En psykiskt ostabil man döms för misshandel av sin egen son. Socialtjänsten väljer att placera pappan i en friggebod intill en förskola. När det framkommer att han söker upp småflickor reagerar föräldrar, men inte ledningen. Österåkers kommun verkar lida av tystnadskultur, naivitet och dålig placering i skolrankingen.

Sunnanvindens förskola utanför Åkersberga är en idyll med små rödmålade hus i vacker natur. Skolan har varit ett populärt alternativ för familjer som uppskattat Walldorfkonceptet eller en lantlig miljö för sina barn.

När ledningen 2016 beslutade att ta emot en man med psykiska problem som granne reagerade vissa föräldrar. Att skolan tillsammans med Socialtjänsten dessutom ansåg det lämpligt att placera honom i en friggebod som ägdes av förskolan, skapades en konflikt som fick polisen att ingripa.

Ställa upp för flyktingar

Pär Claësson var förskolechef på Sunnanvindens Walldorfförskola och ansvarig vid tillfället.

Jag tänkte att jag skulle ställa upp i samband med flyktingvågen så jag gick till Socialkontoret, säger Pär.

Vid tillfället fanns stor brist på boende för ensamkommande och personer i behov av placering, något Pär kunde tänka sig att hjälpa till med.

En socialarbetare lämnade över mannen och jag tog del av underlaget, säger han.

Mannen Pär tog emot var då en 53 år gamla man som kommit till Sverige från Irak. Underlaget bestod bland annat av en dom från Attunda tingsrätt från 2016 där det framkommer att tingsrätten dömt mannen för misshandel av sin 11-åriga son samt olaga hot, ofredande och överträdelse av kontaktförbud kopplat till sin före detta fru.

De hemska sakerna han hade gjort, eller hemska saker...jo det var det. Det var hemska saker. Men det förändrar inget för om vi hade sparkat ut honom på gatan i Åkersberga visste vi inte om han hade utsatt andra för samma sak, förklarar Pär.

På frågan om att det var lämpligt att inhysa mannen intill förskolan, med tanke på att det också gick rykte om att mannen var pedofil, svarar Pär:

Med facit på hand så tycker jag att det är tragiskt, om det var som man sa om honom. Jag hade ju inget underlag om det. Jag hörde talas om det mot slutet. Det jag vet om mannen var att han pratade med yngre tjejer och ville ha hjälp med telefonen. Han försökte få kontakt, säger Pär.

Pär reagerar också på mannens kvinnosyn men gick aldrig djupare in på värderingar eller läggning, delvis på grund av språkproblem.

Mannen hade en psykisk åkomma som var mycket märklig och dessutom mycket nedvärderande syn på kvinnor som han ansåg hade liten hjärna. Jag tror att han var lågbegåvad eller så var det extremt kulturbetingat, säger han.

Tillgång till förskolan

Pär menar att han har stor medkänsla för människor med psykisk ohälsa. Han förtydligar också att inget hände under tiden mannen bodde intill förskolan, trots att han under en kort period även fick till gång till själva förskolan då hans frys hade gått sönder. Pär hänvisar till Socialtjänsten gällande beslutet om placeringen.

På Socialtjänsten vill man inte tala om individuella fall, men det framkommer i domen att mannen blev dömd till psykiatrisk utredning. Det framkommer också att han agerat aggressivt mot flera personer, bland annat sin före detta fru som han misstänkte hade skaffat jobb eller träffat någon annan, vilket gjorde att han sökte igenom hennes mobil. Vid ett tillfälle hotade han att skada henne med kniv, men det slutar med att han slet sönder hennes klänning.

Mannen är inte dömd för pedofili men enligt källor inom kommunens säkerhetsavdelning gick han under namnet Träskomannen och blev flertalet gånger avlägsnad från platser då han närmat sig minderåriga.

Manipulerad statistik

Problem kopplade till skolan verkar hopa sig i Österåkers kommunen, trots visionen om länets bästa skola. Tidigare har Morgonposten berättat om en dömd person som fick anställning på Skärgårdsstadsskolan och begick ytterligare brott.

I december 2022 fick föräldrar med barn på Solbackens montessoriskola meddelande om att skolan läggs ned inom några veckor, på grund av ”personliga skäl”.

I Lärarförbundets sista ranking av Sveriges bästa skolor hamnar Österåker på plats 231 av 290 kommuner. Gällande lärartätheten rankas kommunen som en av landets sämsta – plats 272.

En anonym förskolelärare förklarar i en insändare att kommunens redovisning av lärartäthet inte stämmer. Kommunen redovisar mindre än 5,5 elever per årsanställda, vilket är lägre än riksgenomsnittet förklarar hon, men på hennes skola är siffran 7,7 och på småbarnsavdelningen 17. Hon misstänker fusk.

Johan Agge sitter i Utbildningsnämnden för Roslagspartiet och bekräftar manipulationen med siffror.

Man sätter in fler vuxna, men har bara möjlighet att dela dom vissa tider under dagen. Sen kallar man det för två grupper. Trots att man fick statsbidrag för att minska barngrupperna fanns det tecken på att man förtätade inom förskolan, säger han.

Enligt Johan finns fler anledningar till problemen i kommunen.

I grunden handlar det om en utbredd tystnadskultur och det härstammar alltid från toppen och går neråt. Kommunens egna kvalitetsrapporter har visat att skollokalerna var dåligt anpassade för undervisning ända sedan 2015. Vi har dessutom 300 barn i kö till kommunens resursskola, förklarar han.

Han och många fler vittnar om toppstyrning och hänvisar till Mikaela Fletcher, M, som är ordförande i Kommunfullmäktige.

Morgonposten har försökt att nå Mikaela utan resultat. Istället kommer ett mail från kommunikationschef Helena Cronberg, skrivet av Eva Wetterstrand, chef för produktionsförvaltningen.

Hon förtydligar att ”Österåkers kommun fokuserar vi på att mäta kvaliteten i skolan såsom andelen elever som är godkända i alla ämnen, elever som är behöriga till gymnasiet och behöriga lärare”.

Gällande manipulation av statistik svara Eva att "den offentliga statistiken anges andel inskrivna barn per årsarbetare, inte hur många som är på plats under en viss tid eller dag. Här ligger vi på ungefär samma nivå som övriga kommuner i regionen”.

Hon upplever ett öppet klimat i Österåkers kommun och att det nu finns en visselblåsarfunktion som alla medarbetare i kommunen kan använda.

Visselblåsarfunktionen var sittande styre emot när den kom på tal för ett par år sedan.

Paret Daniel och Jasmine Inkvist är häktade misstänkta för att ha plågat, straffat och svultit sin sjuåriga dotter. Familjen är hemmahörande i skånska Eslöv och flickan ska ha varit nära att avlida. Föräldrarna är häktade för synnerligen grov misshandel, rapporterar Sydsvenskan. Misshandeln av dottern ska ha pågått under flera års tid och misstankarna mot föräldrarna uppkom i julas. Då kom flickan in till akuten i Lund efter att ha fått i sig frätande ättika. Hon hade både hjärt- och leversvikt och hade blåmärken och sårskador på kroppen. Hon var i ett livshotande tillstånd, hade en skarp lukt, varit undernärd och vanvårdad. På grund av skadorna flickan hade var man tvungen att operera bort hennes magsäck. Läkarna tror inte att hon kommer kunna äta fast föda igen.

Polis och åklagare bedrivet sedan i julas ett intensivt utredningsarbete och under en husrannsakan hos familjen hittades blodiga barnkläder.

Misstankarna mot föräldrarna stärktes allt eftersom utredningen pågick och nu sitter båda häktade, misstänkta för olaga frihetsberövande och synnerligen grov misshandel. Misshandel misstänks ha pågått under flera års tid. De nekar själva till alla anklagelser.

Flickan befinner sig just nu på sjukhuset i Lund. Tillståndet är stabilt men hon kommer få men för livet. Flickan har syskon, men inget tyder på att de råkat ut för samma behandling. Det äldsta barnet har en annan pappa, som tidigare misstänkt att det finns problem. Han anmälde problem till socialtjänsten för fyra år sedan, skriver Expressen.

Samtliga barn i familjen omhändertogs av socialtjänsten i Eslöv i december i fjol.  På frågan om man agerade tillräckligt snabbt svarar Daniel Westlund, socialdemokrat och ordförande i barn- och familjenämnden, att man får gå tillbaka och se om rutinerna följts på rätt sätt.

Vi kan inte stoppa alla hemska händelser från att inträffa och jag kan inte gå in på enskilda ärenden men ja, min bild är att vi har följt de rutiner vi har, säger han till Expressen.

Föräldrarna har sagt i förvaltningsrätten att flickan lider av en hjärnskada och ett självskadebeteende. Det finns dock inget som styrker dessa påståenden, enligt förvaltningsrätten. Åklagare Ingegerd Jigin säger till Sydsvenskan att man tvärt om uppfattar flickans som kvick och klartänkt.

Enligt flickans biträde Malin Wahlqvist Rahile är det uppenbart att hon blivit vanvårdad och att det föreligger brister i omsorgen om henne. Efter omständigheterna mår flickan just nu bra, menar hon. De andra barnens ombud Louise Båvhammar säger att de övriga syskonen behandlats annorlunda än flickan, och inte sagt något negativt om föräldrarna.

De slår henne upprepade gånger när hon kryper ihop på sätet, och försöker försvara sig med ena handen samtidigt som hon håller hårt i sin ryggsäck med den andra. Många av slagen landar på flickans huvud, hals och ansikte. Inget av de andra barnen griper in, inte heller de två vuxna som finns ombord.

https://twitter.com/HomesteadSocial/status/1620985201659899904

Polisen har gripit den äldre av de båda pojkarna, som kommer att åtalas. Skolan säger i ett uttalande att de prioriterar återhållsamhet och respekt i skolan, samt att man ska använda sociala medier på ett ansvarsfullt sätt. ”Vi ber föräldrar att förstärka dessa principer hemma.”

Rektorn på skolan råder mamman till flickan att flytta barnen till en annan skola. En annan förälder säger till Local 10 News: ”Det här våldet måste upphöra. Föräldrar måste göra mer, och ägna mer uppmärksamhet åt sina barn som orsakar dessa våldsamma handlingar.”

Två föräldrar skakade och drog i sitt tre veckor gamla barn. Det led flera benbrott och riskerar permanenta hjärnskador och synproblem. Straffen blir skyddstillsyn och villkorlig dom.

Pappan Wisam Youssef döms för grovt vållande till kroppsskada och misshandel. Mamman Sara Al-Saidan döms för misshandel.

Åklagaren Anna Damberg hade begärt att båda föräldrarna skulle dömas för brottet synnerligen grov misshandel. För det är stipulerat fängelse i lägst fem och högst tio år.

Efter domen säger Damberg att hon är nöjd med att de dömdes för ett uppsåtligt brott (misshandel). Hon ska läsa igenom domen och fundera på om hon ska överklaga.

Skadorna

I rättsintyget beskrivs den lilla pojkens skador enligt följande:

a. blödningar under den hårda hjärnhinnan samt vid lillhjärnan och skador i storhjärnan.
b. utbredda ögonbottenblödningar
c. fraktur på högra tarmbenet (i bäckenet)
d. frakturer på bägge skenbenens övre delar samt möjlig fraktur på vänstra lårbenets nedre del.

Blödningarna hade troligtvis uppkommit vid olika tillfällen. De och brotten på lårbenet och skenbenet är typiska för skakvåld. Brotten kan orsakas av accelerationer, decelerationer och rotationskrafter

Bäckenbrottet beror troligtvis på direktverkande trubbigt våld.

De omfattande kramperna gav pojken syrebrist i hjärnan. Han lider fortfarande av små kramper och huvudskakningar. Han får medicin mot epilepsi. Hans vänstra öga följer med dåligt när han flyttar blicken.

Första besöket på sjukhuset

Av vittnesuppgifterna framstår det första besöket på Östra Sjukhuset, den 28 april, som mycket märkligt.

Pojken mådde enligt alla i vårdpersonalen bra. Han såg frisk ut och andades lugnt och fint. Men föräldrarna var hysteriska. De menade att barnet slutade andas. Ledningsansvariga sjuksköterskan SS beskriver det så här i polisutredningen:

– Pappan var panikslagen. [Kollegan] sa att hon inte fick någon kontakt med honom; han var panikslagen och slutade inte ruska barnet. [Kollegan] förklarade att barnet mår jättebra. Hon visade att han andades, att han var en fin bebis.

Personalen sa till varandra att beteendet inte var normalt

– Även stressade föräldrar låter oss i vanliga fall ta hand om det barn de vill att vi skall rädda, men vi fick inte undersöka utan de blev hotfulla när vi skulle ta hand om barnet.

När personalen försökte undersöka pojken och kontrollera syresättningen lugnade han ned sig. Det klarade inte mamman av. Hon tog tag i huvudet på sitt barn och började skaka det för att väcka det.

– Hon håller med en hand om käkvinklarna och ruskar fram och tillbaka i sidled. Han blir då jätteledsen och börjar gallskrika igen, fortsätter SS.

Mamman var enligt personalen arg, hotfull och aggressiv, och pappan var panikslagen och hyperventilerade. De sa att pojken var blå om läpparna men personalen såg att han var fin i färgen.

Föräldrarna påstod att pojken "kollapsar". SS försökte förklarade för dem att han inte kollapsar utan somnar. Då började mamman klappa och knuffa på honom igen och ta honom i käken tills han började skrika.

Läkarna kom sedan och undersökte honom. Därefter skickades familjen hem mot sköterskornas vilja. Läkarna lyssnade inte när de sa att föräldrarna hade varit våldsamma. Senare på kvällen skrev sköterskorna en orosanmälan.

Andra besöket på sjukhuset

Den 30 april kom familjen in akut igen. Då var pojken i mycket dåligt skick, med svåra kramper. Sjuksköterskan SS var en av få som var på plats båda gångerna. När hon förstod att det var samma pojke berättade hon om skakningarna två dagar tidigare.

– Jag var ganska upprörd för jag kände att familjen hade släppts hem och så hade detta hänt, berättar SS.

Informationen nådde akutläkaren och barnet började behandlas som en misshandlad med misstänkta inre skador.

Pojken fick lugnande medicin men krampade ändå nästan konstant i två timmar. Med små korta uppehåll där han var lealös. Vårdpersonalen hade svårt att öppna ögonen för att se pupillerna.

Föräldrarna var inte lika uppjagade denna gång. En läkare beskriver dem som "adekvat upprörda".

Natten på medicinavdelningen

Läget stabiliserades, vilket skulle visa sig vara tillfälligt. Han lades in på medicinavdelningen och låg där natten till den 1 maj. Den kommande morgonen skulle han behöva flyttas till intensiven.

När han låg på på medicinavdelningen förföljde pappan personalen och ville veta allt som hände. Han fick också väldiga ångestattacker och svimmade nästan av flera gånger. Barnsköterskan SB märkte att något inte var som det skulle.

Föräldrarna påstod att han hade krampat sedan födseln. SB fann det konstigt att de sökte för det först nu.

I polisförhör ger SB en utförlig beskrivning av föröldrarnas beteende under natten. Två exempel:

– Det var inte riktiga känslor om oro för barnet. Det var mer en oro för sig själva, som att de hade gjort något. För att varje gång de reagerade var varje gång vi berättade om förändringar hos [pojken]. Man tänker att föräldrar, när de hör ny information, ska känna 'åh lilla vän, kämpa dig igenom det här nu', men de var mer oroliga över en orosanmälan som gjorts på dem."

– De första timmarna såg jag föräldrar enbart oroliga för sitt barn. Han var deras allt. De berättade hur de träffats unga och att deras dotter var deras allt. Sonen verkade vara deras ögonsten. Sen föll detta och de kunde inte hålla upp fasaden längre. Det kändes som att det var två olika familjer, från början av tiden till senare."

Greps av polisen

På morgonen den 1 maj togs beslut att flytta honom till barnintensiven och lägga honom i respirator. Föräldrarna följde med och pappan fortsatte ha ångest och panik. Han mådde också illa och hulkade. Sköterskorna hade fullt upp med att hålla honom lugn.

Till slut var det läkaren KK som lade ihop pusslet med de två besöken på akuten, pojkens skador och den skickade orosanmälan. Hon polisanmälde föräldrarna vid middagstid, strax efter klockan ett. Polisen kom och grep dem runt klockan två.

Han låg fem dygn i respirator. Efter föräldrarnas gripande omhändertogs han enligt LVU och är sedan dess placerad på ett jourhem.

Rättegången

Föräldrarna nekade till att ha skadat sin son. Pappan erkände ringa narkotikabrott.

Rätten tar fasta på skakningarna som bevittnades av personalen och säger att det säkerligen har hänt fler gånger. Men den konstaterar att föräldrarna nog inte insåg skadorna som skakningarna kunde orsaka. Därför döms de inte till grov eller synnerligen grov misshandel.

De måste däremot förstått att skakvåldet orsakade smärta. Därför döms de till misshandel av normalgraden.

Föräldrarna berättade att pappan haft vanan att sträcka ut barnets ben. Rätten säger angående bäckenbrottet:

– Det måste ha varit han som vid något sådant tillfälle eller på annat sätt orsakat frakturerna. Även om han inte haft uppsåt att skada sitt barn måste han ha av oaktsamhet ha orsakat frakturerna.

Han döms därför för vållande till kroppsskada. Med hänsyn till pojkens ålder och skyddslösa ställning bedöms det som grovt.

Straffmätningen

Rätten konstaterar att straffvärdet för pappans brott är fängelse i åtta månader. Med hänsyn till hans psykiska hälsa och narkotikamissbruk menar den dock att skyddstillsyn med samhällstjänst är lämpligare. Men eftersom han genomlidit en lång tid i häkte med restriktioner finns inte skäl till samhällstjänst. Därför blir det bara skyddstillsyn.

För mammans del säger rätten att straffvärdet är fängel i en månad. Men eftersom det inte finns skäl att anta att hon på nytt skulle begå brott så kan påföljden i stället bli villkorlig dom med samhällstjänst. Då hon varit frihetsberövad i en och en halv månad finns inte skäl till samhällstjänst så påföljden blir endast villkorlig dom.

En lång polisutredning gav ett 866 sidor långt förundersökningsprotokoll. 29 vittnen har hörts i utredningen. Pappan satt häktad under flera månader och mamman i en och en halv. Deras advokatkostnader uppgår till 370 000 respektive 270 000 kronor. Pojkens målsägarbiträde ersätts med 120 000 kronor.

Pappan döms även för ringa narkotikabrott. Han hade diazepam och nordazepam i blodet och mindre mängder narkotika på sig och i hemmet.

De tvingades slåss med varandra med baseballträn med spikar.

Han tvingade sin styvson att sova i en garderob i flera månader, och tvingade honom att dricka stark sås tills barnet kräktes.

Ett annat barn tvingades äta sin egen avföring. De andra barnen tvingades se på.

Han misshandlade barnen med sitt bälte, och en gång stoppade han smällare i ett barns byxor och skrattade lyckligt när de började smälla.

Han står nu åtalad för bland annat avsiktlig grymhet mot andra människor. De nya åtalspunkterna läggs till de som redan finns efter en första utredning som gjordes 2020, men där rättegången ännu inte hållits. Även hans fru, 29-åriga Kaitlin Elizabeth Baptiste kommer att åtalas eftersom hon var medveten om mannens handlingar och inte gjorde något för att stoppa dem.

Mamman skyndar fram och försöker dra loss apan från flickan, men den ger sig inte och fortsätter bita och riva. Pappan försöker sparka bort den, men attacken fortsätter och apan ger sig på flickan än en gång. Slagsmålet fortsätter sedan runt huset, och flickan skadas svårt.

Flickan fick svåra rivsår på armar och ben, och förlorade mycket blod. Hon får nu intensivvård på sjukhus. Polisen utreder attacken, och ska även utreda ansvaret som grannens fru har för sin privata djurpark i det burgna villaområdet.

Grannen är miljonär och en framstående advokat i Moskva; hans fru har skapat en privat djurpark med bland annat apor, vargar och elefanter. Familjen hade flytt från kriget i Ukraina, och fick låna ett hus utanför Moskva. Flickans föräldrar är vänner till ägaren till huset där attacken ägde rum.

Pappan avtjänar sin tid i det ökända fängelset i Kent, kallat ”Stabside” av internerna. 2018, bara sex månader efter det att paret fängslades för sina övergrepp, knuffade två av medfångarna in pappan i sin cell. En garderob sköts för dörren, övervakningskameran täcktes för med toalettpapper och han bands fast i sin säng. De fyllde ett par strumpor med tonfiskburkar, och påbörjade misshandeln. Efter två timmar var tolv tänder utslagna.

Händelsen uppmärksammas nu av The Independent då pojken under coronakrisen samlat in närmare 20 miljoner kronor till sjukhuset som räddade hans liv. Adoptivmamman har också fått till stånd en lagskärpning för dem som misshandlar sina barn.

I den så kallade debatten beskylls invandrarföräldrar ofta för de brott som deras barn begått. De borde haft koll på var deras barn är sena kvällar och hållit dem hemma och i skolan, heter det bland annat. Men när en ukrainsk familj faktiskt försökt att följa predikningarna och göra just detta – då blev mannen i familjen häktad i en månad med restriktioner och hängdes ut i media som torterare. Morgonposten har tittat närmare på den osannolika historien som riskerar att bli en rättsskandal.

Historien uppmärksammades först av Aftonbladets Oisín Cantwell som i en målande kolumn beskriver vad som hänt en kväll i november 2021 i en lägenhet i Stockholm.

En pojke ville gå ut – vilket hans mamma och styvfar hade synpunkter på; det var nämligen ganska sent på kvällen och han var inte klar med sina läxor. Ett bråk uppstod när mannen fysiskt försökte hindra pojken från att lämna lägenheten – vilket sedan urartade till att mannen ska ha tagit två kraftiga strypgrepp om sin styvsons hals samt låst ut pojken halvnaken på balkongen i novemberkylan. Pojken kallade på hjälp från balkongen och en granne ringde polisen.

När polispatrullen anlänt släppte styvfadern in pojken från balkongen – barnet var då fruset och ledset. Mannen häktades och blev sedermera åtalad för misshandel och olaga frihetsberövande. Och nu frias han av en oenig domstol där politiskt tillsatta nämndemän ifrågasatte pojkens berättelse och körde över rådmannen – på grund av familjens utländska ursprung och kulturella skillnader.

Snart plockar även alternativmedierna Fria Tider och Samnytt upp historien med egna rubriker som ”Slipper straff för att ha torterat styvson: 'Har inte lärt sig hur det fungerar i Sverige'" och ger erkännande till Cantwell.

Det låter ju hemskt – om man ska tro Oisín Cantwell. Frågan är dock om man ska göra det – för om man läser förundersökningsprotokollet noggrant växer en annan bild fram.

För det första handlar den här historien inte om en kamp mellan David och Goliat vilket man kan få intryck av om man läser ovannämnda publikationer. Eller jo, kanske – men med styvfadern i rollen som David.

Pojken – som blir 17 år gammal om några månader – är större och kraftigare byggd än sin styvfar.

När polispatrullen försöker dokumentera skadorna är poliserna mycket osäkra på vad skadorna kan ha uppkommit av. På bilderna syns en mindre rodnad som kan vara en tonårsfinne.

Föräldrarnas version är att tonåringen blev mycket arg när han inte fick gå ut, började kasta saker omkring sig och skrämma sin tvååriga syster. Därför blev mannen tvungen att försöka ta ett grepp om sin styvson vilket kan ha orsakat de eventuella rodnaderna.

En klassisk ord mot ord-situation, menar nämndemännen, som ger ”benefit of the doubt" till den åtalade och tillämpar principen att hellre fria än fälla när tvivel råder.

En rättsskandal och ett nonchalerande av glasklar bevisning, menar Oisín Cantwell. Pojkens uppgifter bekräftas ju av grannen som ringde till polisen enligt honom. Men inte ens det verkar stämma.

Enligt polisförhör med tonåringen rusade han ut på balkongen och styvfadern låste dörren efter honom. Han ska ha släppts tillbaka in först när den första polispatrullen anlänt efter minst 10 minuter.

Enligt grannens uppgifter öppnade dock styvfadern balkongdörren medan han höll på att ringa polisen. Det handlade alltså om sekunder. Grannen frågade tonåringen om han skulle fortsätta ringa polisen – och det fick han ett jakande svar på. Pojken gick in i lägenheten – för att sedan gå ut igen när polisbilen kom. Därefter befann han sig på balkongen fram tills det att poliserna kom upp i lägenheten – för att då stiga tillbaka in.

Trots uppenbara hål i målsägandens berättelse och detaljer som inte stämmer överens med andra vittnesmål släpas mannen samma kväll till Kronobergshäktet – där han ska tillbringa nästan en månad med restriktioner i väntan på rättegången. Ett par rodnader av oklart ursprung och en ihålig berättelse av en part i bråket räcker för att sätta honom bakom lås och bom.

Vid en häktningsförhandling två dagar senare begär assistentåklagare Ellen Hansson honom häktad. Vid denna tidpunkt vet hon om att målsäganden har stora trovärdighetsproblem.

Detta är nämligen långt ifrån första bråket mellan sonen och föräldrarna – tidigare bråk handlade om skärmtid, hemläxor och tider tonåringen skulle vara hemma. I juni 2021 polisanmälde han sin mor för misshandel. Men bara dagar senare erkände han att han ljugit i sin anmälan och orsakat sina skrapsår själv eftersom han var arg på att mamman stängt av hans dator.

När poliserna försöker ta reda på varför han har förtalat sin mamma kommer det fram att lärarna på tonåringens skola recenserat hans föräldrar negativt och uppmanat honom att göra en anmälan. Han kände sig pressad av lärarna och levererade lögnen som han menar de efterfrågade.

Det är ju inte svårt: en familj med rötterna i Östeuropa – det är klart att de slår sina barn, man ska bara hjälpa pojkens berättelse att komma ut, tänkte nog lärarna.

När Morgonposten ringer assistentåklagare Ellen Hansson som begärt mannen häktad med restriktioner menar hon att målsägandens lögn i ett liknande ärende ett halvt år innan är irrelevant för detta mål:

Det är ju uppgifter i ett annat ärende som jag inte värderar. Utifrån hur uppgifterna såg ut i målet bedömde jag att det fanns förutsättningar att begära honom häktad.

Hur ser du på att det finns stora luckor i målsägandens berättelse som dessutom i delar undermineras av vittnesmålet från grannen – till exempel när det gäller utlåsningen på balkongen? Är det något som bekymrar dig?

Jag vet faktiskt inte...

Du vet inte vad jag pratar om? Men du har valt att driva åtal på de här uppgifterna?

Jag säger så här... att min uppfattning är att målsägandens uppgifter har stöd av bevisningen.

Assistentåklagaren började arbeta på Åklagarmyndigheten våren 2020. Hon specialiserar sig på barn- och ungdomsärenden. Med medialt understöd från Oisín Cantwell i ryggen planerar hon nu att överklaga domen och hoppas på ett fängelsestraff på fyra månader för mannen.

Efter det mediala drevet har nämndemännen nu tvingats bort från sina partier: förtroendet för dem är förbrukat, säger en av dem. Nämndemännen har kanske gjort ett misstag när de nämnde de inblandades icke-svenska syn på familjeuppfostran som en förmildrande omständighet i domen. Det är samtidigt svårt att klandra dem för det – när den enda yrkesdomaren drog sig ur målet och skrev en skiljaktig mening.

Men faktum är att målsägandens trovärdighet är så låg och bevisningen så svag att ärendet aldrig borde ha gått till åtal – och mannen borde aldrig fått uppta en av de dyrbara häktesplatserna och rättsväsendets redan hårt ansträngda resurser i en månad.

En ögonblicksbild av tillståndet för rättsstaten i Sverige.

Tonåringen är omhändertagen av socialtjänsten i nuläget och placerad på ett familjehem. Samma öde väntar sannolikt även hans tvååriga syster om mannen blir dömd till ett fängelsestraff i hovrätten – man kan ju inte lämna barn hos barntorterare.

Det är troligt att i sitt nya hem får tonåringen mycket mer frihet och kan välja när han vill gå ut – med tanke på hans historik. Ingen vill ju bli anmäld för tortyr och misshandel. Det är inte helt otänkbart att om några år – om det vill sig illa – kommer samme Oisín Cantwell undra i sin nya krimkolumn när det gick snett för tonåringen och varför samhället lyste med sin frånvaro när han misslyckades i skolan och drogs in i gatugäng. Men det är ju bara en spekulation det.