Enligt den tyska tidningen Stern var en av kunderna den svårt cancersjuka 52-åriga kvinnan Sabine H., som fick veta att en person i gruppen hade en bror som var på väg att botas från sin cancer, tack vare naturläkemedlet. Kvinnan avbröt då sin cellgiftsbehandling, trots protester från familjen. Istället bokade hon flera tider hos naturläkaren, och betalade sammanlagt drygt 160 000 kronor för de verkningslösa ”medicinerna”.

När en datortomografi visade att cancern förvärrats hävdade naturläkaren och tillverkaren att det berodde på psykologiska problem. Först då bröt Sabine H. kontakten med naturläkaren, och fortsätter nu med cellgiftsbehandlingen.

De två åtalade skröt trots det om ”stora framgångar” med patienten, Sabine H. Enligt Donaukurier har nu den regionala domstolen i Ingolstadt dömt naturläkaren till tre års fängelse för sin del i bluffen. Tillverkaren fick fängelse i sex år och nio månader.

Coldiretti, Italiens största bondeförening, beskriver de skrämmande varningarna som en ”direkt attack” mot landet, rapporterar The Guardian. Coldiretti noterade att Italien var en viktig exportör av vin, där mer än hälften av industrins intäkter kommer från utlandet.

1 av 2

”Grönt ljus från EU för alarmistiska vinetiketter i Irland är ett farligt prejudikat. Det riskerar att öppna dörren till annan lagstiftning”, sa föreningen i ett uttalande. ”Det är helt olämpligt att likställa den överdrivna konsumtionen av sprit, typisk för de nordiska länderna, med måttlig och medveten konsumtion av kvalitetsprodukter med lägre alkoholhalt, som öl och vin.”

https://twitter.com/Antonio_Tajani/status/1613526475470262273

När förordningen trätt i kraft har alkoholindustrin tre år på sig att börja märka sina varor.

En miljon cancerdiagnoser kan ha missats på grund av nedstängningar och restriktioner under pandemin. 100 miljoner undersökningar blev aldrig av. Totalt 1,5 miljoner färre cancerpatienter registrerades i Europa under det första pandemiåret. Hälften av patienterna fick inte operation eller kemoterapibehandling i tid.

I rapporten European Groundshot – Addressing Europe’s Cancer Reaserach Challenges: a Lancet Oncology Commission har läkare, hälsoexperter, patienter och forskare samlat sin kunskap om cancer i Europa. Enligt rapporten var en oförutsedd konsekvens av pandemin den negativa effekten av att ställa om sjukvården och nationella nedstängningar, skriver The Guardian. Effekterna påverkade cancervården, cancerforskningen och patienter med cancer.

Till exempel finns det nya bevis för att en högre andel av patienterna får sin diagnos när cancern nått ett senare stadium. Det är just på grund av fördröjningen i när de kunnat göra sin första undersökning och börja få behandling. En miljon cancerdiagnoser beräknas ha missats i Europa under pandemin.

Och effekterna kommer dröja kvar i flera år och sätta press på sjukvården. Fler kommer ha lägre chans att överleva efter sin diagnos. 1,5 miljoner färre patienter besökte cancervården under pandemins första år. 50 procent av patienterna fick inte operation eller kemoterapibehandling i tid. 100 miljoner undersökningar uteblev och man beräknar att en miljon européer bär på odiagnostiserad cancer.

Dessutom har cancervården fått stå tillbaka. Laboratorier fick stänga och kliniska prövningar försenades eller avbröts. Forskarna i rapporten vill se en omedelbar prioritering av cancerforskningen, för att undvika en cancerepidemi det kommande årtiondet. Även kriget i Ukraina har haft en negativ inverkan på forsningen. Både Ryssland och Ukraina har bidragit stort till den kliniska cancerforskningen i världen.

Enligt rapporten har även Brexit en negativ inverkan på utvecklingen. Forskning på preventiva åtgärder mot cancer har också fått stå tillbaka. 40 procent av cancerfallen hade kunnat förebyggas med rätt strategier, menar Anna Schmütz på International Agency for Research on Cancer. Man menar att bättre förebyggande åtgärder frigör medel åt övrig cancerforskning.

Läget i Sverige

I Sverige kom det rapporter redan innan 2020 var slut om större vårdköer och uteblivna operationer på grund av pandemin. I september 2020 hade man ett uppdämt vårdbehov på 10 000 besök i specialistsjukvården, bara i Västra Götaland. 13 000 färre operationer beräknade man.

I november 2020 hade man i riket som helhet utfört 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen. Antalet första besök till vården minskade med 14 procent mars till augusti, jämfört med 2019. Totalt genomfördes inte tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården.

Under 2021 ökade antalet operationer igen och nådde en liknande nivå som innan pandemin. 27 miljoner vårdkontakter skedde totalt, jämfört med 23 miljoner under 2020. Trots att fler fick vård 2021 har köerna ändå fortsatt och blivit längre.

3 700 färre drabbades av cancer under pandemin 2020, än genomsnittet de tre tidigare åren. Även antalet upptäckta tumörer var färre. Högst troligen går många i stället med oupptäckt cancer. Antalet fall av prostatacancer minskade med 17 procent bröstcancer med sex procent. Situationen i Sverige ser alltså ut att likna den i övriga Europa.

”Cancer i matstrupen är svår att behandla, eftersom omkring 80 procent av människorna inte svarar på kemoterapi”, säger professor Tim Underwood. Han ledde den nya forskningen som publicerats i Cell Reports Medicine.

Mediciner mot erektil dysfunktion hämmar cancercellernas försök att ta över bland annat bindvävsceller, och minskar därmed cancercellernas motståndskraft mot just kemoterapi. Tidigare studier i USA visar på samma sak i samband med prostatacancer.

En annan studie från Johns Hopkins-universitetet i USA, publicerad i tidskriften Physics of Fluids, fann att tabletter kommer in i blodomloppet tio gånger snabbare om man ligger på höger sida efter att ha tagit dem. Det är fortfarande bäst att ta medicinen upprätt, men om man är sängliggande, eller ska till att lägga sig, kan det vara smart att ligga på höger sida ett tag.

En ny studie tog blodprov från 6 600 vuxna i åldern 50 år och äldre, och forskarna upptäckte dussintals nya sjukdomsfall. Många cancerformer var i ett tidigt skede, och nästan tre fjärdedelar var former som man inte rutinmässigt screenade för.

Utöver att upptäcka förekomsten av sjukdom förutsäger testet också var cancern finns. En läkare kan då snabbt planera uppföljningsarbetet som behövs för att lokalisera och bekräfta en cancer. ”Ursprungssignalen var till stor hjälp för att styra typen av förberedande arbete” sa forskaren Deb Schrag till The Guardian. ”När blodprovet var positivt tog det vanligtvis mindre än tre månader att ha planeringen klar.”

Testet är inte klart att användas för hela befolkningen än. Sjukvården måste fortsätta med standardscreening för cancer ett tag till medan tekniken förbättras.

Fenomenet har förbryllat biologer i decennier, då stora varelser bör löpa större risk för cancer. Cellerna fortsätter dela sig under en organisms liv; varje delning medför risken att skapa en tumör. Men elefanter ärver 40 versioner av en gen som kallas P53, 20 från varje förälder. De kallas ”genomets väktare”; de jagar och dödar celler med felaktigt DNA. Alla andra däggdjur har två versioner.

Biokemisk analys och datorsimuleringar visade också att de 40 versionerna är strukturellt annorlunda än våra egna. Det ger betydligt större förmåga att bekämpa cancer än med de två versioner vi får, en från varje förälder.

”Detta är en spännande utveckling för vår förståelse av hur P53 bidrar till att förebygga cancerutveckling”, skriver professor Robin Fahraeus i studien som publicerats i tidskriften Molecular Biology and Evolution.

Budskapet har upprört många. Den lokale politikern Dominic Perrottet, med sju barn: ”Kallade inte Homer Simpson grisen det fantastiska, underbara djuret? Vi älskar griskött. Skinka, fläsk och bacon är bra för barn.”

Cancer Council: ”50 gram processat kött om dagen ökar risken för tarmcancer med 18 procent”.

David Bligh på Bringelly Pork & Bacon: ”Skinka är en produkt som utvecklats under de senaste 5 000 åren. Människor har ätit den genom tiderna utan några problem”. Programledaren Karl Stefanović: ”Woke-brigaden attackerar slaktare.”

Skoldepartementet lugnar föräldrarna, bekräftar att det inte rör sig om ett förbud, bara en rekommendation.

Under en promenad utmed floden St. Croix i Minnesota hoppade hunden ner i det kalla vattnet, och verkade leta efter något långt ut i vattendraget. Gus återvände till stranden med en utterunge i munnen. Familjen skyndade till ett vilddjurscenter, där personalen lyckades få den lilla krabaten att äta. De säger att uttern är för ung för att vara i vattnet, och borde ha varit i hålan med sin mamma. Han har sedan flyttats till ett annat rehabiliteringscenter för mer vård. ”Om inte Gus räddat honom, så skulle han förmodligen inte överlevt.”

Gus kamp med sin cancer hindrade honom inte från att rädda ett annat liv.