Nu har forskare från det schweiziska federala institutet Forest, Snow and Landscape, WSL, hittat mikrober som kan göra jobbet vid låga 15° C, vilket kan leda till ett genombrott inom mikrobiell återvinning. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Microbiology.

Joel Rüthi, från WSL, och hans kollegor tog prov på stammar av bakterier och svampar som växte på fritt liggande eller avsiktligt nedgrävd plast i marken på Grönland, Svalbard och Schweiz. De testade dem för att se om de kunde konsumera olika typer av plast.

I studien skriver Rüthi att en stor del av de många testade stammarna kunde bryta ned åtminstone en typ av plasterna. Särskilt två svamparter kunde sätta i sig alla testade plaster utom polyeten, den absolut vanligaste och mest använda plasten.

”Nästa stora utmaning blir att identifiera de plastnedbrytande enzymer som produceras av de mikrobiella stammarna, och optimera processen”, säger medförfattaren Beat Frey.

Att återvinna än mer ligger i tiden, säger Sari Strömblad, miljöstrateg i Skövde kommun, till Sveriges Radio. ”Jag tycker att vi under alldeles för lång tid haft en linjär produktion, där vi konsumerat och slängt saker och ting vi faktiskt kan återbruka och återvinna.”

En del av våra gamla kläder skänks till välgörenhet, säljs online eller hamnar på loppmarknader, men mycket slängs också i de vanliga soporna. ”Jag tycker att det är för tidigt att säga något om hur kommunerna ska hantera återvinningen, men jag tror att det är en möjlig väg att gå”, fortsätter Strömblad. ”Det finns redan klädåtervinningscentraler i Skövde, till exempel.”

Det ska även bli förbjudet att slänga matrester bland brännbara sopor, enligt ett beslut i EU. Tidigare har fastighetsägare kunnat betala för att slippa ordna med sortering, men vid årsskiftet försvinner det alternativet. Matresterna ska istället bli biogas och KRAV-märkt gödsel.

”Våra produkter är mer etiska eftersom de tillverkas lokalt. De är inte importerade från andra sidan planeten”, säger han till Reuters. ”De är gjorda här för att hantera lokala problem.” Nej, det är inte peruker det handlar om, men sanering av oljespill och andra kemikalier.

https://twitter.com/Reuters/status/1608177211172962306

För några hundralappar per år samlar Janssen in håret från frisörerna istället för att det sopas upp och slängs, de får även ett klistermärke att sätta upp i salongen. Sedan förvandlas håret till toviga fyrkanter för att kunna absorbera olja och andra kolväten som förorenar miljön. Ett kilo hår kan suga upp sju till åtta liter spillolja, och fungerar även i kontaminerade dagvattenledningar.

Genom extraktion av hårets keratin kan läkare behandla brännskador. Företaget använder också det återvunna håret för att tillverka de returpåsar som går ut till frisörerna.