Vissa präster har på eget bevåg redan gjort sådana förändringar. Man har slutat med ”han” och ”honom” och säger bara Gud, eller till och med ”de” och ”dem”, med omskrivning av Vår Fader som börjar med ”Vår Fader och Moder”.

En anonym präst har försvarat det uppdaterade språket. Och säger att kritiker kallad det för ”en aning woke”.

Gud är inte man och speciellt inte en vit cis-man med skägg, som sitter på ett moln. Vi verkar begränsa Gud väldigt ofta, enligt pastor Chantal Noppen.

Ärkebiskopen av Canterbury, Justin Welby, som leder kyrkan har tidigare sagt att Gud varken är man eller kvinna – eller ens definierbar. Han menar att om den liturgiska kommissionen vill göra en förändring kommer det på ett betydande sätt innebära att man för kyrkans doktrin bort från att vara grundad i Bibeln.

Att man använder man som pronomen för Gud ska inte förstås som att gud är man, enligt ärkebiskopen. Gud är könlös, till skillnad från människan.

Att den katolska kyrkans påve skulle vara ofelbar är något som andra kristna trosuppfattningar ofta finner vara en ganska märklig idé. Antje Jackelén som varit Svenska kyrkans ärkebiskop i åtta år och som gick i pension 30 oktober verkar dock, trots att hon är protestant, gilla tanken på att ett kyrkans överhuvud ska betraktas som ofelbart. Åtminstone när det gäller henne själv.

När Upsala Nya Tidning kontaktade Antje Jackelén för en avskedsintervju inför att hon skulle lämna sitt uppdrag som ärkebiskop fick reportern svaret att frågorna skulle lämnas in en vecka i förväg. Kan verka vara en lite udda begäran för från en medievan offentlig person inför en intervju av det här slaget. Men reportern biföll ärkebiskopens önskan, kanske var han rädd för att annars bli tillrättavisad från predikstolen nästa gång Jackelén klev upp i en sådan.

Intervjun klaras av – Jackelén får läsa den och och går i kyrktaket. Hon skriver ett långt brev till tidningen och kräver en ny intervju, eller att den gamla hamnar i papperstuggen.

Hon tycker att hon inte blivit tillräckligt vördnadsfullt framställd, och finner det därför nödvändigt att i sitt brev påpeka hur framgångsrik hon är:

”Det blir ju lite osvenskt, men det känns ändå nödvändigt att säga det. Jag har varit och är en respekterad ledare nationellt och internationellt. Jag är och har varit en eftersökt talare på många olika arenor – inte bara i Almedalen och på Bokmässan utan också inom akademi och näringsliv. Förutom min egen doktorsexamen har jag tre internationella hedersdoktorat (kanske inte helt ointressant i en akademikerstad) och fått en utmärkelse av överhuvudet för den anglikanska kyrkogemenskapen, Ärkebiskopen av Canterbury, för mitt ekumeniska arbete. Jag sitter i exekutivkommittén för Religions for Peace och är vice ordförande inom den världsvida Lutherska kyrkogemenskapen, Lutherska världsförbundet. I din artikel framstår jag som dåligt grundad teolog som just inte åstadkommit något egentligen, annat än att strö tveksamheter omkring sig.” (Brevet i sin helhet finns här, liksom en del övrig korrespondens i ärendet som Kyrklig dokumentation begärt ut.)

Jackelén som framträtt på otaliga seminarier – nämner också ett exempel på sina framträdanden – att hon talat på samma ”webbinarium” som Ing-Marie Wieselgren; som mördades i Visby under Almedalsveckan 2022. Att hon väljer just det blir obegripligt, om inte Jackelén på något sätt tror sig kunna plocka poäng på att nämna ett mordoffers namn, och därmed själv vinna någon slags sympati.

Det hela slutar med att UNT publicerar en artikel vars inledning till stora delar kan antas vara den ursprungliga intervjun, dels en kompletterande ny avslutning som är en uppföljning där Jackelén får möjligheten att lägga ut texten en gång till.

Att den första intervjun gjort Jackelén upprörd är svårt att förstå, där ställs rimliga frågor. Reportern redovisar den kritik som ständigt funnits mot Jackelén alltsedan hon tillträdde – bland annat att hon är för vänligt inställd till islam.

Ärkebiskopen slår ifrån sig:

”Saker jag kunde säga obehindrat när jag blev biskop har plötsligt blivit kontroversiella. Ingen har kritiserat mig för att ha ätit lunch med Dalai Lama och ha bjudit honom till Lunds domkyrka, eller för ha umgåtts med en vän och rabbin i Israel, men när jag talar med en muslim anklagas jag nu för att "islamisera kyrkan", vad nu det skulle vara.”

Här önskar man att reportern kanske ställt några motfrågor. Dalai Lama är en person som representerar en religiös riktning som är så menlöst fredlig att den får radikalpacifistiska kväkare att framstå som krigshetsare. De länder som ingår i den muslimska kulturkretsen kännetecknas däremot av inre förtryck och ofta aggression mot andra länder.

Dalai Lama representerar tibetaner som har fullt upp med att värja sitt land och sin kultur mot Kina, och antalet tibetaner i Sverige är synnerligen, synnerligen begränsat.

Jämförelsen Jackelén gör är fånig.

Jackelén framhåller gärna och ofta vilken framstående teolog hon är, men hon måste skolkat från kursmomenten om kristen ödmjukhet. Hon är fast förvissad om att hennes gärning varit bra för kyrkan, och på frågan om hur Svenska Kyrkan ”mår” svarar hon:

”I stort sett bra. Just i en sådan här tid med så mycket oro i världen vet vi varför vi har kyrkan. Hit kan man gå med sin vrede och frustration men lämna med hopp och mötas inför det som är större.”

Siffrorna talar dock ett annat språk. Medlemsantalet i kyrkan minskade med 94 000 personer mellan 2020 och 2021. Det verkar som om människor väljer att gå någon annanstans med sin vrede och frustration än till den Svenska Kyrkan.

När Jackelén nu går i pension kommer hon kanske ägna mer tid åt att umgås med sin make Heinz – också han präst. Kanske kommer de att tillsammans få tid att utveckla nya strategier för att hålla efter meningsmotståndare. Heinz är inte främmande för att likt hustrun utöva påtryckningar på media. Vid minst två tillfällen har han till medarbetare på magasinet Axess framfört att de ska sparka prästen Annika Borg som skribent, föga spelade det roll att Borg var teologie doktor och kyrkoherde i Årjäng – Heinz hade kommit fram till att ”Hon är inte kristen och har en svart själ.” Orsak: hon kritiserar Antje Jackelén.

Heinz verkar inte ha läst sin hustrus debattinlägg i DN i augusti 2021 där hon skriver:

”Hat är ofta relaterat till självhat. Hataren är beroende av sin fiendebild för att kunna leva och vårda sin egen image som hjälte. Därför är det så svårt att komma åt hataren med argument. Förenklingar spelar hatarna i händerna, för de kan eller vill inte ta till sig komplexa sammanhang som får även fienden att framstå som en medmänniska.”

Vi ser här en tydlig strategi. Angrip motståndare hårt. Möts du av motangrepp, slå tillbaka och kalla motståndaren för ”hatare”, alternativt mal ner motståndare med ett antal möten på Ofvandahls konditori i Uppsala (vilket var Antje Jackeléns metod gentemot UNT:s ledning efter den första intervjun).

Kanske kan Heinz uppenbara obalans bero på den sorts självhat hans hustru tar upp i artikeln. Han kanske inte kan förlåta sig själv för att han tillsammans med en kamrat stal en kanot i Ängbybadet 1964. Han satt häktad i två veckor, antagligen för att det var svårt för polisen att fastställa hans identitet. Han hade märkligt nog råkat tappa sitt västtyska pass. Domen blev en månad villkorligt.

Kanske lades grunden för paret Jackeléns problem med att lugnt diskutera Svenska kyrkans problem den där dagen för några årtionden sedan då Heinz tillsammans med en tysk kompis snodde affärsbiträdet Berit Lönns kanot och paddlade i väg på Mälaren.

Ärkebiskop Antje Jackelén lägger ned sin stav 30 oktober. I nio år har hon blivit en profilerad ledare för Svenska kyrkan, som inte dragit sig från att ta politisk ställning i kontroversiella frågor. Vi har tittat på Jackeléns tid som ärkebiskop, som varit fylld av samhällsengagemang och ställningstaganden.

Svenska kyrkan har stadigt tappat medlemmar, i decennier. Det var inget nytt när Jackelén tillträdde som ärkebiskop 2013. Medlemstappet har dock fortsatt i oförminskad takt under hennes ämbetstid. 2013 hade kyrkan 6 357 508 medlemmar, preliminära siffror för 2021 är 5 633 867. 723 641 personer har lämnat kyrkan under tiden, det bör påpekas att detta inbegriper avlidna personer.

Att det finns pågående processer som ligger utanför ärkebiskopens kontroll, vad gäller medlemstappet, är givet. Men det kan finnas skäl att tro att Jackelén i sitt engagemang för Palestina, klimatpolitik och andra frågor ökat misstanken hos vissa om att kyrkan blivit politiserad. Vilket kan påverka folks val att lämna.

Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010, tre år innan Jackelén blev ärkebiskop. 2014 varnade hon för att partiet inte stod för en kristen värdegrund, och var för hatiska mot islam. Att säga att man ”hatar islam och är stolt över det” tyckte hon inte var okej. Hon menade då att kyrkans ställningstaganden är teologiska i grunden, och var inte oroad över att förknippas med något politiskt läger.

2018 skrev hon en debattartikel i Aftonbladet där hon tydligt tog ställning mot Sverigedemokraternas nationalism. Beskyllningen att hon och kyrkan har en vänsterliberal agenda viftade hon bort och hänvisade till att allt bygger på teologi, genom ”bibelstudium och bön och genom att använda oss av teologisk och religionsvetenskaplig kunskap”.

Kyrkan är således inte på något sätt en neutral aktör, men till skillnad från icke-religiösa organisationer och partier kan man ta politiska ställningstaganden utan att vara politiska.

Oavsett vad man tror om den teologiska biten, är det ett faktum att hon varit engagerad och debatterat flera heta politiska frågor. En sådan är den om samerna, som hon kallar ”Sveriges urfolk”. Enligt Jackelén bestämmer majoritetssamhället levnadsvillkoren för många samer, en rest av ett kolonialt arv. Tillsammans med Ingrid Inga, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan, skrev hon att kyrkan (historiskt) bidrog till en bristande respekt för samisk tro.

Den 24 november 2021 bad Svenska kyrkan offentligt om ursäkt till det samiska folket. En andra ursäkt är planerad till samekonferensen Ságastallamat 2 i slutet av oktober. Bara några dagar innan Jackelén avgår som ärkebiskop.

Att se andra religioner som jämlika och förespråka ekumenism är en röd tråd genom hennes ämbetstid. Det gäller speciellt den nyss nämna världsreligionen islam, som på bara ett par decennier fått närmare en miljon anhängare i Sverige. I olika inriktningar och med olika grad av praktiserande. Enligt Jackelén ber kristna, judar och muslimer till samma gud. Hon ville heller inte tydligt säga att Jesus är den enda vägen till Gud.

Jackelén har också varit en flitig debattör i klimatfrågan och kallat Greta Thunberg profetisk.

I en intervju med Expressen säger hon att ”[hon] är dessutom kanonduktig på att bli intervjuad. De gammaltestamentliga profeterna gjorde också teckenhandlingar, vilket är så tydligt i Gretas fall. Det började med skylten om skolstrejken och fortsatte med seglatsen. Greta sade inte att alla skulle ta segelbåt över Atlanden, men konstaterade att hon är en av få som faktiskt kan göra det och det är något profetiskt i detta”.

Jackelén menade att klimatkrisen är en värderings- och ledarskapskris, en existentiell kris. Sveriges välstånd skadar andra, och klimatkrisen leder till ökad migration. Med Ett biskopsbrev om klimatet ville hon och andra inom Svenska kyrkan att Sverige skulle vara pådrivande för en höjd ambitionsnivå i FN:s klimatpolitik. Man ville också att Sverige tidigare än 2045 blir klimatneutralt.

Men det kostar på att vara aktiv i debatten, under påskhelgen 2021 stängde hon tillfälligt ned sitt Twitterkonto. Hon menade att hennes inlägg användes i fel syften, för att sprida hat, hot och konspirationer. En anledning trodde hon var hennes positiva inställning till islam. En annan att hon är kvinna.

https://twitter.com/biskopantje/status/1379044967193120772

Martin Modéus ny ärkebiskop

Under eftermiddagen 8 juni stod det klart att Svenska kyrkans näste ärkebiskop blir Martin Modéus, den nuvarande biskopen i Linköpings stift. Han besegrade biskopen i Strängnäs, tillika överhovpredikanten Johan Dalman i sista valomgången, och fick 59 procent av rösterna.

Modéus föddes 1962 och prästvigdes 1986. Hans valspråk är Levande tillsammans med Kristus, hämtat från Efesierbrevet 2:5. Han var doktorand i Gamla Testamentets exegetik vid Lunds universitet 1997 till 1999 och skrev sin avhandling om ritualstudier. Detta är också något som utmärkt hans författarskap, där han skrivit flertal böcker om gudstjänsten, men även flera om bönen.

Modéus har sannerligen inte varit lika frispråkig som Jackelén, och har heller inte byggt upp någon större följarbas på Twitter. Han verkar inte dela den nuvarande ärkebiskopens syn på Israel–Palestina-konflikten.

I ett inlägg 27 november 2021 ger han stöd åt ett debattinlägg av biskoparna Åke Bonnier och Sören Dalevi. De kritiserade att Svenska kyrkan använt ordet apartheid och Israel i samma mening. Detta då Martin Luther bar på en ”grov antisemitism” och att det är en svart fläck i kyrkans historia.

Den 6 januari 2021 skrev han ett inlägg med anledning av stormningen av Kapitolium i Washington DC. Han bad då om besinning och förnuft, och respekt för folkviljan.

https://twitter.com/BiskopMartin/status/1346928002781773827

Enligt Joel Halldorf, pingstvän och skribent, har Modéus få fiender och ogillar debatt. Han är en resonerande biskop, vi kan således inte förvänta oss uppseendeväckande uttalanden från vår blivande ärkebiskop. Enligt Halldorf är Modéus vision en som mer liknar en frikyrka än en statskyrka, där relationer, delaktighet och gemenskap står i centrum. Organisation och ekonomi måste stå tillbaka. Byråkratin bekämpas.

Frågan är om Modéus är rätt man för kyrkan, som fortsatt tappar medlemmar och har låg betydelse i de flesta svenskars vardag. Och tror han att Jesus är den enda vägen till Gud? Det lär visa sig framöver när han skärskådas och utfrågas inför sitt tillträdande 30 oktober.