"Islamiska republiken Iran är beredd att göra sitt för att världen ska bli bättre. En värld fylld till brädden med rationalitet, rättvisa, frihet, moral och andlighet." Så avslutade president Ebrahim Raisi sitt anförande i FN:s generalförsamling på onsdagen.

Han inledde anförandet med att hälsa till hela världen i Allahs namn, den barmhärtige och nådige, och världarnas härskare, och han önskade att Allahs välsingnelse ska skina på profeten Muhammed, hans avkommor och hans efterföljare.

Det var hans första framträdande i FN sedan han blev Irans president i augusti förra året. Under sin vistelse i New York har han förklarat för representanter för den samlade mänskligheten att alla omfattas av mänskliga rättigheter, men att de tyvärr trampas på av många regeringar. Han gav som exempel Israel som trampar på statslösa palestinier och USA som trampar på de migrantbarn som separeras från sina föräldrar.

Slöjprotester i Iran

Det demonstreras just nu runt om i Iran mot tvånget för kvinnor att bära slöja. Det tog fart efter 22-åriga iransk-kurdiskan Mahsa Aminis död.

Mahsa och hennes familj var på besök i huvudstaden Teheran den 13 september när de stoppades på en motorvägspåfart av regeringens moralpolis. Hon hade valt att inte följa Allahs påbud och bära sin slöja på rätt sätt, så hon fick följa med till polisstationen. Därifrån skulle hon sedan skickas till ett omskolningscenter för att få lära sig hur man klär sig ordentligt, men i stället fick hon köras till sjukhus. Något hade hänt.

https://twitter.com/AlinejadMasih/status/1570710223308062720

Hon anlände till Kasra-sjukhuset i koma och dog på intensivavdelningen den 16 september. Resan tillbaka till hemstaden Saqqez får ske i en kista. Regeringen har förklarat att hon aldrig hann skickas på omskolning för hon drabbades av en hjärtattack. Mahsa Aminis familj bedyrar att hon var vid god hälsa och inte hade några hjärtproblem.

Efter hennes död bröt det ut protester i Saqqez och på andra ställen. Folkmassor på upp till tusen personer har demonstrerat i minst 15 städer runt om i landet.

https://twitter.com/FridaGhitis/status/1572350814882267137

https://twitter.com/AlinejadMasih/status/1572670677072711684

Oroande, säger Ann Linde

Polisen har fått tillgripa tårgas och skarp ammunition. Enligt Reuters har minst åtta personer dött i demonstrationerna. Avgående utrikesminister Ann Linde säger till TT att uppgifterna om döda är oroväckande, och fortsätter:

– De mänskliga rättigheterna, yttrande- och demonstrationsfriheten är otroligt kraftigt begränsade i Iran och det tar vi alltid upp i våra samtal med dem på alla nivåer, säger hon.

Ann Linde valde att bära slöja vid sitt besök i Iran 2017. Då uttryckte hon stolthet över att hon rest dit med en svensk delegation bestående av en majoritet kvinnor, som alla bar slöja.

– Det är lag i Iran på att kvinnor måste bära slöja. Man kan knappast komma hit och bryta mot lagarna, försvarade hon sig då.

Nyligen reste Lesley Stahl, journalistikon och mångårig programledare för amerikanska CBS nyhetsmagasin 60 minutes, till Teheran och fick tillåtelse att intervjua president Ebrahim Raisi. Hon satte också på sig en slöja.

Linde och Stahl satte på sig slöjan utan den iranska regimen behövde hota med tårgas och kulor. Linde behövde sina handelsavtal och Stahl behövde sin intervju.

Malmö lyder modet

Malmöpolisen använder inte tårgas och kulor. Slöjan tar över ändå. Staden visar stolt upp sin nya look i utställningen Modest fashion på Slottsholmen.

– Det är en väldigt tydlig trend, som spänner från allt från street-mode till haute couture. Det här är en modetrend som verkligen finns på Malmös gator, sa Malmö Muséers utställningschef Josefine Floberg till Morgonposten i juli.

Regimen förnekar

Iransk polis säger att Mahsa Aminis död var olycklig men att de inte gjort något fel. Till stöd för detta har landets statstelevision visat vad som påstås vara en övervakningsvideo där Mahsa Amini till synes spontant kollapsar i ett väntrum.

https://twitter.com/najahmalii/status/1570806658418479104

Jo, jag vet att det väl är lite tveksamt om man ska skicka dem någonstans överhuvudtaget – eller ge dem någon som helst slags makt. Men vi får ta en sak i taget.

Det är det här som man bör diskutera – socialdemokratiska kvinnors underdånighet inför utländska makter – inte vad som egentligen står i avtalet som Magda och Linde kritat på med överturken.

För visst är det något fascinerande med hur hårda de socialdemokratiska maktlystna megärorna är mot den egna befolkningen. Jo, jag vet – de är speciellt hårda mot männen, men kvinnorna har det inte så lätt heller; kanske för att de betraktas som konkurrenter om de muslimska männens gunst.

Låter det som märkligt psykologiserande? Men se på politiska fakta.

Här i Sverige ska befolkningen tuktas för att vi är onda, och vi måste piskas för att bidra till en bättre värld – vi påstås förbruka för mycket av jordens resurser, vi anses vara rasistiska och ansvariga för historiska försyndelser, och i allmänhet ogina och snåla eftersom våra dörrar inte alltid står öppna vid middagstid, medan vi står i fönstren och ropar ut till förbipasserande:

”Kom in, kom in, jag har kalops puttrande på spisen, och jag vill inget hellre efter en lång arbetsdag än att sitta ner med några som inte kan svenska och mysa mig igenom kvällen. Ni vill väl ha inlagda rödbetor till? Nähä, ingen liten snaps, säger ni. Jaha, jaha, nåja, mer till mig då. Har en känsla av att jag kommer att behöva det.”

Den svenska icke-arbetande delen av överheten har alltid haft ett förakt för resten av folket. Den överheten består av trappspringare och örontasslare som till slut kasat och hasat sig fram till möjligheten att utöva politisk makt. Den sortens varelser kan inte skapa något, de kan inte ge liv och frihet, de kan bara suga must och blod ur människor som arbetar.

Vi andra är bara en värdkropp för dem. De måste ständigt skrika åt oss att vi inget är värda, att vi måste acceptera bestraffningar i form av skatter och pålagor, och att våra liv regleras in i minsta detalj – för vi är inte förmögna att ta hand om oss själva eller veta vad som är bra för oss.

Det är därför de som nu har makten älskar den massiva invandringen, den består av personer som ofta inte har några som helst problem med att framleva sina dagar försörjda av andra – för att i utbyte avge sin röst på det parti som garanterar en sådan existens.

Jämför den stränghet Magda och hennes anhang och stödtrupper visar mot dem som arbetar ihop skatten, eller pensionärerna – de som i årtionden slitit ihop välfärden … jämför den strängheten med den välvilja och förståelse som visas dem som inte bidrar till nationens rikedom och styrka.

Historiskt sett har den icke-arbetande överhetens förakt för det egna folket alltid parats med en underdånighet mot utländska makter, hattar och mössor kröp för britter och ryssar för att säkra den egna makten finansiellt och militärt – ungefär som landets politikerskikt gör i dag för EU, Nato och den muslimska världen.

I någorlunda modern tid har det funnits en period då företrädare för de olika samhällsklasserna i Sverige tillsammans värnade nationens oberoende – och byggde välståndet. Det var under 1930-, 1940- och 1950-talet. En tid då de som hade den politiska makten var förbundna med dem som valt dem, det var en tid då de satte det egna folkets intressen främst, och höll sig utanför stormakternas krig.

Men sedan valde de som hade den politiska makten i Sverige sig ett annat folk.

Det är lite sorgligt att nu se människor diskutera vad som egentligen står i avtalet Magda och Linde undertecknat med hundturken.

Vad tror ni det spelar för roll?

Landet har avväpnats i 30 år av politikerna, det egna folket har förklarats oförmöget i alla avseenden – undertecknandet är bara bekräftelsen på detta. Från höger till vänster finns bland politiker enighet om att Sverige inte är något värt om vi inte är accepterade av omvärlden.

Som världen ser ut bör inte Sverige sträva efter att vara accepterat av omvärlden.

Utan stå för sig självt.

Men … även om det går att förklara skeendet genom att studera historien, kvarstår ett mysterium – feministiska kvinnors underdånighet gentemot muslimska män.

Jag har en stark känsla av att det säger mycket mer om tillståndet i landet än vad en historisk analys gör.

Tänk på hur Magda, Linde, Margot eller Lena vredgat kan blixtra med ögonen om någon i Sverige framför ett krav.

Tror ni det blixtrades med ögonen när hundturken framförde sina krav vid förhandlingsbordet i går?

Nej, då var det nog mer frågan om sedesamt sänkta ögonlock, och då och då en förstulet förtjust, flörtig blick.

Vad är det som pågår?

Egentligen?

Utrikesminister Ann Linde talar om Nato-inträde som "konfliktavhållande". Men vad betyder egentligen "konfliktavhållande"? Och hur gick det till när försvarsminister Peter Hultqvists nej till Nato blev ett ja? Och vad hände med den Ulf Kristersson som jublade när regementet i hans stad lades ner – det behövdes liksom inte; nu vill han se ett Nato-inträde för försvaret har blivit viktigt.

För att förstå förändringen måste man studera hur politikernas syn på krig och försvar förändrats de senaste 30 åren. Det har satt sina spår i språket och vi har därför sammanställt ett lexikon så att du bättre kan se hur ord fått ny betydelse, eller varför de försvunnit.

Anfall. Ordet bör ej användas när det gäller svenska militära aktiviteter. Sverige har ingen krigsmakt utan enbart en försvarsmakt. Därför bör heller inte ord som ”attack” och ”angrepp” användas. Tanken bygger på den grundläggande doktrinen för svensk försvarspolitik: ”Det är aldrig ens fel att två träter".

Se även under A: ”Apatisk”.

Befäl. Person med dekorativ och symbolisk uppgift i Försvarsmakten. Befäl hade tidigare till uppgift att beordra underlydande att genomföra noga angivna uppgifter. Uppgiften är numera mer att fungera som HR-resurs och samtalsledare i plutoner och kompanier.

Även om befälsfunktionen inte existerar i sin traditionella roll inom Försvarsmakten existerar den i förhållande till Nato. I gemensamma övningar mellan svensk trupp och Nato-trupp eller vid insatser i främmande länder (se ”Afghanistan” och ”Libyen”) kan amerikaner inta en befälsfunktion gentemot svensk militär.

Blackface. Beskriver fenomenet att en vit person färgar ansiktet svart för att på så sätt skapa intryck av att personen är av afrikanskt ursprung. Beteendet anses numera vara rasistiskt och förkastligt. Detta har omöjliggjort svenska militära operationer nattetid eftersom sådana kräver att soldater svärtar ansiktet för att försvåra upptäckt. Detta har inneburit en avsevärd förbättring av försvarsbudgeten eftersom övertidsersättning inte längre behöver betalas ut.

CV. Curriculum Vitae, det vill säga en meritförteckning. Granskas när en persons lämplighet ska avgöras vid tillsättning av tjänsteställning – man undersöker om personen har lämplig bakgrund och erfarenhet för uppgiften i fråga. Betraktas dock i Sverige som onödigt vid tillsättande av försvarsminister. Se ”Värnpliktsvägrare”, ”Tolgfors” och ”Hultqvist”.

Drönare. Ersätter i allt större omfattning mänsklig aktivitet på slagfältet. Med detta avses dock ej att Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson då och då dyker upp på en militär övning.

Eunuck. Kastrerad tjänare som förlorat kulorna. Personer som är e. ser ofta med visst förakt på krigsmakten. Politiker som är e. strävar ofta efter att även denna ska förlora kulorna.

Feminism. Vägledande princip för Försvarsmakten samt den svenska utrikespolitiken.

Garnison. Truppstyrka förlagd i befäst ort till dennas försvar. Sverige lade ner de flesta av sina garnisoner när den allmänna värnplikten avskaffades. På grund av det förändrade säkerhetsläget vill nu försvarsminister Hultqvist att vi åter ska få garnisoner. Men eftersom de blir underbemannade och med begränsad utrustning kommer de att mestadels ha en dekorativ uppgift, säger Hultqvist. Han har därför föreslagit att beteckningen ”garnison” byts ut mot ”garnityr”.

Infanteri. Det truppslag inom en armé som strider till fots. Eftersom det ingår i Försvarsmaktens strategi att de egna styrkorna ska lämna så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt kommer de i fortsättningen att utrustas med elsparkscyklar.

Jas-ägare. Sverige är en nation av Jas-ägare, eftersom den skatt medborgarna betalat in använts för inköp av stridsflygplanet Saab Jas 39 Gripen. Det är högst tveksamt om det tillståndet kommer att kvarstå vid en Nato-anslutning eftersom även USA producerar stridsflygplan.

Ja-sägare. Växande rörelse inom socialdemokratin. Där fanns tidigare en dominerande falang som ville ha en stark svensk försvarsindustri (se ”Jas-ägare"). Den falangen har kommit på undantag allteftersom ja-sägarna ökat i antal.

Kommendera. Ej lämpligt beteende. Se ”Beordra”.

Honnör. Militär hälsning. I linje med den feministiska försvars- och utrikespolitiken kommer man i fortsättningen av sluta köna benämningen på militära hälsningar, som därför istället kallas ”hennör”.

Kombattant. Kommer från franskans ”combattant” som betyder stridande person. Enligt folkrätten har en kombattant rätt att delta i strid. En kombattant måste bära uniform, armbindel eller på annat sätt visa på vilken tillhörighet han eller hon har, annars räknas personen som illegal krigsdeltagare enligt Haagkonventionen. I svensk försvarsdebatt beskriver också uttrycket den pacifistiska strömning som anförs av bland annat Gudrun Schyman och Märta Stenevi – rörelsens medlemmar kallas kombat-tanterna. De markerar sin tillhörighet genom att uniformen består av batiktröjor.

Kompis. Ord som ofta används när försvaret ska rekrytera, exempelvis i annonskampanjen: ”Träffa nya kompisar”. Kampanjen kom senare att formuleras som ”Möt nya kompisar” för att undvika att budskapet uppfattades som att de meniga försökte träffa varandra under övningar med skarp ammunition.

Lamentera. Ålderdomligt ord som motsvarar dagens ”klaga”. Ingår numera i de mänskliga rättigheterna, och är därmed en av de rättigheter som ska skyddas av Försvarsmakten. Det har inneburit ett förbud i Försvarsmakten mot att använda det tidigare självklara uttrycket: ”Gilla läget”.

Marin. Stridskrafter till sjöss – skulle säkra Sveriges östra flank och Östersjön. Den försvarsplanering som utvecklats under de senaste veckornas Nato-debatt i socialdemokratin innebär att den svenska flottan kommer att avskaffas. Som försvarsminister Hultqvist uttryckt det: ”Vad jag förstår behöver vi inte längre flottan. Östra flanken skyddas av Finlands statsminister, som är vår sanna marin”.

Major. Tidigare militär officersbeteckning. Förde ofta befäl över ett helt kompani. Ansvarar numera enbart för kompaniets miljö- och hållbarhetspolitik. När alla militära enheter har – efter krav från Miljöpartiet – utrustades med portabla latriner så fick majorerna ansvar för dessa och betecknas numera som ”Baja-major”.

Nej. Kan komma att betyda ”ja” om det uttalas av person som vill behålla ministerpost. Se ”Hultqvist”.

Officer. Yrke som tidigare gav den som utövade yrket prestige och status. Det kulturella klimatets utveckling i Sverige har gjort att officeren inte längre har samma ställning i samhället; det anses vara finare att vara offer än officer.

Pluton. Beteckning på militär enhet bestående av 20–40 personer. Kommer att ändras på Miljöpartiets initiativ. Partiet menar att ordet för tankarna till ”plutonium” och att omvärlden kan förledas att tro att Sverige är en kärnvapenmakt.

Ulf Kristersson har dock stridit hårt för att beteckningen ska behållas, men då stavas som ”Plutton” – och beteckna det personliga livgarde han vill ha som statsminister. Ingen som ingår i enheten får vara längre än 1,60 meter lång. Det underlättar vid fototillfällen är Kristerssons argument.

Quisling. Används som namn på person som förråder sitt fosterland. Brukas sällan i Sverige eftersom stor oklarhet råder om det överhuvudtaget finns ett fosterland, detta på grund av osäkerheten om landet har en egen kultur värd att försvara. Om någon ändå skulle ägna sig åt fosterlandsförräderi bör det därför i brottsbalken jämställas med snatteri hävdar en del riksdagsmän.

Reinfeldt, Fredrik. Tidigare svensk statsminister. Ihågkommen för att han förklarade att försvaret inte var ett nationellt intresse utan ett ”särintresse”. Tankegången fick stort genomslag i debatten på grund av att R. ansågs vara expert på särintressen efter att ha följt sin fru Filippas karriär i Stockholms landsting. Där privatiserade hon delar av sjukvården och när det var gjort tog hon ett välbetalt jobb som lobbyist hos ett av de företag som bedrev privat vård.

Tampong. Används av kvinnor som menstruerar. Ingår numera som en självklar del av den utrustning som militär personal får. Flygvapnet har dock fört en långvarig kamp för att man istället ska kunna utrusta sin personal med bindor. Detta eftersom dessa kan ha vingar – vilket skulle bidra till att peka på det speciella med flygvapnet.

Underofficer. Befälskategori mellan manskap och officer. Numera betecknas alla former av befäl – även officerare – som underofficer. Det beror på att de förväntas åstadkomma under eftersom krigsmakten saknar tillräckligt med resurser i alla avseenden.

Vapenvägrare. Se ”Försvarsminister”, ”CV”, ”Tolgfors” och ”Hultqvist”.

X. Beteckning för okänd storhet. Används av Peter Hultqvists talskrivare som numera lämnar det utrymme i talet där en ståndpunkt ska uttryckas öppet och markerat med ett ”X” – så att Hultqvist kan fylla i och ändra allteftersom vad som behövs för att han ska sitta kvar och slippa återvända till kommunalpolitiken i Borlänge.

Yggdrasil. I asatron namnet på världens största träd. Antogs stå kvar när världen gick under vid Ragnarök. Vissa forskare menar den korrekta beteckningen i forntiden var ”Yggdrasilo” och syftade på att bara den nation kunde överleva som hade en silo med kärnvapenbärande missiler.

Zoombie. Ska ej förväxlas med ”zombie”, som beskriver en död människa vars kropp återfått livet – men som saknar egen vilja. Zoombie betecknar däremot en person som deltagit i de tre digitala zoom-konferenser som socialdemokraterna genomfört under en vecka för att låta medlemmarna diskutera Nato-anslutning.

Åderlåtning. Oftast medicinsk term för blodavtappning. Har genomförts med kirurgisk precision de senaste 20 åren när det gäller försvarsbudgeten.

Ägiljett. En uniformsdekoration, ofta i guldfärgat garn med en metallspets i ändarna, som bärs över ena axeln. Används bland annat av de officerare i den svenska försvarsmakten som tillhör chefsgrupp. Allteftersom politisk hänsyn började styra över militära behov (sedan 1990-talet) kom ägiljetten istället att kallas ”ägdiljett” för att påtala att en officer alltid var ägd av en politiker.

Ö. Land på alla sidor omgivet av vatten. Kan ibland vara värd att försvara om politiska makthavare i Sverige har sina sommarvisten där. Se ”Gotland”.

I dag sörjer många i Europa de civila offren för kriget i Ukraina – inte minst de döda barnen. 75 barn rapporteras ha dött som en följd av attackerna mot ukrainska städer.

Människor uttrycker sin fasa inför det som sker. Alla dessa döda barn.

Synen på barn som dör på grund av konflikter var en annan en gång i tiden – inte alltför länge sedan – åtminstone hos en del personer.

11 maj 1996 intervjuades USA:s FN-ambassadör Madeleine Albright i det amerikanska tv-programmet 60 Minutes. Intervjuaren Lesley Stahl frågade:

”Vi har fått veta att en halv miljon barn har dött på grund av sanktionerna mot Irak. Jag menar, det är ju fler barn än som dog i Hiroshima … är det ett pris värt att betala?”

Albright svarade flinthårt:

”Jag tycker det är ett mycket svårt val, men priset tror vi, är värt att betala”.

https://twitter.com/backtolife_2022/status/1506731839481860096

Nu var det ju inte ”vi” som betalade priset utan irakiska barn och familjer, men hade det överhuvudtaget behövt ske?

Sanktionerna var ett amerikanskt försök att knäcka Saddam Husseins regim genom att blockera irakisk import av varor som kunde användas för framförallt militära ändamål. Blockaden syfte var också att få den irakiska ekonomin att gå i stå, och därmed skapa ett sådant missnöje hos befolkningen att regimen kom i gungning.

Sanktionerna gällde inte humanitär, medicinsk hjälp – såvida det inte kunde misstänkas att det som skeppades också kunde få en militär användning – då kunde USA använda sin vetorätt i sanktionskommittén och säga ”nej” till export. Och USA sade nej till mediciner för cancerbehandling, insulin, värktabletter, vaccin, stetoskop, röntgenutrustning, och klor (för vattenrening). Märkligt nog förbjöds även export till Irak av pennor – av alla de slag.

Albright kom senare att försvara sig med det det inte fanns allmänna sanktioner mot export av mat och medicin till Irak. Men USA hade vetorätt i varje enskilt fall och kunde därmed säga nej. Alltså inga vacciner för barn och inget klor för vattenrening. Det sista kan låta oproblematiskt och ofarligt, men under Kuwaitkriget 1990–1991 hade USA metodiskt bombat sönder dammar och anläggningar för vattenrening. När importen av klor och utrustning för vattenrening stoppades spred sig infektionssjukdomar som en skogsbrand skulle göra om brandkåren hade bensin i slangarna.

Denis Halliday arbetade i 31 år på höga positioner inom FN:s olika hjälporganisationer, han var biträdande generalsekreterare för FN och den som hade ansvaret för den humanitära hjälpen till Irak. Han lämnade sin post i protest mot sanktionerna och förklarade i sitt avskedstal:

”Vi håller på att förstöra ett helt samhälle. Så enkelt och skrämmande är det. Det som sker är olagligt och omoraliskt.”

Nu är Madeleine Albright, den envisa försvaren av detta död. Hon avled i går – 23 mars – i cancer vid 84 års ålder.

Uttalade feminister i Sverige var snabbt framme med hyllande minnesord.

Statsminister Magdalena Andersson förklarade att det ”fanns en speciell plats i himlen för Madeleine Albright”. Uttalandet syftade på Albrights ofta citerade ord om att ”Det finns en speciell plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra”.

Uppenbarligen är svenska feministiska politiker rädda för att hamna där så de har levererat lovordande eftermälen.

Utrikesminister Ann Linde säger: ”Jag sörjer en stor politiker … Hennes ständiga kamp mot fascism, hennes solidaritet med kvinnor och flickor runt hela världen och hennes arbete för demokrati och frihet kommer aldrig att glömmas.”

Margot Wallström twittrar om Albrights mod att stå för sina åsikter även när man får kritik.

https://twitter.com/margotwallstrom/status/1506727976951590919

Centerns Annie Lööf twittrar: ”Vila i frid, Madame Secretary. En sann förebild för många av oss i sin outtröttliga kamp för mänskliga rättigheter, för jämställdhet och för den liberala demokratin.” Lööf talar också i ett inlägg på Facebook om Albright som en ”feministisk ikon”.

https://twitter.com/annieloof/status/1506713297172799501

Det finns dock de som jublar över Albrights död. I Serbien har många i sociala media uttryckt sin glädje över hennes bortgång. Där minns man henne som den som i sin roll som Bill Clintons utrikesminister drev på Nato för att inleda bombningarna av Serbien 1999. Bombningarna varade 78 dagar och dödade 528 civila. Broar, skolor, sjukhus, fabriker, och monument förstördes. En av dem som uttryckt sin glädje är den serbiske filmaren Boris Malagurski, som förklarar att det finns en speciell plats i helvetet reserverad för Albright. Han påminner också om att Albright och hennes judiska familj (som kom från Tjeckoslovakien) fick en fristad i Serbien under andra världskriget och därför undkom koncentrationslägren.

Som tack för det blev det 55 år senare massiva bombningar av landet, konstaterar Malagurski.

Resultatet av bombningarna? Kosovo blev självständigt, och där finns nu en av USA:s största militärbaser i Europa.

https://twitter.com/malagurski/status/1336598681697587200

https://twitter.com/pedya79/status/1336969972661280769