Kryptobörsen FTX kollapsar och upp till 20 miljarder kronor är förlorade för kunderna. Den Bahamasbaserade storspelaren ansökte om konkurs i fredags. Men grundaren Samuel Bankman-Fried har fört över 105 miljarder kronor till sitt eget handelsföretag Alameda Research. Själv säger han att överföringen inte skett, men att en transaktion har skapat förvirring. Det är mycket som är oklart i den här historien.

Den 30-åriga Bankman-Frieds förmögenhet beräknas ha tappat 94 procent av sitt värde, kvar har han cirka tio miljarder kronor. Han är känd för sitt stora engagemang för det Demokratiska partiet och progressiva politiska kampanjer.

Han var den näst största bidragsgivaren till Joe Bidens presidentvalskampanj 2020, med 52 miljoner kronor. Enbart Michael Bloomberg gav mer pengar. I mellanårsvalet 2022 skänkte han 1,2 miljarder till olika kandidater, den sjätte största bidragsgivaren i den valcykeln.

https://twitter.com/Xx17965797N/status/1591472448020844546

Totalt är han den näst största donatorn efter George Soros.

Han har dock inte bara skänkt pengar till demokrater. Till och med februari i år skänkte han pengar till Mitt Romney, Susan Collins, Lisa Murkowski och Ben Sasse, samtliga republikaner.

Kampanjgruppen Protect Our Future (skydda vår framtid) finansieras till största delen av Bankman-Friedman. Den donerar pengar till politiker som har ett långsiktigt fokus när det gäller förberedelser för pandemier. Bankman-Fried har också uttryckt engagemang i frågor om klimatet.

Han har själv förespråkat striktare regleringar av kryptomarknaden. FTX har också haft en lista med förslag till politiker. Ett lagförslag om digital konsumtion som lobbats för mot Senaten anses vara fördelaktig för FTX gentemot konkurrenten.

Bankman-Frieds eget företag startade också en hjälporganisation för Ukraina, Aid for Ukraine. Den stöttas av FTX, ukrainska internetföretaget Everstake och landets myndighet för digital omställning.

Han har också donerat kryptovaluta till den ukrainska Riksbanken. Detta har mötts av skepsis, då många anser kryptovalutor vara osäkra och för oreglerade.

Enligt Alex Bornyakov, chef för landets myndighet för digital omställning har ukrainska regeringen inte investerat i FTX. Att pengar slussats från Ukraina till FTX och sedan in i det Demokratiska partiet stämmer alltså inte, menar han.

https://twitter.com/abornyakov/status/1592241279051743233?

Meningarna går dock isär och kopplingen mellan partiet och Ukraina finns inom FTX. Beskyllningar om att FTX tvättat ukrainska pengar åt Demokraterna florerar nu i flera medier. Den här karusellen har sannolikt bara startat.

I en färsk intervju med Reuters säger Bankman-Fried att kollapsen av FTX hade kunnat undvikas, om han varit mer koncentrerad på vad han själv sysslade med.

Bakgrund och vägen till kollaps

FTX grundades 2019 och har sitt huvudkontor i Nassau på Bahamas. 2021 gjorde man en vinst på drygt 10 miljarder kronor. Nettoomsättningen låg på 3,8 miljarder. Innan krisen startade hade man ett gott rykte om sig, att vara en stabil spelare på marknaden.

Det uppdagades i september, efter en granskning av Bloomberg, att hälften av FTX investeringar lånats ut till Alameda Research. Vd Bankman-Fried kallade det för ”ett beslut med dåligt omdöme.”

Normalt sett skulle regleringar för aktiehandel satt stopp för den nära relationen mellan bolagen. Men man följde inte dessa. Alameda kunde med hjälp av upplägget ibland göra vinster på FTX samtidigt som andra förlorade pengar.

https://twitter.com/BloombergTV/status/1590724688397111296

Det visade sig också att en stor del av Alamedas tillgångar var i FTT tokens, en kryptovaluta tillhandahållen av FTX. Ett dokument över balansräkningen som CoinDesk tagit del av visade att Alameda i stort sett byggde på främst FTT tokens, alltså systerbolagets kryptovaluta.

Man hade vid tillfället 146 miljarder i tillgångar varav 36 miljarder var FTT. Man hade också 20 miljarder i FTT-lånegarantier. Dessutom fanns fler kryptovalutor som Solana (SOL) med 8,6 miljarder och mindre poster i SRM, MAPS, OXY samt FIDA. Som ägare av FTT fick man rabatt på avgifterna på FTX.

https://twitter.com/fintwit_news/status/1592195917062762496

Problemen fortsatte när kryptobörsen Binance meddelade att man skulle sälja sin andel i kryptovalutor i FTX. Försäljningen var värd 6,1 miljarder kronor och möttes av oro av marknaden. Binance vd Changpeng Zhao och Bankman-Fried bråkade öppet på Twitter. Men Binance hade också under en kort tid en plan att stödköpa FTX, men det ställdes in.

Totalt föll FTT:s värde från runt 280 kronor till dagens värde drygt 30 kronor. En stor del av de 197 miljoner FTT-tokens värda 51 miljarder försvann i kraschen. Kryptomarknaden som helhet har reagerat mycket negativt på FTX kris. Bitcoin sjönk till den lägsta nivån på två år, runt 160 000 kronor.

Dessutom hade Bankman-Fried nu myndigheternas ögon på sig, som började en granskning av kopplingen mellan FTX och hans andra investeringar och handhavande med klienters investeringsfonder. Efter konkursen inleddes har dotterbolag i Japan och Australien stoppats från handel. Även kryptutlånaren BlockFi, nära kopplad till FTX, ansökte om konkurs.

Bankman-Fried blev förhörd av polisen på Bahamas i lördags, dagen efter konkursansökan lämnats in. En polisutredning har nu startats. Även en utredning av åklagarkammaren i New York City har inletts.

Mellan 10 och 20 miljarder av kundernas investeringar kunde inte hittas den 12 november. En summa på 4,73 miljarder flyttade off-line, i så kallade stabila kryptovalutor som Tether (bundna till exempelvis en valutakurs). Exakt vem som gjorde det är okänt för allmänheten, men pengarna ska ha flyttats via kryptobörsen Kraken. Kraken har sedan hjälpt till att identifiera personen.

Flera större fondbolag och riskkapitalbolag har förlorat pengar på kraschen. BlackRock, SoftBank Group och Lärarförbundet i Ontarios pensionsfond, för att nämna några vitt skilda. Kändisar som Shaquille O’Neill och Tom Brady har förlorat sina investeringar i FTX, som man köpt samtidigt som man gjort PR åt dem.

I en intervju till NikkeiAsia beskriver Bankman-Fried sig som en arbetsnarkoman med strikt arbetsdisciplin. Trogen vegan, kollektivboendes (då i HongKong) med ett tiotal andra i en lägenhet. T-shirt var arbetsklädseln, det fanns mysiga bönsäckar i lägenheten för gäster att sova på. Han flyttade sedan till Bahamas.

Han har varit en varm förespråkare av ”effektiv altruism”, en social rörelse som säger sig använda evidens och kritiskt tänkande för att förbättra världen. FTX var förut företagspartner till World Economic Forum, men har tagits bort från deras hemsida, skriver NY Post.

https://twitter.com/TheInsiderPaper/status/1591463268371279873

Zhong ringde till polisen i Georgia 2019 efter ett inbrott, och meddelade att bland det stulna godset fanns ”en hel del bitcoins”. Den amerikanska federala skattemyndighetens kriminalavdelning intresserade sig senare för uppgifterna, och gjorde därför en husrannsakan.

Man hittade flera enkortsdatorer, stora som ett kreditkort, gömda i en tom popcornburk som förvarades i ett dolt utrymme i badrumsgolvet. Man fann också 6,6 miljoner kronor i kontanter, silver- och guldtackor samt aktiebrev för en betydande investering i ett fastighetsbolag.

Pengarna tillfaller staten, men värdet har nu fallit till knappt nio miljarder kronor. .

Ortens kommunfullmäktige säger konsekvent nej till hans envisa förfrågningar om att få gräva efter hårddisken bland 110 miljoner ton sopor. Men han har en plan! Nyhetssajten Insider har sett ett förslag där riskkapitalister går in med pengar i ett strukturerat projekt.

Howells har samlat specialister på AI-driven sortering, deponiutgrävning, avfallshantering och datautvinning – inklusive en rådgivare som arbetade för ett företag som återställde data från den svarta lådan på den kraschade Columbia-rymdfärjan.

Det skulle ta tre år att söka igenom skräpet med mänskliga sorterare, robothundar och en AI-robot som tränats på att känna igen just hårddiskar. Men …  ”Det finns inget som mr Howells skulle kunna presentera för oss som får oss att gå med på ett sådant projekt”, säger en representant för kommunfullmäktige till Insider. Risken för en ekologisk katastrof är för hög.

En olycka kommer sällan ensam, heter det. Vi har tittat på prognoserna för bostadsmarknaden, den skenande inflationen och priserna på livsmedel. Börsen faller och vi kan vara på väg in i en recession, med höga bolåneräntor. Samtidigt finns det heterodoxa alternativ som ädelmetaller och kryptovalutor. Kan klassikern guld, eller nymodigheten Bitcoin, vara lösningen?

Riksbanken höjer räntan med 50 punkter till 0,75 procent. Man hänvisar till kraftiga svängningar i inflationen som skapar osäkra utsikter för ekonomin. Höjningen är en så kallad dubbelhöjning, och det kan bli fler under året.

Räntan har legat på minus, eller noll procent, sedan 2014. Men nu försöker Riksbanken stävja den skenande inflationen. Styrräntan beräknas hamna på 1,36 procent fjärde kvartalet i år, och andra kvartalet 2023 på 1,90 procent. Båda prognoserna är höjningar från tidigare prognoser.

Bolånet

För låntagare med rörliga bostadslån väntas höjningar. Samtidigt faller bostadspriserna på sina håll, i Stockholm har de fallit för tredje månaden i rad. Enligt Danske banks boprisindikator föll priserna med fem procent under juni. Bankens chefsekonom Michael Grahn menar att fallet blir större än tio procent. Han tror också att styrräntan kommer hamna på två procent i februari nästa år.

Enligt Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg så är det nu en köparens marknad. 19,2 procent av bostadsförsäljningarna under juni gick under utropspris. Samtidigt har utgångspriserna varit rekordhöga. Siffrorna liknar sommaren 2020 när pandemin gjorde marknaden orolig.

I hela riket har priserna på bostadsrätterna ökat med 5,3 procent den senaste tolvmånadersperioden. Den senaste månaden har priserna fallit med 1,2 procent, enligt Svensk mäklarstatistik.

Börsen faller

Det ser heller inte ljust ut på Stockholmsbörsen OMXSPI som fallit med 29,15 procent i år. På tolv månader har den tappat 20,55 procent av sitt värde. Även OMXS30 har följt, eller lett, samma utveckling och tappat 22,56 procent av sitt värde under 2021.

Enligt Maria Landeborn, seniorstrateg på Danske Bank, ser det inte ljust ut framöver. Framför allt minskar köpkraften av olika orsaker, som stigande el- och bränslepriser. Hushållen kommer få högre boräntor. Hon tror också att andra bolag som hittills klarat sig bra, kommer att tappa framöver. Främst bolag och sektorer som är exponerade mot konsumtion kommer få det kämpigt.

Landeborg tror också att sjunkande oljepriser skulle kunna ha en positiv effekt på inflationen. Där är många nu oroade, då den stigit kraftigt i Sverige och världen.

Enligt Nils Åkesson på Dagens Industri har vi förmodligen inte nått botten än. Ett trettioprocentigt fall kan mycket väl bli 50 procent. Detta då man jämför med situationen under tidigare nedgångar.

Han kommenterar också bostadsmarknaden, och menar att situationen är ny nu mot tidigare. De senaste nedgångarna under 2000-talet skedde samtidigt som den långsiktiga räntenedgången. Nu är läget annorlunda.

Inflation och skenande matpriser

Inflation hamnade i maj på 7,2 procent, vilket är otroligt mycket högre än vad folk föreställt sig för ett halvår sedan, enligt SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström. Matpriserna har det senaste året stigit med nio procent. Riksbanken har gravt missbedömt läget i höstas, menar hon, vilket även andra länders riksbanker gjort.

Siffran för maj är den högsta sedan 1991, då den var 7,8 procent. Lagerström varnar för att löneökningar som kompensation för inflationen kan skapa problem för företagen. Det kan leda till en negativ spiral med ökande priser och löner, som hon menar ingen tjänar på.

Under maj steg exempelvis priserna på livsmedel och alkoholfria drycker med två procent. Kött steg med 4,4 procent och mjölk, ost och ägg med 3,5 procent. Priserna på drivmedel har stigit med 40 procent jämfört med maj 2021, el med 33,6 procent och inventarier och hushållsvaror med 10,3 procent.

Prisutvecklingen på livsmedel är den högsta på 30 år, enligt Karin Brynell som är vd på Svensk dagligvaruhandel. Konsumenternas köpkraft minskar inte bara på grund av inflationen, utan också av högre boräntor och energipriser.

Alternativen

Men, det finns alternativa sätt att investera på. Guld och silver är urgamla ädelmetaller, som de senaste dryga tio åren fått konkurrens av kryptovalutor. Bitcoin är den mest kända.

Bitcoin startade 2010 och tog rejäl fart 2017. Sedan dess har det varit både kraftiga uppgångar och dalar. Just nu är vi inne i en kraftig nedgång, och kan falla med 40 procent från dagens nivåer. Åtminstone om man ska tro Ian Harnett, investeringschef på Absolute Strategy Research. Nedgången startade när siffrorna för inflationen i USA offentliggjordes i mitten av juni, 8,6 procent för maj.

Vid den senaste nedgången gick den från 200 000 kronor sent 2017 till 30 000 kronor 2018. Den skulle således i år kunna hamna på 130 000 kronor.

Totalt har värdet på kryptovalutor sjunkit med 3 500 miljarder kronor, på två veckor. I Bitcoinpodden, som drivs av svenska kryptobörsen Trijo, förutspås en mörk sommar. En ny sak med kryptovalutor är att det aldrig varit fler småsparare än nu, vilket påverkar marknaden. Många får panik och säljer av sitt innehav. Men på några års sikt är det en bra investering, man bör ha en tidshorisont på minst fyra år.

Är man mer lagd åt tradition är guld och silver klassiska ädelmetaller för sparande. Guld har tappat 1,54 procent av sitt värde under 2022. På en treårsperiod har den gått upp 29,87 procent, och 12,52 på tio år. Silver har tappat 14,5 procent i år, men är plus 31,66 procent på tre år.

Enligt Eric Strand på AUAG Fonder kommer priset på guld öka när räntorna höjs. Han tror också på ett rekord på 2200 dollar per uns, cirka 22 000 kronor.

Detta pris var man och nosade på i mars, en månad efter intervjun med Strand. Han förväntar sig dock stora svängningar i priset när världsekonomin blir allt sämre. Guld är en konstant säger han, och jämför med att Euron sedan introduktionen 1999 tappat 84 procent av sitt värde mätt i guld.

En mer negativ årsprognos har schweiziska finanskoncernen UBS, som tror att guldet faller till runt 1650 dollar per uns andra halvan av 2022, runt 16 500 kronor.

Nyligen höjde många centralbanker räntorna i ett försök att hantera stigande priser. De institutionella investerarna som köper kryptovalutor behandlar dem som risktillgångar. I tider av osäkerhet på marknaden säljer man dessa volatila valutor, och flyttar sina pengar till säkrare investeringar.

Centralafrikanska republiken har godkänt bitcoin som lagligt betalningsmedel, något som endast El Salvador gjort tidigare. Detta har kritiserats av Internationella valutafonden, då risken för ekonomisk instabilitet ökar markant. Kryptovalutor förbrukar också enormt stora mängder energi.

Samtidigt ska det italienska lyxmärket Gucci börja ta emot kryptovalutor som betalningar i sina butiker i USA. Andra som redan gör det är till exempel Microsoft, AT&T och Starbucks.

Presidentens stabschef Obed Namsio sa i ett uttalande att beslutet placerar Centralafrikanska republiken på kartan som ett av världens mest djärva och visionära länder.

Beslutet i nationalförsamlingen har också mött kritik. Bland annat för att det kan göra det lättare för kriminella att tvätta pengar och för att bitcoin skadar miljön eftersom det går åt så mycket elektricitet att skapa dem.

När El Salvador fattade sitt beslut i höstas framförde IMF en oro för att det skulle kunna skapa finansiell instabilitet i världen.

Fram till nu har den centralafrikanska versionen av CFA-francen varit landets enda officiella valuta. Den är en av två valutor i den monetära unionen Communauté financière africaine (CFA). Medlemmarna i unionen är gamla franska kolonier i Väst- och Centralafrika.