Högsta domstolen har meddelat dom mot Ardalan Abdulla och Abdulrahman Khalil som var inblandade i påskupploppen i Örebro 2022. Frågan gällde vilken brottsrubricering som skulle gälla, grovt blåljussabotage eller våldsamt upplopp. Domarna om grovt blåljussabotage står kvar, men straffen sänks från fem år och fem år och sex månader, till den nedre graden i straffskalan och landar på tre år respektive tre år och tre månader. Skadeståndsyrkandet från en polis avslås.

Högsta domstolen fastställer påföljden för 28-årige Ardalan Abdulla till fängelse i tre år och tre månader, för grovt blåljussabotage och våld mot tjänsteman. Påföljden för 21-årige Abdulrahman Khalil bestäms till fängelse i tre år, för grovt blåljussabotage.

Brottet grovt blåljussabotage har minst två och högst 18 års fängelse i straffskalan.

Polisen Patrik Linde Lindblads yrkande om skadestånd avslås. Högsta domstolen anser inte att männen kan hållas ansvariga för skador som upploppet som helhet lett till. Linde Linblads upplevelse av situationen som skrämmande och obehaglig medger inte att han ska ha rätt till kränkthetsersättning. En sten Lind Lindblad träffades av under upploppet kastades av Khalil.

Högsta domstolen utgår ifrån att händelseförloppen som fastslogs av hovrätten gäller. Däremot går man inte på det som både tingsrätten och hovrätten kommit fram till, att alla upploppsmakare agerade ”tillsammans och i samförstånd”.

Dessutom menade riksåklagaren att männen hade straffrättsligt ansvar för samtliga angivna gärningar som utfördes under upploppet. Även gärningar som inte kan knytas till en enskild person och skador som orsakats av andra personer än Abdulla och Khalil, som skadade polishundar och brända polisbilar.

Det finns inte stöd för att samtliga som deltagit i upploppen agerat i samförstånd, bedömer Högsta domstolen. Det finns heller ingen närmare utredning om hur Abdulla och Khalil varit delaktiga i de delar av händelseförloppet som i gärningsbeskrivningen inte specifikt kopplas till dem själva. Därför har de inget straffrättsligt ansvar för detta.

Abdulla och Khalil deltog i upploppet men var inte anstiftare eller anförare. De angrep också polisen på ett sätt som allvarligt försvårade eller hindrade deras verksamhet. De var i stora drag medvetna om omfattningen och karaktären på angreppet mot polisen de deltog i.

Deras gärningar bedöms därför av Högsta domstolen som grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Hovrättsdomen

Hovrätten dömde i september 2022 fyra män för grovt sabotage mot blåljusverksamhet och våldsamt upplopp som skedde i Örebro i april. Två av dessa överklagade till Högsta domstolen.

Ardalan Abdulla hade yrkat att hovrätten skulle döma honom för våldsamt upplopp och inte grovt sabotage mot blåljusverksamhet och i så fall till ett lindrigare straff. Han yrkade också att skadeståndet till Patrik Linde Lindblad skulle avslås.

Han dömdes till fem år och sex månaders fängelse för grovt blåsljussabotage och våld mot tjänsteman och att betala skadestånd på 20 000 kronor. Hovrätten satte ned hans straff sex månader.

Abdulrahman Khalil yrkade för ett frikännande eller lindrad påföljd och att avslå skadeståndet till Patrik Linde Lindblad.

Khalil kom till Sverige när han var 16 år gammal och har bott här i drygt fem år. Hovrätten avslog yrkandet om utvisning då han tidigare var ostraffad och har sin familj i Sverige.

I Hovrätten dömdes även Yanik Serrano till fem års fängelse och Adballe Said till ett års fängelse.

Även tunnelbanan i Tensta besköts av raketer, samt Hjulsta torg. I Hallonbergen misstänkts två unga män för framkallande av fara för annan efter att ha skjutit raketer.

Inga allvarliga incidenter inträffade under lördagsnatten i östra Sverige. ”Det har varit ett par incidenter där man har skjutit raketer mot folksamlingar, och några har blivit omhändertagna. I Linköping fick vi samtal om raketer mot fönster och fastigheter”, säger Erik Creutz, vakthavande befäl polisregion Öst.

Flera personer besköts med raketer i Skåne, liksom lägenheter och bilar. En man misshandlades i Burlöv under kvällen efter att ha sagt till personer att sluta skjuta raketer.

I norra Sverige var det däremot lugnast under nyårsnatten, trots att det inte rådde någon extremkyla.

Hittills har 11 personer dömts till fängelse i mellan 2 och 7,5 år. 8 av dem har dessutom dömts för grovt sabotage mot blåljusverksamhet; får fängelse i mellan 1 och 5,5 år. För flera av dem innebär hovrättsdomarna en skärpning av fängelsestraffen.

”Redan tidigt under kvällen stod det klart att det varit fråga om ett allvarligt angrepp mot demokratin som hotat grundlagsskyddade rättigheter såsom yttrande- och demonstrationsfrihet”, säger kriminalinspektör Malin Nilsson Sundsgård. ”Utfallet som blev är ett gott tecken på vad som är att anse som grovt sabotage mot blåljusverksamhet, och att deltagarna hotat en viktig samhällsfunktion.”

”Om någon kollega fastnat eller ramlat där någonstans, så är jag helt säker på att den hade blivit stenad till döds” sa en polis till SVT Nyheter.

Nu pågår rättegångarna mot de förövare som identifierats. I går dömdes tre personer för grovt blåljussabotage.

I sin dom skriver tingsrätten att:

”… gärningen varit av särskilt farlig art, då den pågått under lång tid, varit väl organiserad och innehållit en synnerligen omfattande våldsanvändning riktad mot polisverksamheten.”

”Agerandet från … folkmassan har varit livsfarligt och vidrigt. Tingsrätten har inte funnit några förmildrande omständigheter.”

Ibrahim Yosef, 31, fick 7,5 år i fängelse, Movsar Akaev, 36, 6 år och Pasha Karim, 31, 4,5 år.

De tre dömda ska också betala kränkningsersättning till sex poliser. Var och en av de dömda ska betala 10 000 kronor till var och en av poliserna.

De dömda förblir häktade tills domen vinner laga kraft. Domen kan överklagas.

De döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till mellan 4 års och 5 år och 6 månaders fängelse. Två av dem utvisas. Utvisningarna gäller utan tidsbegränsning och som skäl till det hänvisar domstolen till gärningens allvar.

• Ali Luaibi Al-Maliki Hussein, 20 år och irakisk medborgare, döms till 5 år och 6 månaders fängelse. Åklagarens utvisningsyrkande avslås, bland annat för att Hussein var under 15 år när han kom till Sverige.
• Abdiwali Ibrahim Abdullahi, 22 år och somalisk medborgare, döms till 4 år och 6 månaders fängelse. Åklagaren hade inte yrkat på utvisning.
• Ali Kafarnawi, 31 år och syrisk medborgare, döms till fängelse i 4 år och utvisning.
• Hussain Kafarnawi, 22 år och syrisk medborgare, döms till 4 år och 6 månaders fängelse och utvisning.

Utvisningarna gäller utan tidsbegränsning och som skäl till det hänvisar domstolen till gärningens allvar. Chefsåklagaren Per-Erik Rinsell hade yrkat på mellan 8 och 10 års fängelse för samtliga.

Alla dömda är boende i Örebro.

Fyra utländska män står åtalade i Örebro tingsrätt för grovt blåljussabotage, alternativt våldsamt upplopp, under påskhelgen. Det är första gången som någon åtalas för grovt blåljussabotage, där maxstraffet är livstids fängelse. Upploppen skedde när Rasmus Paludan planerade bränna en koran i Sveaparken.

De fyra personerna som åtalas är samtliga medborgare i andra länder, två i Syrien, en i Irak och en i Somalia.

Hussein Ali Luaibi Al-Maliki är medborgare i Irak, född 2001 och har tolkbehov i arabiska. Först riktade han verbala hot mot polisen, sedan maskerade han sig och kastade stenar mot poliser. Han var med och forcerade polisens avspärrningar, delar av händelserna filmade han. Han har också varit pådrivande och försett andra personer med stenar och tillhyggen.

Abdullahi Abdiwali Ibrahim är medborgare i Somalia och Sverige, född 2000 och har tolkbehov i teckenspråk. Han har kastat sten mot poliser och flyttat bort kravallstaket, samtidigt har han filmat mycket av detta.

Hussain Kafarnawi är medborgare i Syrien, född 2000 och har tolkbehov i arabiska. Han har kastat ett stort antal stenar mot polisen och forcerat avspärrningar. Han har varit pådrivande i händelserna, exempelvis genom att få andra att kasta sten.

Ali Kafarnawi är medborgare i Syrien, född 1993 och har tolkbehov i arabiska. Han har kastat sten mot polisen.

Enligt åklagaren har männen i samförstånd och tillsammans med andra okända gärningsmän angripit och stört polisverksamhet. Detta genom att använda våld och hot om våld, skadat och tillgripit polisfordon och skadat polishundar. Åklagaren yrkar på utvisning för alla utom Abdullahi Abdiwali Ibrahim som kom till landet innan han fyllt 15 år. Samtliga vidgår händelseförloppet, men förnekar brott.

Polisen i Örebro har ett omfattande bevismaterial i form av film. Man har identifierat ett 30-tal personer och har minst 70 till som man arbetar med. Under upploppen skadades 71 poliser, 8 polisfordon skadades varav 4 totalförstördes, 4 polishundar skadades lätt. Skador på polisens tjänsteutrustning uppgår till 563 000 kronor. Kostnader för skador på polisfordonen tas inte upp i stämningsansökan.

Emelie Bodegrim är kommenderingschef för utredningarna i Örebro. Man hade i slutet av april 30 misstänkta och ett stort och komplext material att hantera. Men hon tror att man kommer kunna få personer dömda.

64 av poliserna som var kommenderade till Sveaparken har efteråt rapporterat om påtagligt psykisk påverkan. Totalt skadades 71 poliser varav 50 fick uppsöka vård.

Områdespolisen Björn från Motala beskrev påskupploppen som en krigszon, i SVD.

När vi har försökt att svara upp för yttrandefriheten och demokratin har vi mötts med ett våld jag aldrig har mötts av tidigare.

Polisen Jonas beskriver sin upplevelse av händelserna i Örebro.

Det vi möts av där går inte att beskriva. Total kaos och total katastrof. Flertalet skadade kollegor med benbrott, käkfraktur, jag blev själv träffad av säkert 10–20 stenar på ryggen, armarna, benen och på huvudet.

I övriga landet

I Stockholm har man bilder på 47 personer och har identifierat 13. Kammaråklagare Lotta Karlsson kommer väcka åtal i omgångar.

En man som deltog blev dömd till sex månaders fängelse för våldsamt upplopp och försök till våld mot tjänsteman. Han var innan upploppen efterlyst av polis med ett utvisningsbeslut hängande över sig. Mannen är 34 år och medborgare i Tadzjikistan.

I Skåne är 12 personer skäligen misstänkta för brott, man har 23 personer till som man identifierar. Polisutredare Håkan Persson tror det finns många flera, och anser att även passiva deltagare borde lagföras.

I Östergötland var det upplopp i Skäggetorp i Linköping och Navestad i Norrköping. Där uppskattar man att upp till 100 personer per stad kan komma att identifieras. I slutet av april var tre personer häktade i Norrköping och två i Linköping.

Justitieombudsmannen har beslutat att inte gå vidare med anmälningar mot polisen. Detta då polisen själva kommer göra en omfattande utredning av händelserna. Anmälarna menade i många fall att polisen gjort fel som beviljat tillstånd åt Rasmus Paludan. I ett fall har uppgifter lämnats vidare till åklagare, där anklagelser om polisvåld finns.

”Det är väldigt ovanligt att så många fall frikänns”, säger professor emeritus Henrik Tham till SVT. ”Det är anmärkningsvärt i förhållande till att åklagaren ska vara ganska säker på att få en fällande dom när hon eller han går till domstol.”

Isabelle Bjursten, kammaråklagare, säger till SVT att det tar flera år innan vi får en klar och tydlig praxis. ”En del i problematiken är att vi har den andra konkurrerande lagstiftningen om just våldsamt upplopp. De två lagbestämmelserna kommer väldigt nära varandra.”

Samtidigt är det få av de som dömts för enbart blåljussabotage som fått fängelse, trots att en fällande dom kan ge ett straff på upp till fyra år. SVT Nyheters granskning visar att de som dömts till fängelse för just enbart blåljussabotage går att räkna på ena handens fingrar. Det högsta straffet som dömts ut är fängsligt förvar i fyra månader.