Under onsdagen bestämde sig en sjuksköterska och en sjuksköterskeelev för att de inte var nöjda med att vårda sjuka människor.

De ville vårda ett klimat de tyckte var sjukt, och begav sig därför till Nationalmuseum i Stockholm.

Där limmade de fast sig vid skyddsglaset på Claude Monets tavla Konstnärens trädgård i Giverny, och de lämnade också röda handavtryck på skyddsglaset. Det är oklart om de röda handavtrycken kommer sig av att de lämnade sjukhuset utan att ha tvättat händerna efter att ha vårdat patienter med blödningar.

Väl fastlimmade skrek de ut sitt budskap om att något måste göra med en gång – annars: ”Det som kommer kan vi inte ens föreställa oss. Barn och äldre dör först.”

Emma & Maj, sjuksköterska respektive sjuksköterskestudent, idag i aktion på Nationalmuseum. Läget är så jäkla kritiskt. Därför satte de röda handavtryck & limmade fast sig på skyddsglaset på Monets kända tavla Konstnärens trädgård i Giverny. #återställvåtmarker pic.twitter.com/Gr0bFzqHDX

— Återställ Våtmarker (@vatmarker) June 14, 2023

Vad är det då som måste göras?

De två kvinnorna tillhör organisationen Återställ våtmarker, som anser att vi befinner oss ”mitt i den största katastrofen i mänsklighetens historia”. De tillhör alltså Team Greta, och det är klimatet de oroar sig för. De fylls av fasa eftersom "torrlagda våtmarker orsakar 25 procent av Sveriges koldioxidutsläpp". Därför vill de att regeringen börjar återställa utdikade våtmarker samt förbjuder torvbrytning.

Om vi för enkelhetens skulle antar att Återställ våtmarker har rätt – hur stort utsläpp av växthusgaser är det vi talar om för Sveriges del? Det rör sig årligen om cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter – en femtedel av landets utsläpp enligt Naturvårdsverket.

Det utgör 0,2 procent av de globala utsläppen.

Kina står i dag för en tredjedel av de globala utsläppen.

Det senaste årtiondet har Kinas utsläpp ökat med 25 procent – och Kinas utsläpp kommer att fortsätta att öka, bland annat på grund av att regimen i landet sedan maktövertagandet 1949 satsat på enorma utdikningsprojekt. Kina är ett av de länder i världen som torrlagt mest våtmarker.

2018 infördes i Kina förvisso förbud mot utdikning för kommersiella syften, som att utvidga städer eller bygga semesteranläggningar. Men åren därefter har det ständigt rapporterats om hur lokala myndigheter på olika sätt trixar för att kringgå lagstiftningen.

Dessutom är stora nationella satsningar på infrastruktur undantaget från förbudet, och eftersom man i Kina satsar hårt på bygget av vägar, järnvägar och dammar för elektrifiering kommer det att dikas, och dikas mycket. Man planterar också stora arealer skog i våtmark, och då är dikning tillåten.

Dessutom är projekt kopplade till försvar och krigsmakt undantagna från förbudet – och där satsar man ju också ordentligt.

Från Återställ våtmarkers eget perspektiv borde de därför omgående bege sig till Kina för att protestera. Det finns tavlor av Monet där också. 2021 köpte en kines in Näckrosor för 250 miljoner kronor.

Visst är Sverige ett land med relativt sett stor andel torrlagda våtmarker. Men det är också ett land där det metodiskt satsas på att återställa våtmarker. Vi har dessutom ungefär 90 000 kvadratkilometer orörd våtmark i landet, vilket internationellt sett är en mycket hög siffra. Sverige är ett världens tio mest våtmarksrika länder. 20 procent av Sveriges areal är våtmark. I Kina är fem procent av arealen våtmark – och den minskar med några procent varje år. Det gör den inte i Sverige.

Alltså borde det rimligen vara mer intressant för organisationen Återställ våtmarker att fokusera på vad som händer i Kina – och helst av allt protestera på plats.

Det är också lätt att i den pågående debatten glömma bort allt gott utdikning av våtmarker fört med sig i Sverige tidigare i historien.

Att leda om vatten har jordbrukande människor alltid gjort. Dikning omtalas redan i 1200-talets landskapslagar. 1539 påbjöd Gustav Vasa utdikning:

”Därföre bjude Vi eder, alle, att dika edra åkrar och rödja skogen av edra ängar, och att I icke uti den måtton sparen arbete eller möda. ”

De många utdikningarna och torrläggningarna som bönder de följande århundradena genomförde på sina marker för att kunna öka sina odlingar kompletterades från 1800-talet med storskaliga statligt understödd satsningar på torrläggning, inte bara av mossar och kärr utan också av sjöar.

Under 1800-talet blev jordbruksarealen fyra gånger större i Sverige, 800 000 hektar blev 3 500 000 hektar. Det var en av de faktorer som gjorde att Sverige började resa sig ur fattigdom – och det var resultatet av hårt slit och umbäranden. Det löste inte alla problem, alla fick det inte bättre. Men det var ett steg, ett stort steg framåt. Efterhand kom dock många att upptäcka att myrar, mossar och sjöbottnar inte alltid kan omvandlas till bra jordbruksmark – marken blev med åren alltmer näringsfattig när vattnet försvann.

I dag har vi råd att återställa våtmarker – och det bör göras. Inte på grund av oron för utsläpp, utan därför att:

• Heta, varma somrar blir torkan värre eftersom det vatten som finns flödar bort fortare i utdikade marker med raka diken.
• Våta, regniga somrar ökar risken för översvämningar i större områden när dikessystem inte förmår transportera bort eller bromsa vattenmassorna.
• Fiskarter riskerar till slut att försvinna där diken rätats ut och vattenflödet blivit starkare –  det blir svårt att hitta lekplatser för fisken.
• Våtmarker fungerar som en naturens egen reningsanläggning, näringsämnen förs bort i dikessystemen – och bidrar i värsta fall till övergödning i sjöar och hav.
• Artrikedomen i vår natur minskar i utdikade våtmarker.

Det finns alltså rationella skäl att återställa våtmarker i Sverige.

Men om vi inte gör det går vi inte under – och definitivt går inte världen under på grund av det.

Klimataktivister slipper fängelse – deras syfte var gott. Solna tingsrätt ger dem skyddstillsyn och villkorlig dom.

Tolv klimataktivister från gruppen Återställ våtmarker dömdes i går för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten av Solna tingsrätt, för att ha blockerat motorvägstrafiken på E4:an den 29 augusti. Aktionen fick extra uppmärksamhet eftersom en ambulans under akututryckning blev minst sju minuter sen till Karolinska sjukhuset.

De åtalade menade att aktionen omfattades av den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten, och de förstod inte att det var sabotage.

Tingsrätten, under ledning av chefsrådman Björn Skånsberg, konstaterar att trafikstörningen inte var någon sidoeffekt av demonstrationen – den var avsiktlig.

De åtalade aktivisterna hävdade att de agerat i en nödsituation. Planeten är illa ute och de försöker rädda den.

Då konstaterar domstolen att lagens regler om nöd inte är tillämpliga, men den säger också att den tror på aktivisternas goda avsikter:

"Tingsrätten ifrågasätter inte att det pågår en klimatkris. Det saknas även skäl att ifrågasätta att de tilltalade har handlat utifrån sin övertygelse om klimathotets allvar och deras uppfattning om att politiska beslutsfattare inte i tillräcklig grad agerar för att motverka hotet."

Chefsrådman Björn Skånsberg förklarar:

– Det påståendet godtar vi, till skillnad från enskilda riksdagsledamöter, kan jag konstatera, förklarar chefsrådman Björn Skånsberg.

Menar du Elsa Widding?

– Ja, jag kom faktiskt att tänka på det. Så på det sättet finns det kanske de som tycker att det är kontroversiellt. Det är ingen som har påtalat det hittills, men man kan notera det i alla fall.

Sverigedemokraternas Elsa Widding gjorde sin riksdagsdebut i förra veckan med ganska stor uppståndelse som följd. Från talarstolen sa hon att hon inte höll med om att vi befinner oss i en klimatkris.

Hur påverkar syftet straffbedömningen?

– Brottet sabotage har en straffskala som går allt från 14 dagars fängelse till fyra års fängelse. Det innefattar väldigt många typer av ageranden som är olika allvarliga. Här tycker vi ändå att det i grund och botten var ett fredligt syfte. Det var inget aggressivt syfte i grund och botten. Och det fanns ingen vilja att skada någon.

– Dessutom hade man vidtagit åtgärder, möjligtvis otillräckliga, som syftade till att blåljus skulle kunna komma fram. Då tycker vi ändå att tar man hänsyn till allt detta så hamnar man ganska långt ner i straffskalan.

Återigen, syftet att de vill rädda miljön och klimatet, hur påverkar det straffbedömningen?

– Det får ju den betydelsen att vi betraktar det som ett i grund och botten fredligt syfte.

Och om man tror sig ha ett fredligt syfte, men tingsrätten håller inte med? Ni skriver att de har rätt vad gäller klimathotets allvar?

– Vi ifrågasätter inte att det pågår en, som de kallar det, en klimatkris.

Om vi tar det här med riksdagskvinnan Widding, för du tog upp det själv. Om hon, i sin villfarelse kan vi säga, hade satt sig på motorvägen, hade ni gjort en annan bedömning då?

– Jag tänker inte uttala mig om hur vi hade bedömt eventuellt andra situationer. Det har jag ingen anledning att göra. Jag kommenterar hur vi har bedömt vår situation.

Det här att ni håller med om att det pågår en klimatkris, är det viktigt när ni bedömer straffvärdet?

– De tilltalades syfte med aktionen har betydelse för hur pass allvarligt vi ser på gärningen. Vi hade sett allvarligare på gärningen, förmodligen, om deras syfte hade varit mer att folk skulle komma till skada. Om det var syftet med sabotaget så hade jag naturligtvis tyckt att det var ett allvarligare brott.

Så ett gott syfte, oavsett om man har rätt eller fel i sak, räcker? Om man tror att man agerar för ett gott syfte?

– Räcker och räcker, det var dina ... Jag har inte sagt att det räcker till någonting. Nu är det du som använder ord som jag inte har valt. Jag vet inte vad du menar med att det räcker. Vi har beaktat att de hade ett fredligt syfte. Det är vad jag skriver i domen, det är vad jag kan stå för. Svårare än så är det inte.

I sin dom förklarar domstolen:

"I förmildrande riktning bör dock beaktas att det har varit fråga om en aktion med ett i grunden fredligt syfte. De tilltalade har dessutom försökt begränsa skadeverkningarna av aktionen genom att själva kontakta polisen samt genom att hålla en fil öppen för blåljusfordon. (...) Vid en sammantagen bedömning finner tingsrätten att de två brott som de tilltalade nu döms för har ett sammanlagt straffvärde som uppgår till fyra månaders fängelse."

Åklagaren Marina Ivic menade att straffvärdet för brotten var sex månader. Tingsrätten bestämde det till fyra månader. Utifrån straffvärdet, de åtalades bakgrund och det fredliga syftet dömdes Ebba Klemedtsson, Nea Frank och Anna Termine till skyddstillsyn, och övriga fick villkorlig dom. Ingen behöver med andra ord skaka galler.

Återställ våtmarker

Den nya aktivistgruppen Återställ våtmarker har fått mycket publicitet i år. De genomförde sin första aktion den 28 mars när de limmade fast sig på Centralbron i Stockholm; motorvägsbron som passerar Gamla stan. Två dagar senare tog de fram superlimmet igen och limmade fast sig på Lidingöbron.

54-åriga Git Aremyr Lundström från Örebro var med på Centralbron och lät sig intervjuas efter aktionen. "Vi har inte tid att vänta", förklarade hon då. "Det är kod röd för mänskligheten."

Git Aremyr Lundström har fortsatt sin kamp för att rädda planeten. Hon var en av dem som dömdes i går av Solna tingsrätt. Hon avstod från att limma fast sig den 29 augusti, men det gjorde i stället aktivisterna Ebba Klemedtsson och Nea Frank.

Klemedtsson demonstrerar inte bara på asfalt. Den 29 maj sprang hon in på planen under en allsvensk fotbollsmatch mellan Djurgården och Varberg, och blev nedbrottad av ordningsvakter i mittcirkeln.

Ingen lögnare

Flera av de dömda försäkrade att de inte skulle blockera motorvägstrafik igen. Viktor Jonsson ville inte svara på frågor om sitt framtida klimatengagemang och därför ville nämndemannen Liselotte Claussnitzer (M) döma honom till fängelse. Övriga rätten höll inte med och gav honom en villkorlig dom.

Direkt efter att rättegången i går var avslutad tog han med sig Nea Frank till Centralbron för att blockera motorvägstrafiken.

https://twitter.com/vatmarker/status/1584566257709330433

De dömda

Ebba Klemedtsson, Örebro, född 1987
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Skyddstillsyn
- Övervakare utses av frivården

Förskoleanställd

Nea Frank, Härnösand, född 1968
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Skyddstillsyn
- Övervakare utses av frivården

Förtidspensionär
Kallar sig antifascist, anarkist och klimataktivist

Anna Termine, Stockholm, född 1957
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Skyddstillsyn
- Övervakare utses av frivården

Undersköterska

Git Aremyr Lundström, Örebro, född 1968
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom

Arbetsmiljöingenjör
Aktiv i Fältbiologerna

Isabelle Anger, Uppsala, född 1952
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom

Författare
Aktivist i Extinction Rebellion och Climate Friday
Flyttade till Sverige på 80-talet

Anders Bäcklund, Vännäs, född 1953
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom

Pensionär
F d lärare

Rickard Dose, Herrljunga, född 1973
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom

Kallar sig aktivist, sabotör och radikal.

Filip Grönlund, Umeå, född 1997
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom
- 70 dagsböter om 50 kr (3 500 kr)

Extinction Rebellion-veteran

Liam Hultelid, Skattungbyn, född 1998
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom
- 70 dagsböter om 50 kr (3 500 kr)

Folkhögskolestuderande

Viktor Jonsson, Skene, född 1971
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom

Egenföretagare
Eko-aktivist

Christian Nilsson, Höör, född 1984
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom

Studerande
Kallas för Lundarebellen av Extinction Rebellion.

Ann-Kristine Thulin, Sollebrunn, född 1952
- Sabotage, 13 kap 4 § 2 men brottsbalken, 2022-08-29, Solna
- Ohörsamhet mot ordningsmakten, 16 kap 3 § brottsbalken, 2022-08-29, Solna
Påföljd:
- Villkorlig dom

Pensionär
Tidigare mentalskötare
Kandidat i kommunalvalet i Alingsås för Gudrun Schymans nya parti Klimatalliansen.

(Många av faktauppgifterna är hämtade från Expressen)