Sveriges riksbank höjer styrräntan från 2,5 till 3 procent, lovar ny höjning i april och mycket troligt en höjning i juni med. Efter att både Fed, Bank of England och Europeiska Centralbanken höjt sina räntor väntas Riksbanken göra samma sak. Frågan är hur högt, 0,5 procentenheter tror vissa. Detta är en balansgång, där man från Riksbankens sida är mycket angelägna om att stoppa den höga inflationen.

Enligt Fredrik Furtenbach, inrikes kommentator på SR, kommer det ta lång tid för reallönerna att återhämta sig från inflationen. Lågkonjunkturen vi gått in i kan vara i flera år, menar han, till 2025. Arbetsmarknaden har klarat sig okej men arbetslösheten väntas öka. Han tror på en höjning med 0,5 procentenheter.

Han tror också att regeringspartierna sitter i en dålig sits. Ingen av dagens generation politiker har varit med om den här situationen. Till exempel är slopandet av amorteringskraven och andra vallöften något man kan behöva hålla inne med. En ekonomisk politik med stora satsningar riskerar öka inflationen.

I SkandiaMäklarnas undersökning Räntetempen kan man läsa att var tredje svensk oroar sig för Riksbankens kommande räntebesked. Till exempel skulle var femte svensk inte klara av en ökad boendekostnad på 1 000 kronor i månaden.

En ökning med 0,5 procentenheter skulle innebära en snittökning med 417 kronor per lånad miljon, vilket många skulle bli pressade av.

Vd på SkandiaMäklarna är Andreas Moritz, han menar att spekulanter på bostadsmarknaden är mycket osäkra på vad boendekostnaderna faktiskt kommer hamna på. Även små kostnadsökningar blir svåra för många svenskar.

Från fackförbunden inom industrin räknar man med att Riksbanken kommer få ned inflationen. Inflation och prisökningar har varit en stor del av årets avtalsrörelse.

Unionen vill inte spekulera i vad räntebeskedet blir, men har förtroende för Riksbanken, säger förhandlingschef Martin Wästfelt till SR. Den sista mars är ett viktigt datum i avtalsrörelsen för 2,3 miljoner anställda.

Facken kräver 4 procent i ettåriga avtal, arbetsgivarna erbjuder 2 procent plus ett engångsbelopp om 3 000 kronor.

Blir det en räntehöjning är det väntat då Riksbanken brukar skugga sina internationella motsvarigheter.

Vad bankerna tror

Den amerikanska riksbanken Federal Reserve höjde styrräntan med 0,025 procentenheter den 2 februari. Det är den åttonde höjningen sedan mars 2022.

Räntan styr bankernas utlåningsränta mellan varandra men påverkar också vanliga konsumenter. Räntan kommer nu ligga inom spannet på 4,5 till 4,75 procent vilket är det högsta sedan oktober 2007.

I Storbritannien höjde Bank of England styrräntan från 3,5 till 4 procent. Räntan där är nu på sin högsta nivå på 14 år.

Erik Thedéen är ny riksbankschef och besökte den sista januari Riksdagens finansutskotts öppna utfrågning.

Han menar att det över tid byggts upp en sårbarhet i det svenska finansiella systemet. Det gäller både hushållens höga skuldsättning men också bankernas och obligationsinnehavarnas exponering mot högt utsatta kommersiella fastighetsbolag.

Swedbank skriver i sitt veckobrev att man tror att räntan höjs med 0,5 procentenheter, till 3 procent. Man tror också att det blir en till höjning (26 april) i vår med 0,25 procentenheter, skriver Affärsvärlden.

Man tror också att det blir ytterligare en höjning i juni med 0,25 procentenheter, då landar räntan på 3,5 procent.

Även SEB tror på en höjning med 0,5 procentenheter, liksom Nordea. Nordea tror också att Riksbanken kommer signalera om ytterligare en höjning på 0,25.

Riksbankens kommande besked: 9 februari (i morgon torsdag), 26 april, 29 juni, 21 september och 23 november.

Svenska storbanker går som tåget. Vilket är mer än man kan säga om människors privatekonomi, som nu pressas hårt. För personer med bostadslån har räntehöjningarna grävt ett hål i plånboken. Men bankerna tjänar på låga sparräntor, och hänvisar till andra sparformer i stället för att ge bättre villkor.

Inflationen och ökade kostnader för el- och energi drivit upp livsmedelspriserna. Runt tio procents inflation, och maten kommer bli dyrare. Dessutom har priserna för el ökat under året och hotar slå omkull fötterna på många småföretagare.

I bankernas delårsrapporter kliver vi in i en värld där vanliga människors problem bara nämns i förbifarten. Man slår sig för bröstet och beskriver hur viktiga man är för stabiliteten i samhällsekonomin.

Vi har tittat på Sveriges fyra storbanker Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, som samtliga gör fina resultat i tredje kvartalet. Nettoresultat för bankerna totalt är 19 787 000 000 kronor.

Swedbank 5 741 000 000

Handelsbanken 5 723 000 000

SEB 7 311 000 000

Nordea 1 012 000 000

Handelsbankens resultat i siffror, januari till september: Rörelseresultatet ökade med tolv procent. Intäkterna ökade med sju procent. Räntenettot steg med 15 procent. Konstaderna steg med fem procent. Bankens resultat för årets nio första månader var det bästa i dess historia.

Nordea visar också upp fina siffror. Rörelseresultatet ökade två procent, räntenettot med 15 procent och bolånen med fyra procent. Företagsutlåningen ökade med tolv procent.

Swedbank har dragits med rättegången mot förre vd Birgitte Bonnesen som startade i början av oktober. Hon står åtalad för svindleri, att ha spridit vilseledande uppgifter om åtgärder mot penningtvätt i Estland. Inget man skyltade med i sin delårsrapport dock.

Där framgår att räntenettot ökat med tio procent jämfört med Q3 2021. Kostnaderna har ökat med två procent sedan Q2 i år. Bolånen har fortsatt växa.

SEB hade fortsatt men låg tillväxt för bolånen. Rörelseintäkterna har ökat med 18 procent jämfört med Q3 2021. Räntenettot har ökat med 15 procent jämfört med Q2 i år, främst till följd av höjda styrräntor i Sverige och Baltikum.

Samtliga storbanker ökade både i bolån och företagslån. Detta samtidigt som priserna gått ned och bolåneräntorna ökat, vilket är negativt för vanliga låntagare. Fortsätter priserna falla och räntorna stiga kan folk tvingas sälja sina hem med förlust.

Räntenettot visar skillnaden mellan räntekostnader för upptagna lån och ränteintäkter för utställda lån. Marginalerna pressas, då det finns gränser för hur mycket hushållen klarar i räntehöjningar. Samtidigt har belåningen ökat, om än med modesta siffror.

Men lönsamheten på kundernas sparande har ökat, samtidigt som sparräntorna varit betydligt lägre när det gäller den rörliga räntan, jämfört med andra banker och institut, skriver GP. Dessutom tjänar man bra på utlåning till företag.

SEB:s vd Johan Torgeby säger till TT att man försöker påpeka för kunderna att de ska flytta sina pengar till konton med högre ränta. Swedbanks vd Jens Henriksson å sin sida säger att man höjt räntorna på sparkontona. Likväl ligger dessa väldigt lågt, men kan bli bättre om man låser in pengarna på bankens konto.

Man kan konstatera att det inte är kunderna som skrattar hela vägen till banken, den här gången.

En olycka kommer sällan ensam, heter det. Vi har tittat på prognoserna för bostadsmarknaden, den skenande inflationen och priserna på livsmedel. Börsen faller och vi kan vara på väg in i en recession, med höga bolåneräntor. Samtidigt finns det heterodoxa alternativ som ädelmetaller och kryptovalutor. Kan klassikern guld, eller nymodigheten Bitcoin, vara lösningen?

Riksbanken höjer räntan med 50 punkter till 0,75 procent. Man hänvisar till kraftiga svängningar i inflationen som skapar osäkra utsikter för ekonomin. Höjningen är en så kallad dubbelhöjning, och det kan bli fler under året.

Räntan har legat på minus, eller noll procent, sedan 2014. Men nu försöker Riksbanken stävja den skenande inflationen. Styrräntan beräknas hamna på 1,36 procent fjärde kvartalet i år, och andra kvartalet 2023 på 1,90 procent. Båda prognoserna är höjningar från tidigare prognoser.

Bolånet

För låntagare med rörliga bostadslån väntas höjningar. Samtidigt faller bostadspriserna på sina håll, i Stockholm har de fallit för tredje månaden i rad. Enligt Danske banks boprisindikator föll priserna med fem procent under juni. Bankens chefsekonom Michael Grahn menar att fallet blir större än tio procent. Han tror också att styrräntan kommer hamna på två procent i februari nästa år.

Enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg så är det nu en köparens marknad. 19,2 procent av bostadsförsäljningarna under juni gick under utropspris. Samtidigt har utgångspriserna varit rekordhöga. Siffrorna liknar sommaren 2020 när pandemin gjorde marknaden orolig.

I hela riket har priserna på bostadsrätterna ökat med 5,3 procent den senaste tolvmånadersperioden. Den senaste månaden har priserna fallit med 1,2 procent, enligt Svensk mäklarstatistik.

Börsen faller

Det ser heller inte ljust ut på Stockholmsbörsen OMXSPI som fallit med 29,15 procent i år. På tolv månader har den tappat 20,55 procent av sitt värde. Även OMXS30 har följt, eller lett, samma utveckling och tappat 22,56 procent av sitt värde under 2021.

Enligt Maria Landeborn, seniorstrateg på Danske Bank, ser det inte ljust ut framöver. Framför allt minskar köpkraften av olika orsaker, som stigande el- och bränslepriser. Hushållen kommer få högre boräntor. Hon tror också att andra bolag som hittills klarat sig bra, kommer att tappa framöver. Främst bolag och sektorer som är exponerade mot konsumtion kommer få det kämpigt.

Landeborg tror också att sjunkande oljepriser skulle kunna ha en positiv effekt på inflationen. Där är många nu oroade, då den stigit kraftigt i Sverige och världen.

Enligt Nils Åkesson på Dagens Industri har vi förmodligen inte nått botten än. Ett trettioprocentigt fall kan mycket väl bli 50 procent. Detta då man jämför med situationen under tidigare nedgångar.

Han kommenterar också bostadsmarknaden, och menar att situationen är ny nu mot tidigare. De senaste nedgångarna under 2000-talet skedde samtidigt som den långsiktiga räntenedgången. Nu är läget annorlunda.

Inflation och skenande matpriser

Inflation hamnade i maj på 7,2 procent, vilket är otroligt mycket högre än vad folk föreställt sig för ett halvår sedan, enligt SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström. Matpriserna har det senaste året stigit med nio procent. Riksbanken har gravt missbedömt läget i höstas, menar hon, vilket även andra länders riksbanker gjort.

Siffran för maj är den högsta sedan 1991, då den var 7,8 procent. Lagerström varnar för att löneökningar som kompensation för inflationen kan skapa problem för företagen. Det kan leda till en negativ spiral med ökande priser och löner, som hon menar ingen tjänar på.

Under maj steg exempelvis priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med två procent. Kött steg med 4,4 procent och mjölk, ost och ägg med 3,5 procent. Priserna på drivmedel har stigit med 40 procent jämfört med maj 2021, el med 33,6 procent och inventarier och hushållsvaror med 10,3 procent.

Prisutvecklingen på livsmedel är den högsta på 30 år, enligt Karin Brynell som är vd på Svensk dagligvaruhandel. Konsumenternas köpkraft minskar inte bara på grund av inflationen, utan också av högre boräntor och energipriser.

Alternativen

Men, det finns alternativa sätt att investera på. Guld och silver är urgamla ädelmetaller, som de senaste dryga tio åren fått konkurrens av kryptovalutor. Bitcoin är den mest kända.

Bitcoin startade 2010 och tog rejäl fart 2017. Sedan dess har det varit både kraftiga uppgångar och dalar. Just nu är vi inne i en kraftig nedgång, och kan falla med 40 procent från dagens nivåer. Åtminstone om man ska tro Ian Harnett, investeringschef på Absolute Strategy Research. Nedgången startade när siffrorna för inflationen i USA offentliggjordes i mitten av juni, 8,6 procent för maj.

Vid den senaste nedgången gick den från 200 000 kronor sent 2017 till 30 000 kronor 2018. Den skulle således i år kunna hamna på 130 000 kronor.

Totalt har värdet på kryptovalutor sjunkit med 3 500 miljarder kronor, på två veckor. I Bitcoinpodden, som drivs av svenska kryptobörsen Trijo, förutspås en mörk sommar. En ny sak med kryptovalutor är att det aldrig varit fler småsparare än nu, vilket påverkar marknaden. Många får panik och säljer av sitt innehav. Men på några års sikt är det en bra investering, man bör ha en tidshorisont på minst fyra år.

Är man mer lagd åt tradition är guld och silver klassiska ädelmetaller för sparande. Guld har tappat 1,54 procent av sitt värde under 2022. På en treårsperiod har den gått upp 29,87 procent, och 12,52 på tio år. Silver har tappat 14,5 procent i år, men är plus 31,66 procent på tre år.

Enligt Eric Strand på AUAG Fonder kommer priset på guld öka när räntorna höjs. Han tror också på ett rekord på 2200 dollar per uns, cirka 22 000 kronor.

Detta pris var man och nosade på i mars, en månad efter intervjun med Strand. Han förväntar sig dock stora svängningar i priset när världsekonomin blir allt sämre. Guld är en konstant säger han, och jämför med att Euron sedan introduktionen 1999 tappat 84 procent av sitt värde mätt i guld.

En mer negativ årsprognos har schweiziska finanskoncernen UBS, som tror att guldet faller till runt 1650 dollar per uns andra halvan av 2022, runt 16 500 kronor.

”En ensamstående förälder i Malmö lägger ungefär 40 procent av sin disponibla inkomst på boendet”, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna. Ett genomsnittligt hushåll spenderar 28 procent av sin disponibla inkomst på boendet.

Och det lär bli värre. Riksbanken höjde nyligen räntan, och Swedbanks prognos säger att den stiger med ytterligare 1,5 procentenheter till april nästa år; en fördubbling. ”Vi räknar med att boendekostnaderna kommer öka kraftigt, vi tror att boräntan kommer landa på drygt 3 procent. Det kommer bli stor skillnad”, säger Arques, enligt SVT.

Den som har en lägenhet i Stockholm kan få en ökad räntekostnad på upp till 5 500 kronor. Även bostadsrättsföreningarna kan behöva ta ut en högre avgift.

”Rådet till alla som bor i en bostadsrättsförening är att läsa årsredovisningen noga, och ta hänsyn till föreningens lån när man bestämmer sig för om man ska binda räntan eller inte på sina egna bolån”, säger Arques.