Den svenska polisen storsatsar på kroppskameror.

I december började de första poliserna bära kamera som en del av den ordinarie utrustningen. Alla i yttre tjänst ska bära en innan utgången av 2023.

Kroppskameror har använts på försök sedan 2018. Enligt utredningsenheten på Noa har resultaten varit goda och poliserna som burit kamerorna har känt sig tryggare. Utvärderingarna har visat att våld, hot och trakasserier mot poliser minskar när de bär kamerorna.

Inför starten i december sa biträdande enhetschefen Sofie Holmqvist till SVT att hon trodde kamerorna skulle ha en dämpande och brottsförebyggande effekt.

Filmer från kroppskameror kommer också att kunna användas som bevisning i domstol.

– Det handlar om att bygga starka och robusta förundersökningar. När vi tittar på händelserna kopplade till påskupploppen har vi i nuläget över hundra fängelseår utdömda och grunden till det är till stor del den tekniska bevisningen, sa Holmqvist till SVT i november.

Under påskupploppen bar många poliser kroppskameror. Filmer från dem har använts som bevisning i de rättegångar som följt, men det har inte lett till fällande dom i alla fall.

– Jag tror att i princip de flesta poliser där var utrustade med kroppskameror, säger kammaråklagare Lotta Karlsson till Morgonposten.

Hon drev det uppmärksammade målet där elva män friades för våldsamt upplopp i Rinkeby, och lade fram bevisning både från fasta övervakningskameror och kroppskameror

Finns det några svårigheter med att använda kroppskameror som bevisning?

– Det är bra kvalitet, men man får tänka på att de inte alltid fokuserar på de händelser jag vill ha. De följer ju polisens rörelser.

Har du varit med om fall där filmer från kroppskameror lett till en fällande dom?

– Ja, det har jag. Jag har haft hot mot tjänsteman där det fångats upp med kroppskameror. Jag har haft våldsamt motstånd och våldsamt upplopp, där det varit del av bevisningen.

Karlsson säger att fler kameror kommer att vara till hjälp för åklagarna, men hon vågar inte uttala sig om hur stor den kommer att vara.

– Det går inte att bedöma. Det är olika från fall till fall – vad det gäller, och vad den fångar upp. Redan i dag är det vanligt att poliser har kamera, men de går inte med dem påslagna hela tiden. Det krävs att de ska hinna slå på dem i rätt ögonblick.

Kamerans funktion

En kamera är påslagen under hela arbetspasset och spelar in även om polismannen inte har tryckt på inspelningsknappen, men successivt raderas all film som är äldre än en minut. Kameran befinner sig i vad som kallas för förinspelningsläge.

När väl polismannen väljer att trycka på inspelningsknappen kommer allt som sker därefter att sparas och dessutom den minut som närmast har varit.

En liten lampa på kameran kommer att lysa grönt i förinspelningsläget. I inspelningsläget lyser den rött.

Den enskilda polisens val

Polisen har fått många frågor om huruvida kamerorna riskerar att kränka allmänhetens integritet. Svaret har blivit att polisen bara spelar in när man tror att filmen har ett värde.

Beslutet att slå på kameran eller inte är den enskilde polismannens.

Det förekommer att poliser beter sig oprofessionellt eller rent av begår brott i sin tjänsteutövning. Det återstår att se om mer filmbevis kommer att finnas i framtiden från dessa möten mellan polis och medborgare. Kommer polismän våga trycka på inspelningsknappen om kollegan beter sig illa?

I juni dömdes två poliser i Landskrona till ett års fängelse för olaga frihetsberövande, falsk angivelse, misshandel och hemfridsbrott. De hade trängt sig in i en mans lägenhet utan skäl, misshandlat honom och sedan ljugit om att mannen dödshotat dem. Mannen hade han en egen övervakningskamera i lägenheten.

I mars dömdes en polis i Söderköping för förolämpning sedan han kallat en person för "lilla jävla whitetrash-äckel" vid en husrannsakan. Den förolämpade hade en egen ljudinspelning som bevis.

I november dömdes en polisman för vållande till annans död efter ett polisingripande på Lidingö. Enhetschefen Sofie Holmqvist fick frågan om vi kommer att se fler sådana domar i framtiden:

– De händelser som sker i samband med våra ingripanden filmas så att vi kan göra korrekta bedömningar efteråt. Vi är positiva till att filma för att skapa objektivitet.

Poliser i dessa tjänster får kroppsburna kameror (enligt Polistidningen):

Hundförare
Ingripandepoliser
Kommunpoliser
Lokalpolisområdespoliser
Områdespoliser
Polisaspiranter
Polisryttare
Regional insatsledare
Supporterpoliser
Särskilda polistaktiken (SPT)
Trafikpoliser
Yttre befäl
Gruppchefer inom respektive funktion ovan

Soyapango är en av El Salvadors största städer, och är hem för mer än 290 000 invånare. Staden, en dryg mil utanför San Salvador, har länge varit känd som ett nav för gängaktiviteter. Efter en våldsvåg fanns det bara en sak att göra; att låta militären blockera staden. Ingen får lämna staden utan att kunna identifiera sig, och samtliga hus ska sökas igenom, rapporterar BBC News.

Sedan Bukele utlyste ett undantagstillstånd i mars har mer än 58 000 personer fängslats i landet med 6,5 miljoner invånare. Rättighetsgrupper kritiserar polisen för insatser utan arresteringsorder, vilket lett till godtyckliga frihetsberövanden. Presidenten säger att undantagstillståndet är befogat, efter en våg av gängmord som kulminerade med 62 döda på en enda dag, den 26 mars.

https://twitter.com/nayibbukele/status/1598964572492165120

Sedan 2020 har svensk polis, via utländska polismyndigheter, fått tillgång till information från tre krypterade meddelandetjänster: Anom, Encrochat och Sky ECC. Dessa appar har använts av hundratals kriminella i Sverige, och innehållet har lett till många åtal och rättegångar.

Många av de som dömts tillhörde ledarskiktet, och organiserade mord, sprängdåd, narkotikahandel och utpressning. ”Vi ser det som en stor framgång. När vi kommer åt den typen av aktörer får man svårare att organisera sig”, säger Nygårds.

Men gripandena har också lett till konflikter och maktkamp i de kriminella gängen, och det dödliga våldet ökar. För att stoppa nyrekryteringen behövs ett brottsförebyggande arbete, avslutar Nygårds.

Hittills i år har 900 motorcrosscyklar och terränggående fyrhjulingar fråntagits sina ägare, uppger polisen. De förstörs med en schaktmaskin, och metallen återvinns.

Tillslagen tilltog när en fyraårig pojke skadades allvarligt när en motorcykelförare körde på honom i förra veckan, när han lekte med sin familj i en park. ”Den åtalade körde olagligt på en lätt motorcykel genom parken när han vårdslöst körde på ett barn och sedan fortsatte. Staden har sett en oacceptabel ökning av trotsiga förare av alla typer av fordon som kör illegalt och skadar människor”, sa distriktsåklagaren Melinda Katz till New York Post. Mannen var nära att lynchas av familjen, men slog sig fri.

För att säkerställa att de beslagtagna fordonen inte åter orsakar mer förödelse på gatorna säljs de inte vidare. Istället skrotas de, och återvinns.