Ekonomin i H&M stramas åt rejält. 1 500 anställda ska få färre arbetstimmar, folk som haft 30 timmars arbetsvecka kan nu få fem eller åtta. Tillägg för arbetsuppgifter som gav lönepåslag tas bort. Aktien har fallit kraftigt sedan pandemin startade och nu väntar ägarna på besked om hur företaget ska hantera krisen. Samtidigt är en av storägarna, tillika arvinge till ägarfamiljen Pehrson, under utredning för miljöbrott på sin privata ö i Stockholms skärgård. Den har han exploaterat och fört in främmande djur som hotar faunan.

Fackförbundet Handels menar att detta är ett sätt för H&M att få folk att säga upp sig. Man menar också att det pågår en neddragning i sju regioner i landet och att nya förhandlingar pågår. Enligt H&M handlar det bara om en butik.

Anställda som Dagens industri pratat med mår dåligt över situationen och känner sig orättvist behandlade. Folk gråter i personalmatsalen och vissa menar att det finns en skrämseltaktik från cheferna, skriver Expressen och Dagens industri.

Agendan är att folk ska säga upp sig själva. HR-chefen Karin Stenström känner inte igen sig i kritiken, men säger man kommer göra en ny medarbetarundersökning i vår.

En förklaring till H&M:s situation är att varumärket tappat i status. Tidigare har man haft en konkurrensfördel av att tidigt ha byggt ut sitt butiksnät och varit framgångsrika inom ”snabbmode”. Där är man inte lika starka idag. Det säger Julia Forsberg, aktiekommentator på Di.

Aktiekursen har fallit och förväntningarna på tillväxt är lågt ställda. Vinsterna har också sjunkit.

Just nu väntar man på rapporten för Q4 som kommer på fredag. En ljusning skulle vara om man visade upp positiva siffror för december och julförsäljningen.

Aktien har på 10 år tappat 45,36 procent av sitt värde. Det senaste året har den tappat 31,34 procent, kursen ligger idag på 126,22 kronor vilket är upp +12,46 procent sedan årsskiftet.

H&M har dock varit i ropet av andra negativa anledningar nyligen. ETC har gjort en granskning av en av H&M-arvtagarna Jan Bengtsson. Han är miljardär och en av landets rikaste personer med en förmögenhet på drygt 3,3 miljarder. Främst genom innehav av H&M-aktier.

Det framkommer att han exploaterat naturen på sin privata ö Kvarnön i Stockholms skärgård. Han köpte ön 2014 från Folksam för 49 miljoner kronor.

Trots löfte om att inte skövla den unika naturen har han gjort flera ingrepp. Han har inte sökt dispens för att fälla träd eller anlägga en sötvattensdamm.

Han har också byggt en bred grusväg för fordonstrafik på ön och byggt flera flaggstänger. Fällningen av träd är ett brott mot miljöbalken och kanske mot strandskyddet. Bengtsson är polisanmäld av Haninge kommun.

Han har också muddrat och breddat den naturliga hamnen, för att större yachter ska kunna lägga till, vilket han inte fått tillstånd för av Länsstyrelsen.

Han har också planterat in mufflonfår på ön, tänkt för jakt. Mufflon är främmande för den svenska faunan och får jagas året om. Anledningen till att man valt just mufflon är troligen dess ståtliga horn, som är eftertraktade av jägare.

Även dovhjort misstänks vara inplanterad på ön. Det har byggts ett jakttorn och fler foderstationer. En lokalbo har också sett fasaner på ön.

Både dovhjortar och mufflonfår kan skapa stora problem för naturmiljön när de flockarna blir större. Den unika floran på skärgårdsöarna kan försvinna om de äts upp i för hög takt.

Indiens rikaste man är Gautam Adani. Han är nu i centrum för en monumental anklagelse, att hans affärsimperium är byggt genom bedrägeri. Den som anklagar honom är Hindenburg Research (HR), en aktivistisk underökningsfirma baserad i New York City. Man släpper rapporter om företag man själva blankar aktier i.

Gautam Adanis förmögenhet växte i fjol, samtidigt som världsekonomin som helhet gick på knäna.

Adani är ordförande i Adani Group, ett konglomerat värderat till 2 100 miljarder kronor som äger många av Indiens flygplatser, skriver NY Post. Dessutom äger man den största privatägda hamnen och mediejätten New Dehli Television. Plus en stor mängd investeringar. Adani började sin karriär inom diamantindustrin, innan han gick över till en plastfabrik, som drevs av hans bror.

Han startade sedan egen firma inom import-export i råvarusektorn, innan han breddade sig till andra områden. Enligt Adani Groups hemsida är han en första generationens entreprenör, fokuserad på att ”bygga nationen” genom utveckling av infrastruktur. Han är gift och har två söner.

En del av utvecklingen av infrastruktur är att bygga ett nätverk av hamnar och logistikhubar utmed Indiens kust. Enligt företaget vill han också överbrygga konflikter mellan stad och landsbygd, och stärka energisektorn.

Adani är en stark supporter av landets premiärminister Narendra Modi. Modi ska vid tillfälle använt Adanis privata jet.

I fjol steg hans privata förmögenhet med 440 miljarder kronor, mer än någon annan miljardär. Samtidigt har HR kommit med en rapport där man säger sig ha bevis för bankbedrägeri, manipulation av aktiemarknaden och penningtvätt. Som ska ha skett under decennier.

Detta har han lyckats med genom att ha goda kontakter i den indiska regeringen och ett stort nätverk av internationella företag som hjälpt till med detta. Adani Group-kontrollerade aktier tappade 120 miljarder i värde när beskyllningarna uppdagades.

Man kan notera att fyra större statliga korruptionsutredningar genomförts mot företaget. HR har under två års tid granskat tusentals dokument, pratat med dussintals personer inklusive tidigare högst uppsatta inom Adani Group.

Högst listade företag inom Adani Group har dragit på sig substantiella skulder, lovat andelar i uppblåsta aktier som lån och försatt hela konglomeratet i ekonomisk osäkerhet. Man skriver vidare att åtta av 22 nyckelpersoner i företag tillhör Adanis familj. Ett familjeföretag, som en tidigare chef beskriver det.

Familjemedlemmar till Adani har enligt HR skapat skalbolag i skatteparadis som Mauritius, Förenade Arabemiraten och önationer i Karibien. Och skapat falska dokument för import-export-verksamhet och falskt överskott för att få ut pengar dessa företag.

Dock så är Hindenburg Research också en aktivistisk organisation som själva blankar aktier i företag de granskar. Att blanka en aktie innebär att man investerar i den så att man tjänar på att värdet minskar. Det kan kallas att gå kort, motsatsen är att gå långt då man tjänar på att värdet på aktien ökar.

Man har också ett nätverk med exklusiva samarbetspartners som får ta del av granskningarna innan de släppts.

Man har 2020 granskat Nikola Corporation, som tillverkar batteridrivna fordon, främst lastbilar och annat för kommersiellt bruk. Då föll Nikolas aktie 40 procent och grundaren Trevor Milton avgick. Milton blev senare fälld för bedrägeri.

2021 granskade man sjukförsäkringsbolaget Clover Health. Man påstod att de inte informerat investerare att de var under utredning från det amerikanska justitiedepartementet. Man menade också att entreprenören Chamath Palihapitiya ljög för investerare när han börsnoterade Clover Health via ett Blank Check-bolag.

I det fallet hade HR ingen position mot Clover Health, men påpekade att blankare spelade en stor roll i att avslöja bedragarna i Enron och Luckin Coffee.

Enligt ekonomichefen Jugeshinder Singh är man chockade över rapporten, och menar att man själva inte blivit kontaktade för att stämma av vad som faktiskt stämmer.

Rapporten är ett försök att i sprida desinformation på ett grundlöst sätt och sprida anklagelser som redan falsifierats av Indiens högsta domstolar, enligt Singh.

Man har själva släppt en mot-rapport på över 400 sidor. Där menar man bland annat att HR inte förstår indisk lagstiftning tillräckligt. Man säger att HR pekar ut nära relationer mellan aktörer som ska ha skapat intressekonflikter, på lösa grunder.

Även när det gäller skalbolag i andra länder menar man att man följt indiska lagar till punkt och pricka. Man säger också att sättet att belåna aktievinster är normalt för stora finansinstitutioner och banker. Detta finns det också ett system för att redovisa, i den indiska finanssektorn.

Adani Group har tidigare fått kritik av miljöorganisationer och Greta Thunberg för sin stora verksamhet inom kolkraft. Men även amerikanska Blackrock och norska Storebrand finns bland kritikerna, skriver Di.

Enligt Singh är den rapporten en kalkylerad attack på den indiska ekonomin, med syftet att gynna amerikanska finansintressen. HR har svarat och uppmanat Adani att gå till domstol med ärendet, och menar att fler oegentligheter då kommer uppdagas.

Musk, världens rikaste man (som har skjutit upp sitt förvärv av Twitter för 410 miljarder kronor): -638 miljarder kronor. (Nettovärde 1 800 miljarder kronor.) Bezos, den näst rikaste mannen, hoppade av som vd för Amazon förra året för att fokusera på sitt rymdreseföretag Blue Origin: -564 miljarder kronor.

Mark Zuckerberg, Facebooks grundare: -500 miljarder kronor. Googles grundare Larry Page: -268 miljarder kronor. Bill Gates, mjukvarupionjären som lämnade Microsoft för att bli filantrop på heltid: -200 miljarder kronor. Tidigare Microsoft-chefen Steve Ballmer: -147 miljarder kronor.

Däremot är Warren Buffett en av få miljardärer som har sett sitt nettovärde öka: +11 miljarder kronor.

Bland framgångsrika svenskar kan nämnas Stefan Persson (-53 miljarder kronor), Antonia Axson Johnson (-14 miljarder kronor) och Fredrik Lundberg (-9 miljarder kronor).