Riksdagens talman Andreas Norlén har sedan han blev talman fått en central roll i riksdagen och politiken. Detta inte minst tack vare dessa ständiga regeringskriser som gett honom makten över regeringsbildningar. Med sin mjuka framtoning och genom sina mysiga fikastunder med partiledarna framställs han i medias hyllningsartiklar som ”folkkär”, ”seriös” och ”rekorderlig”.

Men är han verkligen allt detta? Morgonposten har tittat närmare på talman Andreas Norlén.

Andreas Norlén var knappast känd för svenska folket – trots sin långa politiska karriär inom Moderaterna – innan han fick sin post hösten 2018. Norlén har suttit i riksdagen sedan 2006, och innan dess arbetade han på heltid med sin familjs företag som ger ut tidningar. Så här beskriver han företagen på sin egen blogg:

”Min mor, Gunilla Norlén, driver ett företag som ger ut tidningar, för närvarande de prenumererade veckotidningarna Länstidningen Östergötland och Länstidningen Värmlandsbygden, två snart 70-åriga publikationer som utkommer varje fredag. Jag har arbetat i familjeföretaget i större eller mindre utsträckning sedan starten 1993.”

Norlén är fortfarande engagerad i företagen. Trots sin politiska karriär är han fortsatt suppleant i styrelsen i alla de tre familjeföretag som utgör koncernen.

Andreas Norlén var alltså en hårt arbetande självständig entreprenör, en av lokalsamhällets pelare i Östergötland – eller så ser det i alla fall ut om man inte fördjupar sig i familjeföretagets ekonomi. Sedan 2008 har familjen Norlén fått drygt 60 miljoner kronor från skattebetalarna i bidrag för att driva sina två tidningar.

Både Länstidningen Östergötland och Värmlandsbygden beskrivs i ansökningarna om presstöd som nyhetstidningar med veckovis utgivning och lokal förankring. Så här skriver exempelvis Gunilla Norlén om Länstidningen Östergötland:

”Den redaktionella ambitionen är att bedriva en nyhetsbevakning som är allsidig och som består av ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt innehåller granskning av för demokratin grundläggande skeenden, främst politiska frågor som behandlas på kommunal och regional nivå i Östergötland”.

När man går in på Länstidningen Östergötlands hemsida, den enda som är kvar i familjen Norléns ägo idag – för att se hur mycket tidning skattebetalarna fick för 60 miljoner kronor – möts man av följande rubriker:

”När vintermörkret sänker sig. Stämningsfullt i väntans tid i Skeppsås”;

”Välbesökt skyltsöndag i Kisa. Jultomte, fotoutställning och hantverk på julmarknad”;

”Konstsalong nummer 24. Kulturskolans danssal fylls med konstverk”;

”Årets landsbygdsföretagare. Eneberga gård prisades av Landshypotek Ekonomisk Förening Östgöta”.

Och så fortsätter det månad efter månad och år efter år. Morgonposten låter vara osagt om det finns behov av en sådan tidning. Med en skara av betalande prenumeranter som ligger stabilt på lite över 3000 stycken varje år – precis tillräckligt för att klara en viktig gräns för driftstöd – verkar det som att behovet finns.

Granskade räkenskaper

Oaktat det journalistiska värdet av tidningen har Morgonposten studerat de ekonomiska förhållandena och låtit externa revisorer och experter granska de tre företag som ingår i koncernen: Länstidningen Östergötland AB, Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland AB och moderbolaget Kurirengruppen i Sverige AB.

Länstidningen Östergötland är företaget som tar emot presstöd och ger ut tidningen. Det är helägt av moderbolaget Kurirengruppen i Sverige AB som inte har någon egen verksamhet. Med i strukturen finns även Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen – som sitt namn till trots aldrig förvaltade några fastigheter åt tidningen.

Istället äger Förvaltningsaktiebolaget en prydlig villa i Motala – där Gunilla Norlén bor. Samtidigt har bolaget stora kostnader enligt sina årsredovisningar – inte minst i årsredovisningen 2019/2020 som visar att bolaget har köpt tjänster för totalt 294 000 kronor under räkenskapsåret.

Utan att ha tillgång till företagets bokföring är det svårt att definitivt avgöra vilka tjänster det kan ha rört sig om, men enligt våra experter är det sannolikt att det handlade om reparation eller renovering av den villa som företaget förvaltar, den där Gunilla Norlén bor.

Eftersom företaget saknar intäkter förutom ett stadigt och relativt litet belopp som betalas in varje år – förmodligen hyran för villan – menar våra experter att den negativa balansen täcks av det enda företaget som tjänar pengar i koncernen, Länstidningen Östergötland.

De ovanligt många stora transfereringarna – för en sådan liten verksamhet – mellan bolagen i koncernen tyder just på detta. Och presstödet är förutsättningen för överlevnaden av hela koncernen.

Det som framgår i årsredovisningarna är att dessa bolag inte skulle kunna stå på egna ben utan presstödet som ibland motsvarar över 50 procent av bolagets (Länstidningen Östergötland – anm.) intäkter, förklarar en av revisorerna.

Inte nog med det, förutom att täcka förlusterna i Förvaltningsaktiebolaget, skickar Länstidningen Östergötland en del av sitt presstöd till moderbolaget för att möjliggöra utdelningar. I genomsnitt tar ägarna ut 400 000 kronor per år i utdelning genom detta upplägg, men vissa år är utdelningen väsentligt högre – upp till en miljon kronor – från skattebetalarna rätt ner i familjen Norléns fickor.

Bidragskarusell

Enligt våra revisorer skulle koncernen inte kunnat göra utdelningar om inte Länstidningen erhöll presstöd år efter år.

Man kan fundera på om det är helt bolagsrättsligt korrekt att skicka upp likvida medel till moderbolaget för att på så sätt möjliggöra utdelning.

Koncernens bolagsstruktur är onödigt komplicerad för en sådan liten verksamhet, enligt våra experter. Och en av förklaringarna kan vara att genom interna skulder och fordringar mellan bolagen i koncernen förbättras Länstidningen Östergötlands ekonomiska läge utåt – vilket möjliggör fortsatta ansökningar om presstöd och bidragskarusellen.

Av årsredovisningen 2019/2020 för Förvaltningsaktiebolaget framgår att det har en skuld till ett annat bolag i koncernen på nästan 2,5 miljoner kronor. Länstidningen Östergötland har en koncernintern fordran på samma belopp – vilket förbättrar Länstidningens balans- och resultaträkning.

För att sammanfatta, upplägget med tre bolag möjliggör ett slussande av presstödet vidare till moderbolaget – och på så sätt möjliggörs utdelningar till ägarna – och till systerbolaget Förvaltningsaktiebolaget. Detta i sin tur möjliggör eventuella renoveringar och reparationer av den fastighet där Gunilla Norlén bor. Utan presstödet skulle inget av de tre bolagen kunnat existera, konkluderar vår expert.

Årsredovisningarna för alla tre bolagen i koncernen granskas av samma auktoriserade revisor – år efter år. När Morgonposten ringer revisorn och börjar ställa frågor om transaktionerna mellan bolagen blir han märkbart skakad och vill avsluta samtalet med hänvisning till sin tystnadsplikt som revisor. Bland annat undrade vi vad det var som förvaltningsbolaget köpte av tidningsbolaget 2019 för 2,5 miljoner kronor.

Vi kommer överens om att han ska kontakta Gunilla Norlén och be om tillstånd att  få svara på våra frågor. I varje fall ska han meddela oss om beskedet. Revisorn hör dock aldrig av sig igen.

Vi har även ställt detaljerade frågor om transaktionerna till Andreas Norlén själv genom hans pressekreterare Anna Ström. Vi har även begärt en intervju med talmannen.

I vanliga fall är Norlén tillgänglig för media och berättar gärna om sin uppväxt, och till exempel om sin barndomsdröm om att bli cirkusdirektör, men till Morgonposten blev det ett ”nej” på vår intervjuförfrågan. Våra frågor om vilka tjänster som Länstidningen sålde till sitt sin koncerns Förvaltningsaktiebolag lämnades utan svar.

I en sann moderatanda slår Norlén ned på bidragstagare i sina offentliga kanaler:

Den 15 december beslutade Mediestödsnämnden att bevilja driftstöd till Länstidningen Östergötland för 2022. Stödet var på 3 056 000 kronor.

Avatar photo
Egor Putilov är undersökande journalist.