Björn Eriksson – Morgonposten https://morgonposten.se Wed, 15 Feb 2023 15:39:43 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.4.15 https://morgonposten.se/wp-content/uploads/2022/08/cropped-mp-icon-square-1024px-32x32.png Björn Eriksson – Morgonposten https://morgonposten.se 32 32 En bricka i spelet? IOK erbjuder vinter-OS till Sverige – samtidigt som man kritiseras hårt för att ryska och vitryska atleter får tävla i Paris 2024 – enda intresserade landet, men frågan om ekonomin skaver då notan brukar landa i knät på skattebetalarna https://morgonposten.se/2023/02/15/en-bricka-i-spelet-iok-erbjuder-vinter-os-till-sverige/ Wed, 15 Feb 2023 15:39:43 +0000 https://morgonposten.se/?post_type=article&p=30495

Internationella olympiska kommittén, IOK, har frågat Sverige om man vill arrangera vinter-OS 2030. Från svensk sida säger man att intresset finns och att en process nu påbörjats för att utreda möjligheterna, skriver YLE. Redan i processen inför OS 2026 var man med ända in i finalen. Där vann Italiens alternativ med 34 mot 47 röster. Frågan är om erbjudandet från IOK kommer som avledning från kritik man fått om ryska och vitryska deltagare i nästa års sommarspel i Paris.

Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, och Sveriges Paralympiska Kommitté kommer göra en utredning om möjligheterna till arrangörskap. Även Riksidrottsförbundet står bakom detta, och ordförande Björn Eriksson är positiv.

På förbundets hemsida säger han att svensk idrott är duktig på att arrangera stora evenemang. Speciellt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Det krävs ett brett stöd inom idrottsrörelsen och politiken, både kommunalt och regionalt, menar Eriksson. Det breda ekonomiska stödet till svensk idrott får inte riskera påverkas.

Sverige har ansökt om OS sju gånger de senaste 40 åren och alltid fått nobben. I ansökan till 2026 hade man Stockholm och Åre som huvudorter. Ishockeyn skulle spelats i globen, alla alpina grenar i Åre. Längdskidor och skidskytte på en ny skidstadion i Hamra utanför Stockholm.

Hittills är man det enda landet som visat ett intresse att arrangera mästerskapet 2030.

Enligt Anders Larsson på SOK ska man inför 2030 bara använda sig av gamla anläggningar. Inget nytt ska byggas, är hans budskap.

Sverige arrangerar kontinuerligt större tävlingar som skid-VM och ishockey-VM. Men IOK:s intresse kan ha andra bakomliggande orsaker än bara rent praktiska.

Filip Saxén påpekar i Hufvudstadsbladet att tajmingen för IOK:s förfrågan är suspekt. Den kommer i svallvågorna av den kritik IOK fått för att man öppnat för ryska och vitryska ska kunna tävla under neutral flagg i Paris nästa sommar.

Både SOK och övriga nordiska motsvarigheter har tydligt markerat mot detta. Att erbjuda Sverige spelen kan vara smart ur PR-synpunkt. Dessutom kan man sätta Sverige i ett läge där man går emot sina nordiska kollegor.

Men samma förfarande verkar skett i Australien. Brisbane fick sommar-OS 2032 och nu har man röstat för att utreda möjligheten för ryska och vitryska idrottare att delta i nästa års spel i Paris.

Varnande exempel

Nästa OS hålls i Milano och Cortina i Italien, med start 6 januari 2026. Det är andra gången spelen hålls i Cortina d’Ampresso, som ligger i bergskedjan Dolomiterna i regionen Veneto. Invigningen av spelen hålls i Milano, och mottot är ”dröm tillsammans”.

Men det ser ut att kunna bli en mardröm för italienarnas plånböcker. Budgeten är redan överskriden, innan vissa arenor börjat byggas om.

En skridskoarena i Trentino planerade man bygga tak över för 500 miljoner, men nu väntas man troligen flytta tävlingarna till den befintliga inomhusarenan i Turin i stället. Turin stod värd för spelen 2006, men var inte påtänkt som medarrangör till spelen 2026.

Det är vanligtvis problem att få spelen att gå på budget, oftast slutar det med förlust. Sommarspelen i Los Angeles och Barcelona brukas nämnas som positiva undantag.

Dessutom finns det ett större folkligt motstånd mot olönsamma satsningar, till exempel röstade hamburgborna ned sin ansökan för 2024.

Man kan gå tillbaka ända till spelen i Montreal 1976, som kostade Kanadas skattebetalare tio miljarder kronor.

]]>
KASSAGIROT STÄNGER, kris för den som vill betala kontant, tidigare rikspolischef förbannad: NAIVT! Tänk på digitala systems sårbarhet, medborgarnas rätt till anonymitet och risken med alla pengar i händerna på ett fåtal internationella storbanker https://morgonposten.se/2022/08/18/kassagirot-stanger-kris-for-den-som-vill-betala-kontant/ Thu, 18 Aug 2022 13:09:48 +0000 https://morgonposten.se/?post_type=article&p=19158

Kassagirot lägger ned och alla ombud försvinner. Nu finns det ingenstans att betala räkningar med kontanter. Bankkontoren har redan slutat hantera betalningar med analoga pengar.

Användningen av kontanter har minskat kraftigt och många ser dem sällan i sin vardag. Den som vill betala kontant märker att det är allt färre ställen som tar emot dem, och den som till slut lyckas omsätta en sedel på ett kafé möts av förvånad och ovan personal bakom kassan som inte kan räkna ut växeln.

Björn Segendorf, Riksbanken

Kontanter är ett så kallat lagligt betalningsmedel, men det betyder inte så mycket. Björn Segendorf, senior rådgivare på Riksbanken:

Riksbankslagen säger att kontanter är ett lagligt betalningsmedel och att alla är skyldiga att ta emot dem. Sedan har du avtalsrätten, och då har domstolarna sagt att den väger tyngre än Riksbankslagen. I praktiken kan man avtala bort skyldigheten. Det räcker att en handlare informerar om att den inte tar kontanter.

Så alla ska ta emot kontanter, men genom att sätta upp en skylt kan näringsidkare bestämma att de bara tar emot digitala pengar. Den som inte finner sig i det får gå någon annanstans.

Kassagirot försvinner

Möjligheten att betala räkningar kontant försvinner när tjänsten Kassagirot läggs ned. I många mindre kommuner har det saknats ombud sedan länge och den sista augusti försvinner de sista 160. Det är den kommersiella aktören Clearon som har bedömt att det inte längre är lönsamt att tillhandahålla tjänsten.

Förr köade man på posten eller banken för att kunna betala hyran, men för de flesta som var med på den tiden är det avlägset minne. Sedan kunde man lägga en order i ett privatgirokuvert på brevlådan, och nu sitter de flesta hemma och betalar räkningarna digitalt.

När Kassagirot läggs ned får man ännu mindre användning för kontanter?

Riksbanken har hävdat under lång tid att kontanternas ställning måste stärkas. Det bör bland annat finnas tvingande regler att ta emot kontanter för vissa verksamheter som är livsnödvändiga, säger Segendorf, och fortsätter:

Man ska kunna införskaffa det som behövs för att överleva. Är det en kall vinterdag så behöver du mat och bränsle. Är du sjuk så behöver du mediciner. Det ska du kunna betala kontant för. Det är en åsikt som vi har framfört ganska länge nu.

Regeringen Persson lade ned postkontoren och regeringen Reinfeldt lade ned ersättaren Svensk Kassaservice. Därefter skulle servicen skötas av privata aktörer. Nu försvinner alltså den sista. Och bankkontoren har slutat hantera kontanter, med undantag för enstaka lokala sparbanker. Björn Segendorf igen:

Det är bekymmersamt att bankerna gradvis lagt ned möjligheten att betala över disk. Det drabbar vissa grupper som i allmänhet har svårt för, eller har bristande tillgång till, digital teknik. De är beroende av att kunna använda kontanter för att få sin vardag att gå ihop. Det finns inte längre en enda stor bank som på något kontor hanterar kontanter. Nyheten att Kassagirot läggs ned gör situationen ännu värre.

Post- och telestyrelsen har i uppdrag att kontrollera att medborgarna kan ta ut och sätta in kontanter, men inte att man kan betala med dem. Den ska dessutom ge stöd till Länsstyrelserna som har till uppdrag att underlätta betalning med kontanter. Men de har inga maktmedel, och Kassagirots nedläggning visar att de inte lyckats med mjuka metoder.

Betalningsutredningen

I en skrivelse till riksdagen 2019 sa Riksbanken att den tekniska utvecklingen går så fort och har sådana följder att det är dags att staten ser över vilken roll den ska ha på betalningsmarknaden. Efter det tillsattes en utredning kallad Betalningsutredningen, ledd av tidigare moderatledaren Anna Kinberg Batra. Utredningen kommer med sitt betänkande i november.

Björn Eriksson, Kontantupproret

Björn Eriksson är gammal rikspolischef och landshövding, och i dag är han ordförande för Kontantupproret som kämpar för att bevara kontanterna och stärka deras ställning. Han är pessimist vad gäller Kinberg Batras utredning.

Än så länge har de inte varit lyhörda, utan man har roat sig med att förädla de digitala lösningarna. De kommer att tvingas ändra sig och gör de inte det så kommer man att starta en ny utredning.

I utredningens direktiv hittar jag inget om att kontantanvändare är skyddsvärda?

Det är riktigt. Det beror på att det finns tendens i politiken att man mer och mer inser problemet, men alla har också en inställning att vara lite duckande. Det är utredning fyra eller fem, eller vad det är. När den är klar och protesterna fortsätter så tillsätter man en utredning till för att hålla det ifrån sig. Än så länge tror jag man försöker undvika frågan för den är jobbig.

Vad säger du till butiksanställda som slipper bli rånade när de inte hanterar kontanter?

Använd de säkra sätt som finns för att hantera kontanter. Vad ska man säga till dem som rånas i stället? I dag är det på andra ställen än i huvudsak butiker. Man flyttar då runt brottsligheten. I dag finns det betalsystem som är nästan omöjliga att råna, även när man använder kontanter.

Kontantupproret och Riksbanken i samma båt

När Eriksson intervjuas av utländska journalister förundras de över den svenska naiviteten, säger han. Då menar han inte bara omtanken om utsatta grupper som inte kan betala sina räkningar kontant, utan också de digitala systemens sårbarhet, medborgarnas anonymitet och risken med att placera alla pengar i händerna på ett fåtal internationella storbanker. Återigen vänder han sig till politikerna:

När slår man näven i bordet och säger att det här gäller? Det är väl lite lustigt att hitta Kontantupproret på samma sida som Riksbanken i dessa självklarheter? I kamp mot företrädare för banker och stora kedjor som tjänar pengar på att slippa hantera kostnaderna av ett analogt betalsystem. Det är det det handlar om i botten.

Björn Segendorf på Riksbanken beskriver hur digitala pengar kontrolleras av bankerna medan fysiska pengar utgör en fordran på staten. Att staten har sina egna pengar gör systemet robust både i lugna och oroliga tider, och ger valfrihet till medborgarna, menar han, och fortsätter:

Ska det finnas kontanter? Vilken status ska de ha? Vilken roll ska staten spela? Det är en politisk fråga, och där måste man ha lagstiftning och stöd för de myndigheter som arbetar med det. Sedan har vi de här utsatta grupperna, uppåt en miljon människor. Det är ganska många. Det finns många skäl till att stärka kontanternas ställning.

]]>
Har polisen HEMLIG PLAN för att sterilisera svensk fotbollskultur och få bort klackarna från läktarna? Är kaos i handläggningen av tillstånd, våld mot supporters och vägran att kommunicera polisens medvetna verktyg för att nå målet? https://morgonposten.se/2021/12/28/poliskaos-polisvald-och-lobbyister-som-vill-ordna-jobb/ Tue, 28 Dec 2021 16:00:43 +0000 https://morgonposten.se/?post_type=article&p=1584

Varför drabbas AIK ensidigt av polisens krav på begränsningar av publiken? Varför kan klubbledningarna inte få besked om vilka principer som gäller?

Varför går det inte att få kontakt med polisens tillståndsenhet?

Finns det poliser som hatar fotbollssupportrar?

Frågorna är många och vi gav oss ut på jakt efter möjliga svar.

Bråk och bengaler bli allt sällsyntare på svenska fotbollsmatcher. Bråken kommer istället efter matcherna, som söndag 3 oktober då poliser pepparsprejade supportrar till Djurgården på en pendeltågsstation i Solna.

När det gäller konserter, festivaler och andra större evenemang har polisen en nollvision gällande brott, som man vill minska över tid. Men för fotbollsklubbarna gäller nu nolltolerans. Sker ett brott räknas evenemanget som misslyckat.

Varför?

# More images available in the Full Article

Förhållandet mellan polis och supportrar har gått upp och ner sedan supporterkulturen växte fram på 70- och 80-talen. Långa perioder har relationen varit dålig. Frågan är varför polisen hela tiden trappar upp sina insatser. Varför kan så många supportrar och klubbanställda berätta om polisens aggressiva bemötande och ovilja till dialog?

När vi talar med SFF:s generalsekreterare Mats Enquist berättar han hur man lyckades genomföra en internationellt uppmärksammad förbättring av matcharrangemangen. Fram tills polisen ändrade sin strategi 2019 fungerade samarbetet bra. 

– Vi lyckades bli kvitt med en hel del av problemen på och kring läktarna under 2010-talet, säger Enquist. Vi såg en minskning av våldet, bangers försvann tillsammans med uttryck för rasism, hat och sexism. Vi ökade publiken med 50 procent vilket är unikt i Europa. Supportrarna blev en tydligare dialogpartner tillsammans med fotbollen och polisen.

Han är oroad för att polisens nya strategi kommer leda till att gamla problem återkommer. Det har blivit allt mer spänt mellan supportrar och polis. Starkt kritiska ramsor mot polisen rullar nu under matcherna.

– I övriga samhället gäller principen om rättssäkerhet och den måste gälla supportrar också. Vi vill inte se kollektiv bestraffning. Vi vet att det finns individer som är problematiska bland supportrarna men då måste man också straffa just individen och inte oskyldiga som går på matcherna.

Stefan Hector, chef för polisens nationella operativa avdelning NOA, föreslog att klubbar och förbund ska göra som UEFA, och införa sanktioner mot klubbarna efter ordningsstörningar. Inom svensk fotboll hade man tidigare ett liknande system, som man sedan lämnade för en mycket mer framgångsrik strategi.

– Tidigare hade vi ett sådant system, men det hjälpte inte med att få bort bengalerna, säger Enquist. Klubbarna visste detta på förhand så man skar ibland ned på andra viktiga delar av verksamheten för att kunna budgetera med bötesbelopp. Det är inte heller någon framgång med det nuvarande systemet UEFA tillämpar efter som man inte heller där lyckas få bort användandet av bengaler.

Enquist poängterar också att det inte längre kastas bengaler mot andra läktare och kaosbränningarna är färre.

Slut på förtroendet

Fredrik Brokopp, ordförande i Polisförbundet i västra Skåne arbetar operativt med evenemang. Han förklarar att supportrarna nu fått en gemensam fiende i polisen. Samtidigt som vissa poliser också är arga på supportrarna, ståplatsen kan uppfattas som en frizon där man får göra lite som man vill.

– Vanliga medborgare hör av sig till mig och säger att deras förtroende för polisen nu börjar ta slut, säger Brokopp.

Brokopp menar att polisens kommunikation kring riskerna med bengaler inte står i proportion till inrapporterade skador.

– Ta banderollförbudet nu mot Sirius som var på tapeten. Under matchen brann det bengaler som det aldrig gjort på en match där innan. Man kan se beslutet som kontraproduktivt här, effekten blev betydligt mer förbjuden pyroteknik.

Brokopp har själv ett stort intresse för fotboll och supporterkulturen i Sverige. Men han menar att många poliser saknar det och att det präglar deras syn på problemet.

– Jag var själv utkommenderad för att bevaka street racing som jag inte känner till så mycket, och tyckte inte om företeelsen. Så jag kan förstå hur vissa poliser känner om fotboll.

AIK är försökskanin för polisens sanktioner mot ordningsstörningar. Från 2019 har man haft neddragen kapacitet på ståplats, vilket även fortsatt säsongen 2021 efter att restriktionerna hävts. Inför hemmaderbyt mot Djurgården 3 oktober tilläts 2500 personer i respektive klack, vilket kan jämföras med normala 5500. AIK fick även inför derbyt skjuta upp starten på sin biljettförsäljning då polisen inte lyckats ge besked om tillstånd i tid.

Oskar Månsson, journalist på Fotboll Sthlm, förklarar för oss att på senare år har det blivit allt svårare att få några svar från polisen, oftast kommer det bara intetsägande mejlsvar oavsett ärende.

– Systemet för tillståndsgivning är kontraproduktivt och godtyckligt.

Men har polisen en plan att avskaffa ståplats? Det är något man inom supporterled misstänkt länge, och i ett stort fotbollsland som England är ståplats förbjudet sedan ett par decennier.

– Konsekvensen av drastiska neddragningar kan på sikt göra det ekonomiskt ohållbart att hålla ståplats öppen. Man säljer årskort och biljetter men måste sedan flytta på folk efter neddragningar. Till sist lär det bli en minusaffär att ha ståplats och på så vis kan polisen nästan tvinga klubbarna att avskaffa den till sist, säger Oskar Månsson.

Kan det vara så att godtycklighet och ett organisatoriskt kaos inom polisen är problemet? Eller finns det individer inom myndigheten – och utanför den – som aktivt driver en linje som skadar fotbollen?

De första åren på 2010-talet ville polisen fakturera klubbarna för sina insatser under matcherna. Försöken blev kortvariga, men ambitionen var att klubbarna själva ändå skulle ta mer av kostnaden genom egna publikvärdar som ersätter en del av polisens uppgifter.

Väktarbolag vill ha uppdrag

Det öppnade en möjlighet för väktarbolagen att få fler uppdrag. De fick en kraftfull lobbyist i Björn Eriksson. Tidigare rikspolischef, numera ordförande i Riksidrottsförbundet. Vid den här tiden var han förespråkare för kollektiva bestraffningar av klubbarna. Samtidigt var han lobbyist för väktarbolagen. När polisen inte kunde dra in pengar försökte väktarbolagen göra det. Genom Björn Eriksson fick de en företrädare som vägde tungt både i idrottsrörelsen och som hade kontakter hos polisen och bland politiska makthavare. Han är en man som lyckades sitta på flera stolar samtidigt.

# More images available in the Full Article

En sammanställning visar att AIK hade reducerad kapacitet på ståplatsläktaren under samtliga matcher 2019 och alla matcher sedan restriktionerna avskaffades helt 2021. Handläggaren Burhan Karan har handlagt fem AIK-matcher och nio Hammarbymatcher under 2021, men bara AIK har fått reducerad kapacitet på ståplats.

Morgonposten har ringt och mejlat ett tiotal gånger till enhetschefen på Tillståndsenheten Stockholm Therése Johansson som inte svarar eller återkopplar. Vi kontaktade även Förvaltningsrätten och frågade om de kunde vidarebefordra en förfrågan om intervju till Therése Johansson. Svaret blev nej utan vidare motivering.

Varför får AIK neddragningar men inte Hammarby, när det ofta är samma handläggare och likadana ordningsstörningar? Polismyndighetens bristfälliga kommunikation med både klubbar och journalister gör en jämförelse omöjlig. Skillnader i arenarummet mellan Tele2 Arena och Friends Arena är en tänkbar förklaring, men det borde i så fall ha kunnat kommuniceras ut. Så har inte skett.

Eftersom det nu rör sig om ett stort antal matcher måste man fråga sig om det inte kommer större publikneddragningar framöver. Det vore den logiska följden av att misslyckas uppfylla säkerhetskraven i nästan varje match under en och en halv säsong. Kan det vara så att Djurgården och Hammarby står på tur?

]]>