna kronor.

• Ingen stor ökning av antalet cyklister.

• Ingen nämnvärd positiv påverkan på miljön.

• Antalet skadade har ökat drastiskt.

Men vem vet, allt kanske vänder när 900 meter av Surbrunnsgatan belagts med röd asfalt? Beslut fattas 16 februari.

Cyklistvelometern är här! Vad har kommunpolitikerna gjort för att förbättra folkhälsan och miljön? Nu får de sin dom.

Vartannat år släpper Cykelfrämjandet sin nöjdhetsundersökning kallad Cyklistvelometern där landets cyklister får säga sitt. Med hjälp av 25 000 enkätsvar har intresseorganisationen sammanställt en kommunranking som visar var cyklisterna är nöjdast.

I år toppas listan av Karlstads kommun, följd av Linköpings och Vänersborgs kommuner. Alla tre är nya på prispallen efter att Karlstad och Linköping för två år sedan delade på femteplatsen och Vänersborg belade sjundeplatsen.

I år är Tanums, Sotenäs och Lekebergs kommuner sämst enligt dem som cyklar där.

2020 var det Finspång som hade nöjdast cyklister. I år hamnar kommunen på femte plats. Det årets tvåa Örebro återfinns på sjunde plats i den nya rankingen. Malmö delade tredjeplatsen med Lidingö 2020, men delar i år femteplatsen med Finspång. Lidingö rasar i listan och är nu bara den tjugonde bästa cykelkommunen.

2018 var Malmö, Karlstad och Östersund topp tre på rankingen.

115 kommuner är med i rankingen, så det är många som saknas. Trots att fler än 25 000 personer svarat nådde inte alla kommuner upp till det antal enkätsvar som krävdes för att få vara med.

Politiskt färgade cykelbanor?

Om man ser till den senaste mandatperioden har sex av de tio bästa cykelkommunerna varit S-ledda (haft en socialdemokratisk ordförande för kommunstyrelsen), tre har varit moderatledda och en har varit centerledd.

Socialdemokraterna har styrt i Vänersborg, Finspång, Malmö, Örebro, Katrineholm och Uppsala. Moderaterna har styrt i Karlstad, Linköping och Järfälla, och Centerpartiet gjorde det i Östersund.

I Karlstad har Per-Samuel Nisser (M) varit kommunstyrelsens ordförande sedan 2010.

De tio sämsta cykelkommunerna uppvisar ett snarlikt politiskt mönster. Fem har varit socialdemokratiskt ledda, medan tre respektive två har varit moderat- och centerledda. Den allra sämsta kommunen Tanum har de senaste åtta åren letts av moderaten Liselotte Fröjd.

I Lekebergs kommun i Närke har Centerpartiet styrt i många år. När Charlotta Englund lämnade över ordförandeklubban till partikamraten Wendla Thorstensson 2014, skickade hon med budskapet att "Vi har ett mål att bli en mer gång- och cykelvänlig kommun. Så det är viktigt att titta på detta." Åtta år senare kan man se att det misslyckades. Lekebergs kommun är som konstaterat den tredje sämsta cykelkommunen i landet.

Fem socialdemokratiskt styrda kommuner hamnar på bottenlistan: Gällivare, Hudiksvall, Hylte, Vingåker och Lysekil.

I Gällivare orkade de inte vänta på att kommunen och kommunstyrelsens socialdemokratiska ordförande Birgitta Larsson skulle bygga cykelbanor. Mountainbikeklubben Dundret MTB bygger i stället störtloppsbanor för cykel nedför berget Dundret, med stöd av Allmänna arvsfonden och Riksidrottsförbundet. I år byggde man en bana med svårighetsgrad grön och nästa år hyllar (?) man Birgitta Larsson med en röd bana.

I maj i år antog Lysekils kommun, med Jan-Olof Johansson (S) i spetsen, en cykelplan. Enligt den ska ingen ny cykelbana byggas förrän 2024. Då slår de till med en 50 meter lång bana vid Drottninggatan och Stora kyrkogatan.

Cykelfrämjandet

Organisationen bildades 1934 med just namnet Cykelfrämjandet. 1954 bytte den namn till Cykel- och mopedfrämjandet, men 1980 blev den fossilfi igen. Den säger sig arbeta för en bättre, säkrare och mer attraktiv cykelmiljö, och har som mål att skapa ett bättre och grönare cykelsamhälle.

Genom åren har Cykelfrämjandet haft motsatt uppfattning jämfört med trafiksäkerhetsföreningen NTF i frågan om hjälmtvång för cyklister. NTF vill ha ett tvång men Cykelfrämjandet är emot ett sådant. De har fört fram argument som att ett hjälmtvång skulle minska cyklandet och folkhälsan, invagga cyklister i en falsk trygghet som ökar hastigheterna, samtidigt som det också skulle skapa en felvriden bild av att det är farligt att cykla.

Topp- och bottenlistan

25 275 cyklister har tyckt till, utifrån vilken kommun de cyklar mest i.

115 kommuner kvalificerade sig. Inträdeskrav: minst 50 svar från små kommuner, minst 100 svar från mellanstora kommuner och minst 200 svar från stora kommuner

Bästa cykelstaden oavsett storlek
1. Karlstads kommun – 3,38 poäng (278 svar, Betyg: B)
2. Linköpings kommun – 3,36 (498 svar, Betyg: B)
3. Vänersborgs kommun – 3,30 (85 svar, Betyg: B)
4. Östersunds kommun – 3,28 (316 svar, Betyg: B)
5. Finspångs kommun – 3,27 (84 svar, Betyg: B)
5. Malmö stad – 3,27 (505 svar, Betyg: B)
7. Järfälla kommun – 3,24 (106 svar, Betyg: C)
7. Örebro kommun – 3,24 (251 svar, Betyg: C)
9. Katrineholms kommun – 3,23 (131 svar, Betyg: C)
9. Uppsala kommun – 3,23 (1577 svar, Betyg: C)

Sämsta cykelstaden oavsett storlek
115. Tanums kommun – 1,64 poäng (151 svar, Betyg: F)
114. Sotenäs kommun – 1,83 (71 svar, Betyg: E)
113. Lekebergs kommun – 1,92 (66 svar, Betyg: E)
112. Gällivare kommun – 2,10 (129 svar, Betyg: E)
111. Hudiksvalls kommun – 2,14 (267 svar, Betyg: E)
110. Hylte kommun – 2,17 (62 svar, Betyg: E)
109. Vingåkers kommun – 2,20 (85 svar, Betyg: E)
108. Nynäshamns kommun – 2,21 (92 svar, Betyg: E)
106. Lysekils kommun – 2,23 (143 svar, Betyg: E)
106. Uddevalla kommun – 2,23 (117 svar, Betyg: E)